95. Läget är akut – så vem tar ansvar för framtidens investeringar?
Klimatomställning, försörjningstrygghet och växande befolkning driver upp investeringstrycket i infrastrukturen i hela Norden. VA-system, bostäder, civilt försvar och kollektivtrafik kräver omfattande och långsiktiga satsningar. Samtidigt pressas kommunernas ekonomi. En viktig fråga att lösa är hur ansvar, risk och finansiering ska fördelas mellan stat och kommun. Chefekonomer från de nordiska kommunförbunden diskuterar prioriteringar, styrmodeller och behovet av ett nytt samhällskontrakt för framtidens investeringar.
Emelie Värja, chefsekonom Sveriges Kommuner och Regioner, Ulf Stenman, direktör svenska enheten på Finlands kommunförbund och Torbjörn Eika, chefsekonom KS Norge.
Moderator: Ann Ighe, lektor ekonomisk historia Göteborgs universitet, redaktör tidskriften Ord&Bild.
90. Kampen mot välfärdsbrottsligheten – var står vi och vad har vi lärt oss?
Välfärdsbrottsligheten är systemhotande. Den kriminella ekonomin i Sverige beräknas omsätta 100-150 mdkr per år, varav en betydande del kopplas till välfärdsbrott. På detta pass presenterar och diskuterar vi PwC:s nya kunskapsrapport om välfärdsbrott och otillåten påverkan med en temperaturmätning hur långt Sveriges kommuner och regioner kommit i arbetet. Var står vi och vad har vi lärt oss?
Akuliina Salander, regionjurist VGR, Katarina Nyman, brottsförebyggande strateg Trollhättans stad och Pia Eriksson, brottsförebyggande specialist från EBM.
Moderator: Lisa Löfgren, forensisk utredare och Fredrik Birkeland, rådgivare offentlig sektor, PwC
Seminariearrangör: PwC.
87. Talar staten och kommunerna samma språk om pengar?
Allt fler reformer påverkar kommunernas ekonomi – men hur väl matchas de av statlig finansiering? I höstbudgeten för 2025 föreslås bland annat sänkta skatter och ökade satsningar på vård och försvar. Samtidigt uttrycker kommuner oro för ett växande ekonomiskt tryck. Vem bär ansvaret för att välfärden kan upprätthållas i hela landet? Hur samspelet mellan stat och kommun utvecklas blir avgörande för välfärdens långsiktiga hållbarhet.
Edward Riedl (M), ordförande Finansutskottet, Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson, Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson och Cecilia Rönn (L), ekonomisk-politisk talesperson.
Moderator: Britt-Marie Mattsson, journalist Göteborgs-Posten.
85. Investeringsplan för Sverige – hur säkrar vi framtidens välfärd?
Kommunsektorns investeringar har ökat markant de senaste decennierna och behoven framåt är fortsatt stora. Utvecklingen har inneburit att den offentliga skulden allt mer har förskjutits från stat till kommunsektor. Hur kan kommuner och regioner möta utvecklingen med bibehållen ekonomisk styrka? Och vilken roll bör staten ha i nästa fas av det svenska välfärdsbygget?
Emilie Värja chefekonom SKR, Jörgen Samuelsson, avdelningschef Planering och Analys Göteborgs Stad och Patric Åberg, Kommunstyrelsens ordförande Östra Göinge kommun.
Moderator: Erik Törnblom, sektionschef SKR
76. Välfärdens fall: När kommunerna inte längre räddar Sverige
De ekonomiska utsikterna för offentlig sektor ser dystra ut från 2026 och framåt. Kommuner och regioner står inför betydande ekonomiska utmaningar, inklusive minskade skatteintäkter till följd av en svagare arbetsmarknad och ökade kostnader för pensioner och finansiering. Den offentliga sektorn förlorar därmed sin roll som ekonomisk stötdämpare vid lågkonjunktur. För att upprätthålla välfärden krävs nya finanspolitiska åtgärder – annars hotar nedskärningar i grundläggande samhällstjänster.
Annika Winsth, chefekonom Nordea.
