Kvalitet & Förnyelse

17
nov

Dataanalys och faktabaserade beslut styr vården i Halland

Antalet tillgängliga sjuksköterskor kommer inte att öka de närmaste 15-20 åren – därför måste vården lära sig att arbeta mindre personalintensivt. Det är en av de slutsatser som styr planeringen av vård inom Region Halland. Där andra larmar om överbelagda sjukhus och brist på vårdplatser har man i Halland tvärtom valt att dra ner antalet vårdplatser samtidigt som man minskat beläggningsgraden och lyckats upprätthålla en god kvalitet i vården.

– Jag upplever att många andra organisationer pratar om den resurs de önskar att de hade. Vi pratar om den resurs vi har och vad vi ska göra med den, säger Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland.

Bakom denna utveckling finns ett uttalat fokus på informationsdriven vård, att med hjälp av modern databearbetning bygga och bedriva vård baserat på de fakta man har. Man kan också kalla det faktabaserad vård eller datadriven vård.

– Det handlar om att dra nytta av all den kunskap och information vi har för att skapa en så högkvalitativ och effektiv vård som möjligt där både patienter och medarbetare mår bra. Ur ett ledningsperspektiv handlar det om att inte fastna i subjektiva uppfattningar och beskrivningar som visar sig inte vara korrekta när man granskar dem närmare. Man baserar sina vägval på objektiva fakta.

När det gäller patientomhändertagande innebär det en ökad möjlighet att skräddarsy behandlingen efter den individuella patientens förutsättningar. Genom en utvecklad förmåga att hantera och analysera data kan vården ta tillvara all den kunskap som finns om patienten på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.

– Vi har ett överflöd av information som den mänskliga hjärnan inte klarar av att processa samtidigt, det finns ju en begränsning för hur mycket vi kan hantera. Då kan man ta stöd av modern informationsbearbetning, som till exempel AI, för att kunna beakta alla de olika informationspunkter som finns.

– Om jag har en patient framför mig så vet jag det jag läst i journalen och det patienten har berättat för mig, som jag minns från förra gången vi träffades – men jag minns inte nödvändigtvis allt. Ofta har man inte hunnit läsa igenom hela journalen när man träffar sin patient. Patienten kan ha varit på besök hos en annan läkare, och lämnat informationsfragment ifrån sig, som jag inte har kännedom om. Men om du arbetar med all den information som finns i journalen, och använder moderna informationsbearbetningsstöd, så kan de ta hänsyn till och söka bland alla de informationsbitar som patienten lämnat ifrån sig, för att vi ska kunna utforma vården på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt.

På en mer övergripande nivå handlar informationsdriven vård om att låta verkligheten styra när man planerar sin verksamhet. Ett tydligt exempel på hur det påverkat regionens arbetssätt rör ett återkommande problem inom svensk sjukvård: bristen på vårdplatser och svårigheterna att rekrytera kvalificerad personal, som till exempel sjuksköterskor. Att arbeta informationsdrivet innebär att utgå från fakta i frågan, i det här fallet Universitetskanslersämbetets prognos gällande antalet tillgängliga sjuksköterskor.

– De konstaterar att fram till 2035, 2040 kommer tillgången till sjuksköterskor inte att öka. Då vore det direkt oprofessionellt att bygga vår sjukvård på att vi skulle öppna fler vårdplatser, vilket i sin tur bygger på att vi skulle ha fler sjuksköterskor – när vi vet att vi inte kommer att ha det. I så fall bygger vi hela vårt vårdsystem på en utopi. Så vi gjorde ett ställningstagande i slutet av 2015 och sa: vi har valt väg. Vi kommer inte att arbeta för att ha fler vårdplatser, så vårt gemensamma arbete de kommande åren går ut på att lära oss att arbeta med färre vårdplatser.

Vi pratar mycket om nära vård, och den minst nära vård man kan bedriva är ju faktiskt att vara inlagd på sjukhus.

Under de följande åren drog Region Halland ner på antalet vårdplatser med ca 18 %, och har nu minst antal vårdplatser per invånare i Sverige. Samtidigt minskade beläggningen från 93 % till 89 %. Detta åstadkom man genom att se till att skapa ett så värdeintensivt vårdtillfälle som möjligt, så att patienter inte behöver ligga inne längre än nödvändigt, men också genom att man nu lägger in betydligt färre patienter än tidigare.

