Tema: skolans möjligheter och utmaningar

Dag 1
12 nov 2019
Dag 2
13 nov 2019
Dag 3
14 nov 2019

12. Likvärdig och jämlik skola

Den svenska skolans likvärdighet har försämrats och familjebakgrunden tycks få en allt större betydelse för elevernas resultat. Samhällsförändringar som t ex en ökande migration på - verkar också klyftorna i skolan. Kvalitetsskillnaderna mellan olika skolor är större än vad de var i början av 90-talet. Orsakerna till detta är omtvistade och svårbedömda men frågan är vad som kan göras för att bryta denna utveckling? Vilka åtgärder krävs för att förbättra skolans likvärdighet? Vid seminariet presenterar OECD en rapport om familjebakgrund och dess betydelse för skolresultaten.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund, Hamid Zafar, barn- och utbildningschef Mullsjö kommun, Maria Caryll, sektionschef SKL och Lucie Cerna, Project Leader OECD.
Moderator: Marianne Rundström, journalist
Seminariespråk: Delvis Engelska

Ulla Hamilton
Hamid Zafar
Marianne Rundström

26. Systematiskt kvalitetsarbete leder till framgång!

Flera skolor visar att systematiskt kvalitetsarbete verkligen leder till bättre resultat, både för eleverna, skolans personal och samhället i stort. SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling driver på uppdrag av Skolverket forskningsbaserad rådgivning kring framgångsfaktorer som leder till skolor i världsklass och genomför utvärderingar av de skolor som vill få en genomarbetad återkoppling. Lär dig mer om dessa fem framgångsfaktorer, och lyssna på konkreta exempel på framgångsrika skolor som deltagit i Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola.

Anne-Charlotte Holmgren, SIQ, Maija Möller, rektor Fredrikshov Slotts Skola, mottagare av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2018 och Maria Pettersson, rektor Falu Frigymnasium, mottagare av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2016.

Anne-Charlotte Holmgren
Maija Möller Grimakova
Maria Pettersson

40. Hur arbetar vi för ökad integration, bättre måluppfyllelse och ökat engagemang i våra skolor?

Gislaveds kommun har en ny skolorganisation för det framtida samhället med nya upptagningsområden där elever från olika bostadsområden möts redan från förskoleklass. Vilka är erfarenheterna och hur har det bidragit till att öka integrationen och förbättra resultaten? Nyköping Strand Utbildningscentrum prioriterar värdegrundsarbete samt mentorskap och kursutvärderingar med GAP-analyser. Allt för att få eleverna att lyckas.

Sonja Sävås, projektledare Gislaved och Hannu Husa, rektor Nyköping Strand, mottagare av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2018.
Moderator: Anne-Charlotte Holmgren, SIQ.

Sonja Sävås
Hannu Husa
Anne-Charlotte Holmgren

54. AI i skolan: hur kommer AI att förändra lärandet i framtiden?

Vissa menar att artificiell intelligens inte kommer kunna ersätta lärare. Andra pekar på att lärande nu kan ske utan en lärares personliga närvaro. Och några anser att AI framförallt kommer ge lärarna superkrafter. Vad tror du? Hur kommer AI att förändra lärandet och hur snabbt kommer utvecklingen att gå? Vad händer redan idag och hur kommer det att förändra skolan? Ett samtal om möjligheter, problem, hopp och rädslor, samt en möjlighet att få lära känna roboten LaiBAN, som testas på ett par förskolor i Helsingborg.

Micco Grönholm, Head of Future och Simon Melin, förskollärare och IKT-pedagog, Helsingborgs stad samt Anna Bjurström, expert på skolans digitalisering Vinnova och Troed Troedsson, framtidsanalytiker.

