129. Mänskliga rättigheter för rättssäkerhet och hög kvalitet vid myndighetsutövning

129. Mänskliga rättigheter för rättssäkerhet och hög kvalitet vid myndighetsutövning

En stor del av kommuners och regioners verksamheter handlar om mänskliga rättigheter. Människors tillgång till bästa möjliga hälsa, deltagande i samhällslivet och demokratisk delaktighet är exempel på rättighetsområden där den lokala nivån har stor påverkan på individens liv. Men det handlar inte bara om att tillhandahålla välfärdstjänster, utan också om hur vi utformar dessa för ett så jämlikt utfall som möjligt. Mänskliga rättigheter omfattar spärrar och säkerhetsventiler som ska säkerställa kvalitet och rättssäkerhet.

Patrik Bremdal, universitetslektor Uppsala universitet, Helena Linde, förbundsjurist och Cecilia Ramqvist, handläggare.

111. Mina sidor eller våra sidor?

Digitalisering ger nya möjligheter att utveckla verksamheter och erbjuda nya tjänster. Men vi riskerar också att utestänga medborgare från tjänsterna genom att bygga upp digitala hinder. Vi lyfter fram viktiga motiv för att inkludera fler och ge bra förutsättningar att delta i det digitala samhället. Vi ger också konkreta exempel på vad man kan göra och vad man bör undvika, och hur vi kan arbeta tillsammans för att bidra till förändringar som är hållbara, inkluderande och demokratiska.

Örjan Hellström, konsulent IT Förvaltningen för kulturutveckling, Tore Johnsson, Regional Digitaliseringskoordinator och Anders Nordh, SKR samt företrädare från Västra Götalandsregionen

16. Demokratin påverkas av fördomar och hot och hat mot förtroendevalda

Ta del av rapporterna ”Fördomar om politiker i sociala medier”, en studie i samarbete med FOI, samt ”Politikernas Trygghetsundersökning (PTU) 2021” som undersöker politikers utsatthet för bland annat hot och trakasserier i digitala miljöer. Vad utsätts personer för i sociala medier inom ramen för det demokratiska samtalet och hur påverkar det vår demokrati?

Lisa Kaati, forskare Stockholms Universitet, Anna Gavell Frenzel, utredare Brottsförebyggande rådet (Brå) och Anna-Lena Pogulis, projektledare SKR.

91. Hur kan man styra i ett komplext politiskt landskap?

Historiskt har ett traditionellt samlingsstyre dominerat i kommunerna medan det numera brukar beskrivas som ett mellanting mellan ett samlingsstyre och parlamentarism. Vilka är för- och nackdelarna med vårt system? Vad innebär trenden med fler blocköverskridande styren i kommunerna? Kommunallagen tar sin utgångspunkt i starka majoriteter. Vad innebär det för de minoritetsstyren som ökat under de senaste mandatperioderna? Vi ser utmaningar för styren att hantera förekomsten av så kallade politiska vildar. Vad innebär det?

Johan Wänström, universitetslektor Linköpings universitet, Axel Josefson, (M) KSO Göteborgs stad, Helena Linde, förbundsjurist, Björn Kullander, handläggare och Martin Lidhamn, handläggare, SKR.

6. Politiker och chefer styr och leder bättre tillsammans i kommuner och regioner

Att styra och leda tillsammans för att skapa genomslag och resultat av politiken kommer att vara avgörande för att uppnå målet med en effektiv styrning och en vital demokrati. För att klara den strategiska planeringen de närmaste åren för kommuner och regioner behöver den politiska ledningen och cheferna styra och leda bättre tillsammans för att öka genomslag och resultat av politiken. SKR och KEFU i Lund presenterar ett nytt forskningsstödmaterial, tillsammans med några kommuner och regioner som har medverkat i studien.

Mikaela Waltersson (M), regionstyrelsens ordförande, Jörgen Preuss, regiondirektör Region Halland, Karin Jonsson (C), KSO Krokom och Hans Knutsson, forskar KEFU Lund samt Lena Lindgren, projektledare SKR.

