Kvalitet & Förnyelse

27
apr

Så kan offentlig sektor ta vara på digitaliseringens potential

Coronapandemin har snabbat på den digitala utvecklingen inom många verksamheter, och fått de flesta av oss att börja använda nya verktyg eller nyttja nya digitala tjänster. Hur väl förberedd var offentlig sektor på en sådan omställning? Och vilka insatser krävs för att man i större utsträckning ska kunna dra nytta av tekniska lösningar och innovationer som skulle stärka de offentliga verksamheterna?

“Inga större satsningar än tidigare”

Johan Magnusson är föreståndare för forskningscentret Swedish Center for Digital Innovation (SCDI), vid Göteborgs universitet, som bland annat mäter digital mognad inom offentlig sektor, det vill säga offentlig sektors möjlighet att dra nytta av digitaliseringens fördelar. Han tycker inte man kan säga att det skett någon verklig utveckling på grund av pandemin.

– Vi har sett en del påskyndade processer, men i grund och botten har pandemin bara sett till att vi nu använder de verktyg vi länge haft tillgång till. Jag ser inga större satsningar än tidigare egentligen.

I SCDI:s senaste statusrapport från maj 2020 bedömdes den digitala mognaden inom offentlig sektor ha ökat med sex procentenheter sedan året innan, till 47 %. Vad kan vi då vänta oss av framtida resultat, kommer pandemin att ha bidragit till en ännu större ökning?

– Det är bra att vi ser en utveckling, men samtidigt skall vi vara medvetna om att det i likhet med det som OECD lyfter fram i sin senaste statusrapport handlar om en betydande omställning. Vi behöver förändra delar av styrningen, och detta tar tid. Jag förväntar mig att vi ser att den positiva utvecklingen vi såg innan pandemin delvis stannar av, och vi blir mer medvetna om begränsningarna som existerande digital infrastruktur har på vår förmåga att tillgodogöra oss nyttorna med digitalisering, säger Johan Magnusson.

“Det går för långsamt, helt enkelt”

Åsa Zetterberg är förbundsdirektör på bransch- och arbetsgivarorganisationen IT&Telekomföretagen, som samlar närmare 1400 företag inom tech, it och telekom. Hon menar att offentlig sektor generellt har halkat efter i den digitala utvecklingen, även om det finns enskilda myndigheter, kommuner och förvaltningar som ligger i framkant.

– Tyvärr är det så att den svenska offentliga sektorn inte riktigt hänger med. Om vi jämför oss med utvecklingen i andra länder och vilka språng man tar där, eller om vi jämför med vad som sker i stora delar inom näringslivet, så går den digitala utvecklingen för långsamt, helt enkelt.

– Det finns färska internationella rankingar från både EU-kommissionen och OECD, och det är ganska alarmerande hur den offentliga sektorns digitalisering rankas internationellt. Så i det avseendet kan vi inte vara nöjda.

Detta förhållande står i skarp kontrast till den vanliga bilden av Sverige som ett teknikvänligt land, där vi är snabba att ta till oss av nya digitala lösningar. Svenskarna själva verkar dela den negativa synen på de offentliga tjänsterna. Till exempel visar SKR:s återkommande undersökningar av människors inställning att endast en liten andel är nöjd med den digitala servicen hos kommuner och regioner.

– Svenskarna har höga förväntningar, med all rätt, och det hjälper vårt land och vårt näringsliv att driva på sin digitala omställning, men vi lever inte upp till de förväntningarna i den offentliga sektorn.

Under pandemiåret har dock många aktörer sett sig tvungna att ställa om och genomföra snabba förändringar för att alls kunna upprätthålla sin verksamhet.

– Jag tror att kommunerna var väldigt snabbfotade när det krävdes. Man hade redan vissa lösningar på plats, så man kunde växla upp och framför allt öka användningen av det som redan fanns till hands. Det gäller så klart skolan, men också till viss del inom socialtjänsten och regionerna i hälso- och sjukvården. I krisen tvingas man våga gå framåt lite snabbare, för man har inget annat val, så det har absolut gjort att man tog snabbare språng än vad vi skulle ha sett annars, säger Åsa Zetterberg.

