Tema: den kvalitativa vården och omsorgen

Dag 1
12 nov 2019
Dag 2
13 nov 2019
Dag 3
14 nov 2019

13. Stoppa bidragsfusket

Välfärden är beroende av att folk jobbar, betalar skatt och inte försöka lura systemet för ekonomisk vinning. Pengarna behövs om samhället ska kunna ta hand om de mest behövande. Rena brott ska självfallet hanteras av polisen, men det måste dessutom finnas kontrollfunktioner inbyggda som motverkar och hindrar fusket innan det går så långt. Enligt Delegationen för korrekta utbetalningar betalas det varje år ut ca 8,7 miljarder kronor för mycket från 13 av de svenska välfärdssystemen. Hur arbetar kommuner och myndigheter? Gör man verkligen det som behövs eller är man för godtrogen ibland?

Anna König Jerlmyr, finansborgarråd Stockholms stad, Katrin Westling Palm, gd Skatteverket och Janne Josefsson, journalist.
Moderator: Elisabet Höglund, journalist.

Janne Josefsson
Katrin Westling Palm
Anna König Jerlmyr
Elisabet Höglund

14. Man nog för att arbeta inom vård- och omsorg?

En mer jämställd och jämnare könsfördelning på arbetsplatsen bidrar till en bättre arbetsmiljö. Det blir även enklare att möta patientens behov. Män i hälsa är ett projekt i Norge som riktar sig till män mellan 25–55 år. Männen är arbetslösa eller i behov av att byta arbetsuppgifter. Samtidigt är vårdsektorn i behov av viktig yrkeskompetens. Männen erbjuds utbildning och en utvärdering visar att fler arbetslösa män kommer i arbete samt att projektet bidrar till att göra vård- och omsorgssektorn mer jämlik.

Eli Sogn Iversen, nationell projektledare och Frode Rønsbergn, nationell koordinator, Kommunenes Sentralforbund (KS).
Moderator: Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef Kommunal.

Lisa Bondesson

27. Standarder – verktyg för ökad kvalitet och brukarfokus

Svenska Institutet för standarder, SIS, har i nära 100 år hjälpt organisationer att utveckla och kvalitetssäkra sina verksamheter genom att hitta gemensamma lösningar på återkommande problem. När vi projektleder standardisering samverkar vi med alla delar av det svenska samhället. Hör om hur standarder kan användas som verktyg för kvalitet, effektivitet och brukarfokus 9i verksamheter som äldreomsorg, HVB och LSS.

Alexandra Antoni och Kristofer Petraeus, projektledare vård- och omsorgssektionen, Svenska Institutet för standarder.
Seminariearrangör: Svenska Institutet för standarder.

Alexandra Antoni
Kristofer Petraeus

28. God och nära vård i framtiden

För att kunna möta framtidens utmaningar och öka förtroendet för hälso- och sjukvården krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete. En viktig del handlar om att organisera vården utifrån allmänhetens och patienternas behov. Sedan mars 2017 har Anna Nergårdhs utredning i uppdrag att stödja arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälsooch sjukvård med fokus på primärvården. Tre delbetänkanden är överlämnade till regeringen och utredningen arbetar nu med sitt slutbetänkande.

Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare och Emma Spak, sektionschef för Sektionen för Hälsa och Sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Emma Spak

41. Konsten att spara 85 miljoner

Svensk vård är mindre personcentrerad än i andra länder. Tillgängligheten brister och patientens synpunkter och erfarenheter tas inte till vara. I Norrbotten har regionen och kommunerna i samarbetsprojektet Min plan stärkt patienternas delaktighet genom innovativa lösningar och nya arbetsmetoder. Resultatet blev färre utskrivningsklara patienter på sjukhusen, bättre patientflöde och minskat behov av vårdplatser. Totalt en minskning på 12 000 vårddygn och en besparing på 85 miljoner på ett år.