Micco Grönholm
Simon Melin
Anna Bjurström
Troed Troedson

68. Hur får vi en kunskapsskola för tillväxt?

En växande andel elever går ut grundskolan utan godkänt i kärnämnen och resultaten har över tid fallit i internationella kunskapsmätningar. En bra utbildning är viktig för den enskilde, men det är också viktigt för den ekonomiska tillväxten i ett land. Forskning visar att länder med bättre resultat i mätningar som PISA och TIMMS har högre ekonomisk tillväxt. Forskning visar också vilken effekt olika skolpolitiskt relevanta faktorer har på PISA-resultaten. Så vilka är de viktigaste skolpolitiska reformerna för att höja PISA-resultaten i Sverige och därmed på sikt även tillväxten.

Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, Svenskt Näringsliv, Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet, Karin Rebas, utbildningsexpert Svenskt Näringsliv, Ann-Christin Hartman, enhetschef Skolverket, Angela Fasth (M), ordförande utbildningsnämnden Partille och Thomas Kronståhl, ledamot i utbildningsutskottet (S)
Moderator: Robert Thornburn, Svenskt Näringsliv
Seminariearrangör: Svenskt Näringsliv

Anders Morin
Henrik Jordahl

82. Hur kan vi tillsammans skapa hälsofrämjande skolor?

Den fysiska miljön ger stora möjligheter till att öka fysisk aktivitet och minska psykisk stress, vilket är utmaningar i många skolor idag. Hur får vi in det i kravställningen när vi planerar, ritar och bygger skolor? Kattegattgymnasiet i Halmstad har under flera år satsat på att bli Sveriges hjärnsmartaste skola. Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna. White är en av de ledande skolarkitekterna i Sverige och delar med sig av goda exempel på hur psykisk och fysisk hälsa kan ritas in i en skola. Skanska utvecklar och bygger skolor över hela Sverige och har stor erfarenhet av samverkan i tidiga skeden. Hur fångar vi upp samhällets behov in i skolprojektet och hur kan vi mäta om det har lyckats?

Frank Wedding, rektor Kattegattgymnasiet Halmstad, Niklas Singstedt, arkitekt och partner White och Erik Bragg, affärsutvecklingschef skolor Skanska.
Moderator: Emilie Schelin, Public Affairs Manager, Skanska
Seminariearrangör: Skanska.

Frank Wedding
Erik Bragg
Niklas Singstedt

96. The City Challenge

The City Challenge är ett program som lanserades 2003 av Labour i England. Målen som sattes var att höja nivån i de fattigaste skolorna, begränsa kunskapsklyftan mellan elever i London och att skapa fler enastående skolor. 2011 beslutades att metoden skulle införas även i Manchester. Ta del av en skolledares resa från när man beslutade att ta ledningen för skolor i mycket utmanande sociala områden där de boende har många traumatiska erfarenheter i bagaget och som allvarligt har misslyckats med sina barn. Hur såg utmaningarna ut? Vilka beslut var man tvungna att fatta och vilken roll tog skolan i förhållande till lokalsamhället?

Patsy Kane, OBE och Executive Headteacher of the Education and Leadership Trust Manchester.
Moderator: Hamid Zafar, barn- och utbildningschef, Mullsjö kommun.
Seminariespråk: Engelska

Patsy Kane
Hamid Zafar

110. Inspirerande skolgårdar och läromiljöer

Vad kännetecknar en bra skolmiljö? Enligt Boverkets vägledning måste skolgårdar och förskolegårdar erbjuda miljöer som främjar barns och ungas allsidiga utveckling. Här måste finnas plats för lek, sport och vilda aktiviteter, men även för samtal, enskildhet, sinnliga upplevelser och stillhet. Forskning visar också att en bra utformad skolgård gynnar barn och ungas inlärning samt deras sociala och fysiska utveckling. Men kan detta tillgodoses när bebyggelsen blir allt tätare och ytor minskas, framförallt i större städer? Läromiljön i skolor är en viktig del när det gäller elevers välmående och deras potential för inlärning. Att skapa en inlärningsmiljö där lärare och elever kan överträffa sig själva hjälper till att nå bättre resultat. Hur påverkar belysningen i klassrummet barnens inlärningsförmåga?

