Kvalitet & Förnyelse

2
jul

Hur ska ekvationen lösas? Kommunutredningen analyserar kommunernas utmaningar

År 2040 beräknas 56 svenska kommuner ha färre än 8 000 invånare och 164 kommuner färre än 20 000 invånare. Var och en är samtidigt skyldig att erbjuda sina invånare en service som lever upp till begreppet »nationell likvärdighet«. Också den minsta kommun är skyldig att erbjuda äldreomsorg och kulturskola. Samtidigt som det demografiska trycket, med många unga och äldre, ställer höga krav på förändrat arbetssätt, effektivisering och ständig utveckling.

I januari 2017 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté som ska ta fram en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullfölja sina uppgifter och åtaganden mot medborgarna. I uppdraget ingår att identifiera och analysera kommunernas utmaningar och lämna förslag på åtgärder. Ordförande är riksdagsledamot Niklas Karlsson (S):

– Regeringen har under lång tid sett att många mindre kommuner får det ekonomiskt allt svårare. Hur garanterar vi nationell likvärdighet med det kommunala självstyret? Demografin förändras, vi ser en stark globaliseringstrend, ekonomiska utmaningar m.m.

Vilka är de största utmaningarna för kommunerna?
– De två utmaningar som utmärker sig tydligast är dels ekonomin – både SKL:s ekonomirapport och den rapport Magdalena Andersson presenterade visar att den samlade kommunsektorn saknar 90 miljarder fram till 2026 – och dels kompetensförsörjningen – det saknas helt enkelt arbetskraft till äldreomsorg, vård och skola. SKL:s rapport visar att de kommande årens tillförsel av arbetskraft skulle gå åt till enbart offentlig sektor – och då finns ju även det privata näringslivet. Vad gör man i en liten kommun som saknar lärare om man inte hittar någon som vill flytta dit?

Danmark, Finland och Norge har erfarenhet av kommunsammanslagningar. Är det vägen även för Sverige?
– Vi har många likheter men också lite olika förutsättningar i de skandinaviska länderna. I Danmark, där man sedan drygt tio år har erfarenhet av kommunsammanslagningar, har man när det gäller kärnverksamheten inte sett några direkta positiva ekonomiska effekter. Däremot kan det ha inneburit andra fördelar, som att man stärker sin strategiska kompetens och ökar sin robusthet. Norge har 422 kommuner, där de minsta har färre än 1 000 invånare, men där har kommunerna lite andra åtaganden än i Sverige.

Vad ser ni så här långt som hinder mot kommunsammanslagningar i Sverige?
– En tröskel är det kommunala utjämningssystemet. Som det är utformat i dag skulle två kommuner som slog sig samman efter en tid få mindre statsbidrag. Det är den sortens hinder vi ska undersöka vilka de är, och på vilket vis man skulle kunna ändra systemet för att förenkla.

Vilka fördelar ser du med kommunsammanslagningar?
– Utgångspunkten är att stärka kommunernas kapacitet. Och att sammanslagningar måste bygga på frivillighet. Jag kan inte redan nu säga vad vi kommer att föreslå men vi upplever att förväntningarna på vårt slutbetänkande är stora. En fördel med utredningen är att alla riksdagens partier är representerade. De förslag vi lägger fram kommer att ha en stark förankring.

Ser ni andra möjliga varianter än sammanslagningar av kommuner?
– Man kan ju tänka sig att man samarbetar på andra sätt. Att exempelvis en kommun har ansvar för en kommunal angelägenhet och grannkommunen för en annan. Men då kan det uppstå ett demokratiproblem. Om jag röstar för en viss politik och det blir grannkommunen som ansvarar för delar av det kommunala åtagandet, vad händer då? Frågorna är många och det är dem vi försöker reda ut.

Text: Marit Larsdotter