Hanna Sjöberg, projektdirektör Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Sofi Nordmark, leg. sjuksköterska och projektledare Region Norrbotten samt Karin Sundström, biståndshandläggare Norrbottens Kommuner.
Moderator: Emma Spak, sektionschef för Sektionen för Hälsa och Sjukvård SKL

Hanna Sjöberg
Sofi Nordmark
Karin Sundström
Emma Spak

42. Framtidens vårdinformationsmiljö

I två regioner i Danmark infördes Sundhedsplatformen 2016–2017. Det var en enorm satsning där ett system ersatte ett stort antal olika system för att skapa en ny och gemensam vårdinformationsmiljö. Det har varit en del barnsjukdomar på vägen och satsningen har kritiserats i Danmark. Men mycket fungerar dessutom bra och man har vidtagit åtgärder längs vägen. Nu ska liknande system införas i både Norge och Sverige. Vad kan dessa länder lära av det danska exemplet och hur ser man till att minimera problem vid en så stor omläggning?

Leif Panduro Jensen, koncerndirektør Region Sjælland och Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd Region Stockholm.
Moderator: Göran Stiernstedt, särskild utredare Socialdepartementet.

Daniel Forslund

55. Många vinster med vård i hemmet

Ambitionen är att flytta vård från sjukhusen till patienternas hem. I Västra Götaland arbetar alla akutsjukhus, över 200 vårdcentraler och hemsjukvården enligt modellen Mobil närvård. Olika professioner arbetar i team för att ge vårdkrävande patienterna god vård i hemmet. Samverkan sker även på ledningsnivå. I Region Jönköping arbetar man med Specialiserad sjukvård i hemmet (SSIH). Läkare och sjuksköterskor bedriver specialistvård för patienter med cancer, ALS, KOL och hjärtsvikt med stöd av handlingsplaner som bygger på nationella riktlinjer i palliativ vård.

Sofia Lund, områdeschef SSIH Region Jönköpings Län och Karin Fröjd, medicinsk rådgivare Västra Götalandsregionen.
Moderator: Emma Spak, sektionschef för Sektionen för Hälsa och Sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Sofia Lund
Karin Fröjd
Emma Spak

56. Nätläkare – effektiv vård eller bara dyrt?

Digitaliseringen har gett patienter möjlighet att sitta hemma och utan kostnad snabbt få hjälp av en läkare. Fantastiskt tycker en del, inte alls bra tycker andra. Kritikerna menar att kostnaderna skenar, kvaliteten är dålig och det ger ändå ingen mätbar avlastningseffekt. Blir det bättre om vi stoppar vårdapparna och går tillbaka till väntrummen och köerna på vårdcentralerna? Eller finns det ändå en väg framåt där den digitala tekniken ger oss förutsättningar för en patientsäker vård av hög kvalitet, till en lägre kostnad?

Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd Region Stockholm, Göran Stiernstedt, särskild utredare Socialdepartementet, Livia Holm, kommunikations- och policychef KRY och Mårten Blix, fil. dr Institutet för Näringslivsforskning.
Moderator: Karin Klingenstierna, programledare.

Livia Holm
Daniel Forslund

69. Vägen framför oss – vårdens förändringsresa

Digitaliseringen ställer nya krav. Vilka förändringsbehov står vården inför och hur ska vi lyckas? Digitala lösningar och innovationer är en viktig del för att klara morgondagens utmaningar, i det arbetet ligger Region Västerbotten i framkant. När landsting blir till regioner ökar uppdragen, ansvarsområden vidgas och arbetsuppgifterna i verksamheten förändras. Vilka är framgångsfaktorerna för att driva förändring och hur får man förändringen att hålla över tid?

Sara Lewerentz, digitaliserings- och teknikdirektör Region Västerbotten och Jacob Hallencreutz, koncernchef EPSI Rating Group.

Sara Lewerentz
Jacob Hallencreutz

70. Hur leds vården bäst?

Hur leds vården bäst? Hur hanterar man som chef i vården personalbrist och resursbrist? Är mer pengar svaret, eller behövs det något annat? Att som chef utveckla vården är en svår uppgift med många utmaningar. Ledarskapet försvåras i många fall av detaljstyrning där mycket tid läggs på administration, bemanningsfrågor och rapportering. Det minskar chefernas möjligheter att vara närvarande i verksamheten och innebär i förlängningen att utrymmet att leda och utveckla vården blir för litet. Då återstår frågan, hur leds vården bäst?