Kristina Rosqvist, regionchef Hemsö, August Asp, lärare Raoul Wallenbergskolan, Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd och Linda Pettersson, landskapsarkitekt Urbio.
Moderator: Camilla Jarl, kommunikationschef Hemsö
Seminariearrangör: Hemsö Fastighets AB.

Camilla Jarl
Kristina Rosqvist
Linda Pettersson
Leo Gerdén
August Asp

124. Självreglerande elever = framgångsrika elever!

Ett av orosmomenten i det finländska samhället och skolsystemet är antalet ungdomar som inte söker sig till andra stadiets utbildning eller som faller bort efter grundskolan. En central orsak till marginalisering och ojämlikhet är elevernas svårigheter med självreglering och beteende. I Finland har ett antal skolor arbetat systematiskt med att definiera gemensamma värderingar och beteendeförväntningar, samt att garantera att alla elever har möjligheter att få positiv feedback för beteende som är i enlighet med förväntningarna. Ta del av modellens grundprinciper och varför den verkar fungerar så bra.

Henrik Husberg, projektforskare Niilo Mäki Institutet, Finland.

138. Så blev kommunen nummer ett på skola

I snart 20 år har Lärarförbundet korat Sveriges Bästa skolkommun i en strävan att sätta fokus på kommunernas uppdrag som huvudmän för skolan. Marknadens bredaste skolrankning ligger till grund för utmärkelsen och mäter allt från lärarlöner, elevresultat och resurser till skolan. Att ta sig till toppen kräver fokuserade satsningar på skola och här får ni nyckelfaktorerna för ett framgångsrikt arbete från årets Bästa skolkommun.

Maria Rönn, 1:e vice ordförande Lärarförbundet Ann-Katrin Järåsen, kommunalråd Torsby kommun Johan Olsson Swanstein, kommunstyrelsens ordförande Båstads Kommun, Tom Karlsson, universitetslektor Göteborgs Universitet, Johan Ernestam, utredare Lärarförbundet och Björn Hareland, ombudsman Lärarförbundet.
Moderator: Linda Ripgården, Lärarförbundet

Seminariearrangör: Lärarförbundet

Ann-Katrin Järåsen
Maria Rönn
Johan Olsson Swanstein
Tom S. Karlsson
Björn Hareland
Johan Ernestam

152. Vilken digital kompetens behöver vi för att vara delaktiga i samhället?

Allt fler kopplar upp sig i Internetsverige och färre lämnas kvar i ett digitalt utanförskap. Men vilken digital kompetens behöver vi för att förstå internets möjligheter, risker och vidareutveckla vår användning på ett medvetet sätt? Det finns flera yrkesgrupper som förväntas kunna lära ut digital kompetens, men de behöver själva kunna mer om hur det digitala samhället fungerar. Exempelvis stora delar av lärarkåren som sedan 1 juli 2018 har digital kompetens och programmering i en reviderad läroplan att förhålla sig till. Vem utbildar och hjälper pedagoger att ta sig an digital kompetens i sin undervisning.

Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef Internetstiftelsen.

166. Fjärrundervisning för likvärdig utbildning

Alla elever har rätt till en god utbildning. För att klara de utmaningar skolsystemet står inför, behöver skolan utveckla innovativa metoder och arbetssätt. Då är fjärrundervisning ett viktigt komplement, inte minst när lärarbristen är akut. Alternativet är att fylla klassrummen med outbildade lärare. Fjärrundervisning ger en möjlighet att förbättra kvaliteten och likvärdigheten genom att erbjuda alla elever den undervisning och det stöd de behöver. Framförallt i glesbygden med stora avstånd och rekryteringssvårigheter.

Lena Möllersten, rektor Värmdö Skärgårdsskolor och Charlotta Hilli, universitetslärare Åbo Akademi och forskare i svensk-finska projektet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning.
Moderator: Åsa Ernestam, utredare Sveriges Kommuner och Landsting

Åsa Ernestam
0