|

Kvalitet & Förnyelse

30
okt

En satsning på rymden är ytterst en satsning på jorden

Sverige satsar stora pengar på rymdforskning. När höstbudgeten lades kunde rymdminister Matilda Ernkrans presentera en satsning på ytterligare 150 miljoner kronor årligen till Sveriges rymdprogram. Den 12 november är hon en av deltagarna i Kvalitetsmässans temaspår om rymden: om den forskning och utveckling som sker, de nya material och tekniska lösningar som tas fram, och hur dessa framsteg kan bidra till en hållbar utveckling – även här på jorden.

Vilken nytta har samhället av rymdforskningen?
– En satsning på rymden är ytterst en satsning på jorden. Vi är många som dagligen använder oss av rymddata, exempelvis när vi tar del av väderrapporter eller får hjälp att hitta vägen i karttjänster. Men rymden ger också mer osynliga tjänster som bankernas transaktionssystem. Själv tycker jag att rymdens tjänster för att hjälpa oss med klimatomställningen är väldigt viktig. Genom rymddata kan vi lokalisera plasten i haven, räkna ut hur glaciärer smälter och hur havsytan förändras.

Sverige antog en ny rymdstrategi 2018 och satsar stora pengar på rymdforskning. Vilken effekt har vi sett av det hittills?
– Det främsta resultatet av rymdstrategin hittills är att vi i regeringen och Svenska rymdaktiebolaget har investerat i en utveckling av vår raketbas Esrange i Kiruna. Snart står en testanläggning klar där. Vi vill att Esrange ska bli Europas ledande testcenter för ny raketteknik och satelliter. Nu satsar vi också mer pengar på rymdforskningen och det skapar också nya möjligheter för vår rymdindustri. Det ger så klart också nya jobb som är spännande. Regeringens satsning på svensk rymdforskning och rymdverksamhet från och med 2019 gör att Sverige i större utsträckning kan delta i internationella rymdsamarbeten.

En nackdel av alla uppskjutningar är det rymdskrot som finns kvar i rymden. Vilket ansvar tar Sverige i den frågan?
– Jag menar att hanteringen av de stora och ökande mängderna rymdskrot kräver internationell samverkan. Sverige har därför, i linje med den nationella rymdstrategin, varit ett av de drivande länderna för att inom ramen för FN-arbetet få till stånd frivilliga internationella riktlinjer.

Detta är det största framsteget i internationell rymddiplomati på länge. Riktlinjerna rör bland annat att länder bör främja insamling, delning och spridning av övervakningsinformation om rymdskrot.

Rymdlagen är snart 40 år gammal och mycket har hänt sedan dess. Vad innebär rymdlagen i korthet och är det inte dags för en ny rymdlag snart?
– Den svenska rymdlagen är mycket kort, endast sex paragrafer. Bland annat definierar lagen rymdverksamhet ur lagens perspektiv, ställer krav på tillstånd för att få bedriva rymdverksamhet och anger villkoren för sådana tillstånd. Rymdlagen är föråldrad. En punkt i rymdstrategin är att se över rymdlagen, det är min ambition att sätta igång det arbetet så snart som det är möjligt.

0