Inledare och moderator: Laura Hartman, docent i nationalekonomi.
Veronica Magnusson, ordförande Vision, Staffan Isling, vd SKL, Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet och Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Laura Hartman
Veronica Magnusson
Ann-Marie Wennberg
Sineva Ribeiro
Staffan Isling

83. Sociala investeringar – Har de någon effekt?

Vi står inför stora samhällsutmaningar, inte minst inom välfärdsområdet. För att minska ojämlika skillnader i livsvillkor krävs att man förebygger och sätter in tidiga insatser för att motverka ojämlikhet. Intresset för sociala investeringar har pekats ut som en av lösningarna där målet är att tidiga insatser ska bidra till positiva sociala effekter som främjar jämlikhet. Det finns en stor förväntan på att man med hjälp av sociala investeringar ska kunna på ett bättre sätt bemöta främst sociala utmaningar och samtidigt uppnå sam hällsekonomiska vinster. Vilka effekter har sociala investeringsprojekt gett? Vilka är utmaningar inför i arbetet med sociala investeringar?

Lars Stjernkvist, KSO Norrköpings kommun, Hugo Mörse, chef Leksell Social Ventures och Mika Pyykkö, projektledare Sitra.
Moderator: Anna Kelly, förändringsledare och digitaliseringsexpert

Lars Stjernkvist
Mika Pyykkö
Anna Kelly

84. Effektivare äldreomsorg

Försämrad ekonomi och fortsatta demografiska utmaningar innebär att de kommande åren blir tuffa för kommuner. Att förändra arbetssätt och organisation kommer att vara absolut nödvändigt för att möta de ökande välfärdsbehoven. Kommunerna måste effektivisera sin verksamhet. Det vill säga sänka kostnaderna till oförändrad eller helst bättre kvalitet. Hur gör man? Under seminariet presenteras framgångsfaktorer, verktyg samt exempel från kommuner som lyckats effektivisera sin äldreomsorg.

Peder Lindskog, VD Inrikta, Anders Teljebäck, KSO Västerås, Berit Larsson, socialnämndens ordförande Markaryd samt Jonathan Fransson och Greger Bengtsson, handläggare, Sveriges Kommuner och Landsting.

Peder Lindskog
Jonathan Fransson
Greger Bengtsson
Anders Teljebäck
Berit Larsson

97. Ta till vara brukarnas kunskaper!

Genom att ta till vara den kunskap som finns hos brukare och patienter kan verksamheten förbättras. I Helsingborg har brukare blivit utvecklare som deltar i arbetet från idé till genomförande. Till exempel genom medverkan vid rekrytering, för att motarbeta digitalt utanförskap samt i en klarspråksgrupp. Landets första stödcenter för cancerberörda, Kraftens hus i Borås, har utformats inom ramen för ett socialt innovationsprojekt tillsammans med dem som vet vad cancer innebär. Här erbjuds emotionellt, socialt och praktiskt stöd som komplement till sjukvårdens rehabilitering.

Pia Bredegård, patient- och närståendeföreträdare Kraftens Hus, Kalle Pettersson, utvecklingschef och Ia Jonsson, brukarutvecklare Helsingborgs stad.
Moderator: Ralph Harlid, strateg SÄS Västra Götalandsregionen.

Pia Bredegård
Ia Jonsson
Kalle Pettersson

98. Personcentrerat ledarskap i praktiken

Vad krävs av ledare för att vården ska bli personcentrerad? Vi möter två vårdchefer som drivit personcentrerade projekt. De berättar om deras ledarskap och hur de skapar utrymme för personcentrering. Resultatet har inneburit bättre möjligheter att rekrytera medarbetare och mer tillitsfulla relationer som har ökat närståendes och patienters delaktighet i sin vård och hälsa.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, Linda Carlsson, enhetschef för ett vård- och omsorgsboende i Örebro och Birgitta Reenbom, verksamhetschef medicinsk elevhälsa Halmstads kommun.
Seminariearrangör: Vårdförbundet.

Sineva Ribeiro
Birgitta Reenbom
Linda Carlsson

111. Revolution i vården: Från kompenserande hjälp till aktiv rehabilitering

Demografin förändras snabbt i de nordiska länderna. Medan antalet barn, unga och äldre ökar, så ökar inte arbetskraften i samma takt. Det utmanar kommunerna både finansiellt och kompetensmässigt och resulterar i en olöslig rekryteringsutmaning om vi inte ändrar vårt arbetssätt. Danska kommuner känt till denna utmaning längre tid än vi i Sverige. Många har tagit till sig det svenska konceptet om rehabilitering och använt det till en rejäl revolution av vården. Vi lär oss om utvecklingen från de främsta experterna på den danska sidan.