27. Medborgardialog om trygghet – allas ansvar

Trygghet är en fråga som de senaste åren tagit en allt större plats i samhällsdebatten. Många har efterfrågat kameror och väktare men dessa åtgärder behöver kompletteras med andra åtgärder och satsningar. Ta del av erfarenheter från fyra kommuner som valt att använda medborgardialog för att arbeta för ökad trygghet. Dessa kommuner har inriktat sig på att skapa ett gemensamt ansvarstagande för tryggheten mellan kommun, polis, fastighetsägare, civilsamhället och inte minst medborgarna.

Katarina Ljungkvist, förebyggande socialsekreterare, Elin Karlberg, ungdomsutvecklare, Malin Sturk, trygghetskoordinator och utvecklare Eskilstuna kommun samt Nils Munthe, handläggare och Lena Langlet, sektionschef Demokratisektionen, SKR.

59. Hur påverkas den politiska styrningen vid införande av tillitsbaserad styrning?

Allt fler kommuner och regioner utvecklar sina styrmodeller med inslag av tillitsbaserad styrning. En av grundbultarna i tillitsbaserad styrning handlar om ökat handlingsutrymme i verksamheten, att den högsta politiska ledningen ska fokusera på de strategiska frågorna och inte detaljstyra verksamheten med en massa mål. Detta har i många fall inneburit att nämnd/verksamhet fått definiera verksamheten och beskriva hur den ska kvalitetssäkras genom att sätta upp mål och till dessa koppla nyckeltal. Men vad händer med den övergripande politiska styrningen? Hur har den påverkats vid införandet av tillitsbaserad styrning?

Rolf Solli, professor emeritus Högskolan i Borås och Christine Feuk, SKR.

48. Vikten av självstyre

Den kommunala självstyrelsen förväntas stärka demokratin genom att frågor avgörs nära de medborgare som berörs och av politiska församlingar som de själva valt. Den statliga styrningen av kommuner och regioner har dock i omfång, komplexitet och detaljeringsgrad ökat under de senaste decennierna. Parallellt med den tilltagande styrningen förespråkar allt fler en ökad centralisering och ibland även krav på ett statligt huvudmannaskap för sjukvård, äldreomsorg och skola. Ett samtal om motiven för vår decentraliserade samhällsorganisation samt hur förhållandet mellan stat och kommun fungerar idag och bör utvecklas framöver.

Anders Lidström, professor Umeå universitet. Anders Henriksson, andre vice ordförande SKR och Lena Langlet, sektionschef Demokratisektionen SKR.

80. Från projekt till arbetssätt – så skapar du en systematisk medborgardialog

För att uppnå engagemang och större ansvarstagande för den lokala samhällsutvecklingen hos medborgarna behöver kommuner och regioner utveckla system där medborgardialogen blir en del i styrningen och utgör ett underlag för beslut. Det handlar dels om att på ett bättre sätt ta vara på medborgarnas erfarenheter och sakkunskaper, dels att fördjupa kunskapen om vårt demokratiska system och det samhällsuppdrag som kommuner och regioner har. Dels att öka förutsättningarna för att minska spänningen i samhället. En introduktion på hur ett systematiskt arbete med medborgardialog skapas för att kunna gå från projekt till arbetssätt.

Anders Nordh och Nils Munthe, SKR samt kommunexempel.

37. Integrera Agenda 2030 i styrning och ledning!

För att Agenda 2030 ska bli en del i kommunens eller regionens strategier för utveckling krävs att agendan blir en integrerad del i övergripande styrning och ledning. Det krävs också ett systematiskt arbete kring att skapa nulägesbilder, analysera, prioritera insatser, genomföra och följa upp. Men hur lyckas man med att integrera Agenda 2030 i styrning och ledning?

Josefine Eirefelt, hållbarhetschef och Linda Corneliusson Linde, utvecklingsstrateg Falkenberg kommun, Christine Feuk, projektledare och Anna Eklöf, handläggare, SKR.

0