Måttet för hur väl en organisation kan tillgodogöra sig nyttan av digitalisering beskrivs med begreppet »digital mognad«. Johan Magnusson, docent på Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet, har på uppdrag av regeringen utvecklat en modell för att mäta hur långt exempelvis en kommun har kommit.
Som organisation är/har vi …
- En mycket väl fungerande styrning av vår systemförvaltning.
- Mycket bra på att involvera användare i utvecklingen av nya digitala lösningar.
- En mycket hög nivå av informationssäkerhet och integritet avseende vår data.
Påståendena är tre av 30 i det formulär som utgör frågedelen av verktyget som Johan Magnusson och hans kollegor har utvecklat för att mäta digital mognad. Genom att på en sexgradig skala ange hur väl respektive påstående stämmer överens med den egna organisationen skapas en bild av var organisationen befinner sig.
Västra Götalandsregionen, Post- och telestyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Tillväxtverket och kommunerna Vetlanda, Sundsvall och Kungsbacka är några av de 75 aktörer som hittills valt att använda verktyget.
— Tidigare fanns det bara ovetenskapliga säljverktyg för konsulter. Det vi gjorde var att ta fram all forskning som var tillräckligt bra för att säga någonting om vilka förutsättningarna är för att kunna dra hem nyttan av digitalisering. Nu finns för första gången ett verktyg som skapar ett faktabaserat underlag för beslut, säger Johan Magnusson, som ägnat de senaste 15 åren av sitt yrkesliv åt frågan.
Och det handlar alltså inte om att räkna hur många som bytt ut sitt veckobrev på papper till ett veckobrev som skickas per e-post. Utan om förutsättningar att tillgodogöra sig nyttan.
Om socialtjänsten i en kommun bestämmer sig för att digitalisera ansökningen av socialbidrag med syftet att effektivisera och spara pengar – då vill det till att personerna som tidigare hanterade ansökningar verkligen frigörs till en syssla där de skapar ny nytta. Inte bara låter bli att sköta socialbidragsansökningar.
— Våra mätningar visar att i tre fjärdedelar av de undersökta fallen realiseras inte nyttan. Det offentliga Sverige står inför tunga besparingskrav, att då investera utan att ta hem nyttan är såklart ett jätteproblem, säger Johan Magnusson.
Magnusson kan inte uttala sig i termer av branscher eller områden som är bättre eller sämre på digital mognad men i grova drag säger han att kommuner är de som ligger längst fram, med myndigheter hack i häl – medan landsting har en längre väg att gå.
Som han ser det är ledningen av en organisation avgörande. Och frågan är alltså hur du styr en organisation på ett vis som drar nytta av digitaliseringen.
— En vanlig missuppfattning är att digitalisering handlar om automatisering. Till viss del är det sant, men den viktigare delen handlar om hur vi plötsligt kan få fram helt nya verksamhetsmodeller. Vad ska egentligen Arbetsförmedlingen göra? Vad ska en kommun göra?
Man kan tycka vad man vill om appen Kry men utifrån Johan Magnussons perspektiv är det världens bästa affärsmodell: öppet dygnet runt årets alla dagar, erbjuder vård på 25 språk och har hittills använts av en halv miljon människor enbart i Norden.
— Snacka om innovation! Där förstod inte den traditionella vården vad användarna ville ha och missade chansen. Det hade ju i teorin lika gärna kunnat vara ett initiativ från den offentligfinansierade verksamheten.
Eller hade det verkligen det? En verksamhets mål, medel och organisation påverkar naturligtvis innovationskraften. Dagens synsätt handlar, enligt Johan, till övervägande del om hur offentligfinansierad verksamhet med hjälp av digitalisering kan effektivisera internt.
— Vi har, influerade av new public management, fått en styrning inriktad på att fatta beslut om huruvida någonting är en effektivisering eller ej. Dessutom har regeringen sagt att man ska finansiera all utveckling med lån, för att kunna lyfta in kostnaden i balansräkningen, och lån måste man kunna räkna hem. Alltså måste all utveckling vara fri från risk. Och vilka verkliga innovationer är fria från risk? undrar Johan Magnusson.
Anna Eriksson, generaldirektör Myndigheten för digital förvaltning Digg
Även Myndighetssverige tacklar de här frågorna – bland annat genom en ny myndighet. I september 2018 föddes Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, med uppdraget att samordna och stötta den offentliga förvaltningens digitalisering. Generaldirektör är Anna Eriksson, som konstaterar att det finns att göra:
— Sverige har länge setts som en framstående nation vad gäller att ta tillvara möjligheterna som digitalisering ger, men det vi ser nu i internationella mätningar är att vi tappar position. I vårt arbete framöver är digital kompetens och digital mognad väldigt viktiga områden. Vi har gått igenom de olika mognadsmätningsmodeller som finns på marknaden, både nationellt och internationellt, och vi ser att vi på DIGG behöver ha ett sätt att mäta digital mognad i offentlig förvaltning framöver.
Anna Eriksson ser det som en viktig grund i myndighetens främjandeuppdrag att kunna guida aktörer i utbildningsmaterial, metoder och modeller utifrån den position aktören har i dag – för att på så vis kunna hjälpa dem vidare i den digitala utvecklingen. Ett annat viktigt område för myndigheten är samverkan. De myndigheter och kommuner som samarbetar mycket med andra lyckas helt enkelt bättre.
— Här har DIGG en viktig roll, och ett särskilt uppdrag, i att samverka med andra och stödja andras samverkan. Vi är en liten myndighet med ett stort uppdrag, och ska vi lyckas behöver vi samverka med andra, säger Anna Eriksson.
Text: Marit Larsdotter