64. Välfärdsbrott – hur skyddar vi våra gemensamma resurser?
Välfärdsbrott utgör en växande samhällsutmaning. Hur kan kommuner och regioner agera när verktygen är få och myndighetssamverkan brister? Samtidigt flödar förslag om lagändringar och skärpta straff – men verkligheten visar att kriminella idag kan köpa vårdcentraler, driva verksamhet med "ren" bakgrund och i princip riskera minimala konsekvenser. Vad krävs för att förbättra bakgrundskontroller och stoppa den organiserade brottsligheten inom välfärden? Med konkreta exempel från Södertälje och ett nationellt perspektiv diskuterar vi hur skyddet mot välfärdsbrott kan stärkas – för att värna våra gemensamma resurser. Ett högaktuellt och angeläget samtal.
Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie Polisen, Birgitta Pettersson, stadsdirektör Uppsala kommun och Frida Nohlås, biträdande chef brottsförebyggande kansliet Ekobrottsmyndiheten.
Moderator: Christina Kiernan, samordnare välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism SKR.
46. Skattebroms och skattesänkningspremie: morot för effektivitet eller dödsstöt för välfärden?
Regeringen vill införa en skattebroms för kommuner – med premier för den som sänker och hinder för den som höjer. Tanken är att stoppa en skenande skattenivå och tvinga fram effektivare välfärd. Kritiker varnar dock för att bromsen riskerar slå hårt mot resurssvaga kommuner och i praktiken urholka välfärden. Är detta ett smart incitament för ökad konkurrenskraft och ansvarstagande – eller ett riskfyllt spel där vården, skolan och omsorgen får betala notan?
Erik Slottner, civilminister, Anders Henriksson, ordförande SKR och Annika Wallenskog, särskild utredare.
Moderator: Lennart Persson, journalist
133. Välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan – hot mot demokratin
Välfärdsbrottslighet påverkar medborgarnas tillit till välfärdssystemet och vårt demokratiska system. Kommuner och regioner behöver arbeta aktivt för att stärka det förebyggande arbetet mot välfärdsbrott. Här ges en övergripande lägesbild, exempel på hur man kan arbeta för att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet samt vad SKR gör och kan erbjuda i form av stöd.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande Uppsala och ordförande i SKR:s beredning för socialpolitik och individomsorg, Anders Ågren (M), oppositionsråd Umeå kommun och ordförande i SKR:s beredning för demokratifrågor och Christina Kiernan, SKR.
132. Hur fördelar vi resurserna på ett tydligt, transparent och rättvisande sätt?
Under de senaste åren har intresset för hur kommuner fördelar sina resurser ökat markant. Bakgrunden är tydlig – befolkningsstrukturen förändras. Färre barn föds, samtidigt som andelen äldre växer snabbt. Det skapar nya utmaningar för välfärden och ställer högre krav på hur varje krona används. Många kommuner vittnar om att dagens modeller för resursfördelning är både komplexa och svårförklarade. Hur kan man skapa system som upplevs som rättvisa, begripliga och hållbara – även när förutsättningarna förändras? Med detta som utgångspunkt fördjupar vi oss i hur kommunal sektor kan arbeta mer strategiskt och transparent med resursfördelning. Under seminariet presenteras färska insikter från en omfattande enkätstudie, tillsammans med erfarenheter och goda exempel från olika delar av landet.
Henrik Berggren, kommunalekonom i Täby kommun samt ordförande KEF (Kommunalekonomernas förening).
Moderator: Per Larson, rådgivare offentlig sektor och kommunal ekonomi, PwC
Seminariearrangör: PwC
131. Planering av kommunal verksamhet och ekonomi vid vikande befolkning
En vikande befolkning innebär stora utmaningar för den kommunala planeringen. Minskade skatteintäkter ställs mot fortsatt höga krav på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. Samtidigt krävs långsiktiga beslut kring bemanning, lokaler och investeringar. Vid stora och snabba demografiska förändringar behövs både analys och handlingskraft. Hur kan verksamheten anpassas när resurserna krymper? Vad krävs för att prioritera rätt och säkra kvaliteten i kärnverksamheten – även i ett läge med minskande ekonomiskt utrymme?
Magnus Fleischer, ekonomichef och Christoffer Björck, biträdande ekonomichef, Falköpings kommun.
Seminariearrangör: KEF.