Kvalitet & Förnyelse

2
jul

AI ger stöd för att göra ett bättre jobb

Om drivkraften bakom digitalisering i huvudsak är att effektivisera handlar AI snarare om att låta människor fokusera på professionens kärnuppgift – som att arbeta med patienter. Det säger AI-rådgivaren Göran Lindsjö på blixtvisit i Göteborg.

Göran Lindsjö är på språng. Om en timme ska han prata på e-hälsomötet Vitalis på Svenska Mässan om vad artificiell intelligens kan betyda inom vården. Strax därefter far han till Häringe slott utanför Stockholm för att prata om AI – innan han samma kväll flyger tillbaka till Delaware i USA där han bor och arbetar – med AI.

Göran Lindsjö har lång erfarenhet – bland annat från Regeringskansliet – av arbete med lednings- och styrningsfrågor kopplade till digitalisering. I dag är han en internationellt anlitad föreläsare, rådgivare och inspiratör.

Du brukar efterlysa mer debatt i Sverige om AI. Vad är det du tycker att vi bör debattera?
— De förändringar i samhället som AI för med sig. Vi bör diskutera vad alla instanser inom offentlig sektor, myndigheter som kommuner och landsting kan dra för nytta av AI. Det handlar också om att jag tycker att AI behöver demokratiseras, om vi inte pratar om ämnet riskerar AI att bli ett elitprojekt uppifrån.

Vad för förändringar står samhället inför, på grund av AI?
— Arbetsuppgifter försvinner och nya uppstår. Det kräver nya förmågor, vi måste öva oss på nya saker: kreativitet, samarbetsförmåga, problemlösning. Fler kommer att behöva utveckla sina ”mjuka” förmågor. Samtidigt försvinner många repetitiva, administrativa och kontrollerande arbetsuppgifter. Att arbetsmarknaden förändras på det viset innebär ett stort skifte som påverkar både arbete och utbildning.

Vilken är den största drivkraften för AI-utvecklingen?
— Dels företag som ser en marknad där de kan leverera nya tjänster, produkter och affärsmodeller. Dels de utmaningar som den demografiska situationen innebär. Enligt SKL går landets kommuner och landsting inte ihop väldigt snart, de får inte ihop ekvationen helt enkelt. Det ökar efterfrågan på lösningar som kan effektivisera och göra offentliga sektorn bättre på att leverera sina tjänster till medborgarna.

Samtidigt pratar du om att det är viktigt att skilja på AI och digitalisering. Digitaliseringens huvudsyfte är att effektivisera, menar du, men AI har andra möjligheter. Berätta!
Digitalisering är användbart när du i förväg vet hur en process ser ut. Då kan man göra som i Trelleborg där man effektiviserat ansökningsprocessen för försörjningsstöd så att den sökande i dag får besked inom 24 timmar – och de som arbetade med handläggning kan göra någonting annat. Digitalisering är användbart för att slippa repetitiva uppgifter.

— AI handlar mer om att stärka människor och se till att de slipper vissa arbetsmoment. Istället för att du som anställd ska ägna tid åt att skriva reseräkningar med rätt antal mil och koder kan du bara fotografera av dina kvitton. AI kan inte bara dokumentera information utan även lagra data och agera på informationen.

När det gäller svensk offentlig sektor, inom vilka områden finns de största vinsterna?
— Framför allt inom hälso- och sjukvård, där kommer det nya AI-tillämpningar hela tiden. Ett exempel från omsorgen är en app som används vid beroendesjukdomar. Appen matas med generella data om missbruk/beroende men även med den enskildes särskilda omständigheter. I ett läge när användarens familj är bortrest och det uppstår ett läge att exempelvis dricka alkohol kan appen föreslå: ”Ska du inte ringa din syster?”. För att användaren ska påminnas om att söka sällskap i ett svårt läge.

— Ett annat exempel är hur man i skolan kan stödja barn som har svårt för matte. Eleven kanske gång på gång fastnar i ett visst moment. Med hjälp av AI och en Ipad kan mönstret upptäckas på ett kick och läraren kan sedan inrikta sig direkt på att lösa upp just den knuten.

— Ytterligare ett exempel är när man kan underlätta och förbättra planeringen inom exempelvis hemtjänst genom att sätta samman personalens schema med brukarens önskemål och kommunens ekonomi – för att optimera verksamheten och göra så många som möjligt så nöjda som möjligt med kommunens tjänst.

Text: Marit Larsdotter