Det gångna året har på sätt och vis inneburit ett stort experiment, där vi har fått testa att göra saker på ett nytt och annorlunda sätt. Åsa Zetterberg poängterar att det nu är tillfälle för ett stort lärande.

– Även om jag är en som värnar digitalisering, så måste vi se klokt på frågan, och våga lära oss även av misstag eller det som inte blev bra. Att lära av varandra är också viktigt.

På techföretagens önskelista: mer dialog med offentlig sektor

Hur kan vi då se till att den potential av innovationer och digitala lösningar som kommunerna och hela den offentliga sektorn skulle kunna ha nytta av faktiskt tas till vara? På IT&Telekomföretagen skulle man vilja se mer av dialog mellan den offentliga och privata sektorn, både inför, under och efter en upphandling, något som företagen uppger sig sakna. Undersökningar bland förbundets medlemsföretag visar att många avstår från att delta i offentliga upphandlingar, trots att offentlig sektor borde vara en naturlig kund. Främst handlar det om att formalia och byråkrati gör processen tidskrävande.

– Man tycker också att det läggs för mycket fokus på lägsta pris, snarare än att man efterfrågar funktionen eller det innovativa och litar på att marknaden kan leverera utifrån det faktiska behovet. Så man tycker att upphandling är för krångligt, många tycker till och med att det har blivit ännu krångligare de senaste åren. Trots att vi har allt fler aktörer inom techbranschen som borde kunna intressera sig i större grad för offentlig sektor, så ser vi inte att anbuden ökar, säger Åsa Zetterberg.

Bristande samverkan och dialog mellan det offentliga och techföretagen kan också leda till att man inom offentlig sektor missar vilka möjligheter som faktiskt finns.

– Den stora frustrationen hos entreprenörer och leverantörer är att man sitter på smarta tjänster och lösningar som inte kommer till användning, oavsett om det handlar om energieffektiviseringar, optimering av trafik, trygghet i hemmet eller smartare pedagogik – alla de samhällsutmaningar vi har. Det finns mycket mer av lösningar på marknaden idag än vi tar vara på.

– Det som hänt under coronakrisen är att vi har använt mer av det som vi redan hade, det som fanns på hyllan. Framöver gäller det att vi tänker till och ställer om ytterligare i det som inte bara är gårdagens lösningar utan det som är framtidens sätt att leverera välfärd, säger Åsa Zetterberg.

Gemensam digital infrastruktur en nyckelfråga

I början av året presenterade DIGG sin analys av Sveriges digitala förvaltning. Myndigheten konstaterar att den digitala mognaden är ojämn och efterlyser en helhetssyn och samordning. De satsningar som genomförs har ofta fokuserat på att lösa ett enskilt problem, eller varit anpassade för en enskild sektor. Risken är att var och en utvecklar egna lösningar, som inte är kompatibla med varandra.

Framför allt pekar DIGG på behovet av en gemensam infrastruktur och ser det som en förutsättning för att kunna utveckla den digitala förvaltningen. Myndigheten leder också arbetet med att etablera en sådan förvaltningsgemensam infrastruktur som alla myndigheter, kommuner, regioner och privata utförare kan använda sig av, ett uppdrag som ska slutredovisas i december i år. Det skulle leda till stora samhällsvinster när system fungerar tillsammans, data kan delas mellan aktörer och lösningar kan återanvändas.

Johan Magnusson:

– Den nationella digitala infrastrukturen är en ödesfråga, här har DIGG helt rätt. Vi ser det i våra mätningar också, att digitaliseringen inte blir bättre än underliggande infrastruktur. Tyvärr skjuter regeringen fel i de uppdrag de ger till DIGG, m.fl. kring detta. Det är inte datalogistiken som är det primära problemet, utan en fundamentalt eftersatt systempark i respektive kommun, myndighet och region. Här ser vi att regeringen behöver göra mycket mer, eftersom eftersattheten idag leder till enorma kostnader i termer av utveckling och bristfällig förmåga att möta medborgare och företag med digitala tjänster. Jag ser detta som den viktigaste utmaningen framåt på nationell nivå.

0