När pandemin slog till var kommuner och regioner snabba att ställa om och ta hjälp av nya digitala lösningar för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. ”Den digitala utvecklingen har gått i en hastighet vi tidigare inte varit i närheten av”, säger Patrik Sundström, Chief Digital Officer på SKR. Samtidigt är det viktigt att man nu arbetar aktivt med att säkra de arbetssätt som gett goda resultat. Och det kommer att krävas insatser på nationell nivå för att Sverige ska kunna ta nästa kliv i den digitala utvecklingen.
Som CDO ansvarar Patrik Sundström för SKR:s arbete med att stödja kommuner och regioners verksamhetsutveckling genom digitalisering. Under pandemin har han kunnat se hur den digitala utvecklingen tagit ett rejält kliv framåt, då regioner och kommuner på rekordtid infört nya arbetssätt och digitala lösningar inom område efter område.
Därmed har man – trots rådande restriktioner – på nya sätt kunnat möta invånares behov av bland annat vård, omsorg och skola. Även den demokratiska politiska processen har förändrats och förnyats med stöd av digitala lösningar.
– Om jag ska lyfta ett tredje område, som känns väldigt viktigt att bygga vidare på, så är det hur fler och fler kommuner och regioner nu på allvar börjat använda data för att fatta beslut om allt ifrån planering, logistik och dimensionering till uppföljning och förbättring. Det finns en stor potential med att nyttiggöra all den data som genereras och se den som en strategisk resurs för ökad kvalitet, förbättrat resursutnyttjande, innovation och bättre samarbete inom och mellan olika organisationer, säger Patrik Sundström.
Att omställningen kunnat ske på så kort tid ser han som ett kvitto på att frågorna redan fanns högt upp på agendan. Många kommuner, regioner och privata utförare har haft pilotprojekt igång, som man nu har kunnat skala upp och införa på bred front.
– Men jag ser även att flera andra faktorer varit starkt bidragande och ska jag peka på några så skulle jag vilja nämna att det har:
- funnits ett omedelbart behov av nya arbetssätt med stöd av digitala lösningar, för att kunna upprätthålla verksamheter och möta invånares behov
- legat ett tydligare fokus på lösningar, istället för problem och hinder
- varit en tydligare prioritering som givit verksamheter en möjlighet att fokusera på verksamhetsutveckling inom de områden som kunnat göra skillnad här och nu
- funnits ett tydligt driv och en efterfrågan från invånare och medarbetare
– En annan iakttagelse är att man i stora delar har gått ifrån samverkan och samarbete till ”samhandling” mellan de aktörer som på olika sätt behöver bidra. Det har handlat om att fila ner trösklar och få till ett vässat samarbete både inom organisationer men även mellan kommuner, regioner och näringsliv. På sätt och vis har vi fått en ny spelplan och hur vi gemensamt ser till att accelerera utifrån den kommer att vara avgörande för den digitala utvecklingen under de kommande åren.
Vad tänker du är viktigt för att få förändringarna att bli bestående?
– Digitalisering handlar väldigt mycket om förändrade beteenden och nya arbetssätt, med stöd av digitala lösningar. Vår utmaning här handlar generellt inte om att omfamna de nya idéerna och möjligheterna, utan att göra upp med våra gamla tankar om hur saker och ting ska funka. Så även om vi är många som har börjat arbeta på nya sätt under pandemin, så kan vi inte ta för givet att det blir bestående av sig självt, säger Patrik Sundström.
– Det finns ett behov av att aktivt arbeta med frågan: att säkra att de nya arbetssätt som givit goda resultat faktiskt blir bestående över tid. Att vid behov mönstra ut gamla arbetssätt. Att aktivt arbeta med sina modeller för ledning, styrning, ersättning och uppföljning för att säkerställa att de stimulerar samverkan och förnyelse och inte befäster gamla arbetssätt. Och att fortsätta rusta både medarbetare och invånare med de förmågor och förutsättningar som behövs för att kunna verka i en offentlig sektor som blir allt mer digitaliserad.
– Sedan behöver man naturligtvis utvärdera det som har gjorts på kort tid under pandemin, för att identifiera vad som varit bra och vad som varit mindre lyckat. Att lära av misstag och lära av varandra.
Även om offentliga verksamheter genomfört en anmärkningsvärt snabb omställning finns det stora utmaningar på längre sikt. Trots ett bra utgångsläge har Sverige under senare tid tappat mark jämfört med flera andra europeiska länder. Att Sverige var tidigt ute med digitaliseringen har nu i stället blivit en börda.
– Många kommuner, regioner, myndigheter och privata utförare har väldigt mycket teknik men samtidigt väldigt gammal teknik. Det är idag både kostsamt och ett hinder för modernisering, säger Patrik Sundström.
– Här behöver vi stärka det samlade nationella ledarskapet kring välfärdens digitala infrastruktur och investera rejält i ett omställningsprogram för att lyfta hela sektorns digitala mognad. Vi ser att det sker i andra länder och vi behöver göra samma sak. SKR och regeringen tecknade därför i december 2020 en avsiktsförklaring med målsättning att nu etablera en samsyn mellan kommun- och regionsektorn och staten kring prioriterade områden, målsättningar, finansiering och ansvar för utveckling och anslutning till en förvaltningsgemensam infrastruktur. Det arbetet kommer att ha stor betydelse för hur väl Sverige som nation lyckas ta nästa steg i den digitala utvecklingen.