Morten Hyllegaard, partner Udviklingsbureauet BETA och Louise Thule Christensen, chef för senior och rehabilitering Haderslev kommune.

Morten Hyllegaard

112. Kan vård, patient, industri & akademi ingå partnerskap?

Vad händer när regioner, patientorganisationer, näringsliv och akademi bildar partnerskap för att pröva och beforska implementeringsprocesser för personcentrerad vård? Vilka är utmaningarna och drivkrafterna när alla parter har egna verksamhetsmål och uppdrag?

Ann-Marie Wennberg, Sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Håkan Billing, Professor, Göteborgs Universitet, Inger Ros, Förbundsordförande Riksförbundet Hjärt/Lung, Inger Ekman, Seniorprofessor GPCC Göteborgs Univeristet, Per Källmark, Head of Publ Affairs, Novartis
Seminariearrangör: Personcentrerat Patient-Publikt-Privat Partnerskap PCP4

Ann-Marie Wennberg
Inger Ros
Inger Ekman

125. Patientmedverkan – tillgång eller bara alibi?

Vården kretsar kring patienterna. Trots detta utvecklas hälso- och sjukvården vanligtvis utifrån professionella uppfattningar om hur vård ska levereras. Region Skåne har anlitat patienter som jobbar tillsammans med vårdpersonal i utformningen av framtidens arbetsprocesser. Är det dags att gå ifrån att utforma vård för patienter till att utforma vård med patienter? Eller är de bara ett alibi?

Carolina Wallenius, Sverigechef Cerner, Anna Saur Öberg, patient- och medborgaransvarig och Peter Ekolind, patientrepresentant Skånes Digitala Vårdsystem (SDV), Eva Fernvall, ordförande Inera AB, Pelle Johnsson, klinisk programchef SDV, David Sparv, chefsjuksköterska Sus förvaltning, Region Skåne och Anna Strömblad,kommunikationsdirektör Region Skåne.
Moderator: Cecilia Nebel
Seminariearrangör: Cerner och Region Skåne

Carolina Wallenius
Anna Saur Öberg
Peter Ekolind
Pelle Johnsson
David Sparv
Eva Fernvall
Cecilia Nebel
Anna Strömblad

126. Aldrig ensam – en personlig berättelse om psykisk ohälsa

Skjortan var nystruken, klockan blänkte och betygen var på topp. Han sportade, hade många vänner och tydliga mål i livet. Ändå satt han på en parkbänk och grät som han aldrig gråtit förr. Charlie Eriksson hade drabbats av panikångest. Ångest som ledde till flera självmordsförsök och turer in på psykakuten. Det Charlie hade behövt var kunskap om psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, när som helst. Kunskapen om psykisk ohälsa behöver spridas och man måste våga söka hjälp i tid. Lär dig upptäcka varningstecknen hos dig själv och människor i din omgivning – innan det kanske är för sent.

Charlie Eriksson, grundare av ”Aldrig Ensam”.
Moderator: Lise-Lotte Risö Bergerlind, enhetschef Kunskapsstöd för psykisk hälsa Västra Götalandsregionen.

Charlie Eriksson

139. Kunskapsbaserad vårdarkitektur – den läkande arkitekturen

Det finns en ny medvetenhet och kunskap om att stödjande vårdmiljö är en viktig del av hälso- och sjukvården. I takt med ökade investeringar i vårdbyggnader ökar behovet av kunskap om vårdens arkitektur som stöd till vårdens uppdrag. God arkitektur och stödjande vårdmiljö kan bidra till vinster genom t ex förkortade vårdtider, minskad smittspridning och ökat välbefinnande hos patienter, närstående och personal. Vad stödjer och vad hindrar möjligheterna att skapa god vårdarkitektur idag?

Göran Lindahl, docent Chalmers, Helle Wijk, professor GU och Petter Bengtsson, CEO Zynka BIM AB.
Moderator: Helén Örtegren, SKL.

Petter Bengtsson
Helle Wijk
Helén Örtegren

140. AI och automatisering i praktiken

Under de senaste åren har man mer och mer diskuterat hur artificiell intelligens (AI) och automatisering kan hjälpa till att stärka svensk välfärd. Lyssna till exempel på hur AI och automatisering effektiviserat både inom stat, region och kommun. Bland annat hur Försäkringskassan kan jaga fusk inom tandvårdsersättning, hur Lunds kommun bygger en "robotfabrik", och hur prisbelönta Kontigo Care berättar om nästa generations beroendevård med AI.

Stefan Olowsson, CIO Försäkringskassan, Åsa Melvanius, digitaliseringschef Lunds kommun, Maria Winkvist, Kontigo Care och Göran Lindsjö, AI-expert.
Moderator: Per Mosseby, internetentreprenör och rådgivare inom strategiska digitaliseringsfrågor

Göran Lindsjö
Per Mosseby

153. Mer och bättre vård genom nytänkande

Genom att tänka nytt har Ortopedkliniken på Västmanlands sjukhus och NU-sjukvården i Västra Götaland levererat mer och bättre vård. I Västerås kan 90 procent av patienterna som genomgår planerade ortopedoperationer gå hem dagen efter ingreppet. På så vis kan man operera fler och inga patienter har behövt skickas hem på operationsdagen på grund av platsbrist. I det glest befolkade Fyrbodal har Samverkande sjukvård, lett till att patienter kan få vård innan ambulansen är på plats. Hemsjukvårdens sköterskor larmas via en app och kan direkt sätta in insatser.

Maria Klingberg, projektledare Samverkande Sjukvård Västra Götalandsregionen och Thomas Ekblom, överläkare och sektionschef slutenvård vid ortopedkliniken Västmanland.
Moderator: Anne-Charlotte Holmgren, SIQ.

Maria Klingberg
Thomas Ekblom
Anne-Charlotte Holmgren

154. Produktions- och kapacitetsstyrning för bättre vård

Ett av sjukvårdens uppdrag utöver att leverera kvalitativt god och patientsäker vård är att erbjuda tillgänglig vård. Tillgängligheten är beroende av flera olika faktorer. Vilka medicinska val görs? Hur mycket resurser finns tillgängliga? Hur planeras kapaciteten visavi aktuellt behov? Hur är vårdlogistiken både inom och mellan enheter designad? Hur skapar man stabilare och mer förutsägbara vårdflöden genom strukturerad planering och kapacitetsstyrning?

Ritva Rosenbäck, VD Flowistics AB, Harald Grönqvist, samordnare Sveriges Kommuner och Landsting och Patrik Hidefjäll, utredare Socialstyrelsen

Ritva Rosenbäck
Patrik Hidefjäll

167. Förvaring av äldre? Glöm det!

En person med demens har samma grundläggande behov som andra människor. Isolering och ensamhet kan förvärra symtomen. Det som behövs är en aktiv och stimulerande vardag. Kristianstad som har ett av landets bästa demensboenden fokuserar på välbefinnande, glädje och trygghet. Mat lagad från grunden och aktiviteter i form av promenader, sång, dans och musik är en del av vardagen för de boende. Likheterna med Hushållningssällskapets app Mat-Musik-Minnen är slående. Appen väcker minnen till liv och underlättar samtal med äldre och personer som har en demenssjukdom.

Maria Bergström, verksamhetschef Tätörtsvägen demensboende Kristianstad och Margareta Frost-Johansson, utvecklingsledare Mat/ Hälsa Hushållningssällskapet Väst.
Moderator: Lasse Swahn, journalist

Margareta Frost-Johansson
Lasse Swahn

168. Blockkedja i vården – en möjliggörare i hälso- och sjukvården?

Näringslivet ligger i framkant i användningen av blockkedjor – en av de mest omtalade nya teknikerna idag som främst används vid handel av kryptovalutor. Vilka möjligheter skapar denna teknik i den offentliga sektorn, framförallt inom vården? En av de största utmaningarna för hälso- och sjukvården är hur vården i enkla, säkra och kvalitetskontrollerade former ska kunna tillvarata värdet av hälsodata som alstras hos enskilda individer. Är det här blockkedjan kan vara en möjliggörare i hälso- och vårddatahanteringen?

Johan Sellström, grundare CareChain AB och Christer Nygren, funktionskoordinator samordnad vård- och omsorgsplanering Västra Götlandsregionen.
Moderator: Anders Ekholm, rådgivare Institutet För Framtidsstudier.

Johan Sellström
Anders Ekholm
0