– Vi pratar mycket om nära vård, och den minst nära vård man kan bedriva är ju faktiskt att vara inlagd på sjukhus. Att vara inlagd på sjukhus om man inte har behov av det – det vet vi om är farligt och det är inte ändamålsenligt.

En del av förändringsprocessen har också inneburit att omvärdera gamla sanningar. Till exempel har man prioriterat ner det vanligt förekommande målet om max fyra timmars väntetid på akuten.

– Vi tycker det är bättre att en patient är sex timmar på akuten än sextio timmar på sjukhuset. Jag kan lägga in dig efter tre timmar, men du får stanna kvar i femtiosju timmar till för att vi ska bli klara. Då är det bättre att du kan stanna tre timmar till på akuten så att vi kan färdigbehandla dig, och du kan gå hem utan att behöva bli inlagd. Så just fyratimmarsmålet är ett mål vi har diskuterat mycket och kommit fram till att vi inte ser som ändamålsenligt att prioritera.

Det kan låta paradoxalt att utgå från ett problem med överbeläggning och inte lösa det genom att öka antalet vårdplatser, utan tvärtom dra ner på antalet. Frågan som inställer sig är vad de faktiska effekterna av detta blir. Hur påverkas tillgången till vård och får patienterna den vård de behöver?

– Jag tror att många kunnat följa i medierna att det är stor brist på vårdplatser och att patienter som borde ha lagts in skickas hem för att man inte har plats. När vi tittade på hur det såg ut i vår verksamhet kunde vi konstatera att sannolikheten för en patient att bli inlagd i Halland över huvud taget inte påverkas av beläggningsgraden på sjukhuset. Det spelar ingen roll om sjukhuset är fullt eller om det finns gott om plats. När du kommer dit med en viss typ av symptom är det lika sannolikt att du blir inlagd oavsett beläggningsgrad på sjukhuset. Så påståendet att vi skickar hem patienter när vi inte har plats på sjukhuset, det är helt enkelt inte sant. Men det präglar ganska mycket av den svenska sjukvårdsdiskussionen idag.

Att vi har få vårdplatser och låg beläggningsgrad leder inte till att invånarna inte får den vård de behöver. Tvärtom går det alldeles utmärkt att kombinera med en vård där det går bra för patienterna.

Region Halland har också studerat dödligheten för de patienter som kommer till akuten men inte läggs in, men inte heller där syns något samband. Snarast var dödligheten något lägre bland dem som inte blev inlagda.

– De rena objektiva fakta går ju att se: vi har minst antal vårdplatser per invånare. Vi har den beläggningsgrad vi har, och går man in och tittar i kvalitetsrankingar av svensk sjukvård ligger vi i allmänhet etta, i princip alltid topp tre. Så någonstans kan man konstatera: att vi har få vårdplatser och låg beläggningsgrad leder inte till att invånarna inte får den vård de behöver. Tvärtom går det alldeles utmärkt att kombinera med en vård där det går bra för patienterna.

– För att låta som barnen: Vårdplatser är inte the shit för svensk sjukvård, även om det låter så i den allmänna debatten. Det är inte det som är grejen; det är vad man gör med dem.

Det verkar alltså vara fullt möjligt att minska antalet vårdplatser, nå en lägre beläggningsgrad och samtidigt bibehålla kvaliteten i vården. Martin Engström medger att det kan vara en pedagogisk utmaning att förklara detta samband, och understryker vikten av att vara tydlig med vilka fakta man stödjer sig på och varför, inte minst i dialogen med medarbetarna. I början av resan kunde det uppstå diskussioner om behovet av vårdplatser, men den frågan har man i princip lämnat bakom sig. I stället ligger nu fokus på att lära sig arbeta utifrån de förutsättningar som faktiskt råder.

– Jag upplever att många andra organisationer pratar om den resurs de önskar att de hade. Vi pratar om den resurs vi har och vad vi ska göra med den.

– Det går att vända och förändra en dialog i det sammanhanget, men dels måste man vara uthållig och dels måste man ha rätt verktyg. Vi är övertygade om att det inte finns någon annan väg. Jag kanske skulle önska att vi hade fler sjuksköterskor och kunde ha fler vårdplatser, men det spelar ju ingen roll vad jag önskar – vi har det inte och kommer inte att få det. Då vore det direkt oärligt gentemot alla medarbetare att utlova något som jag redan från början vet inte kommer att hända.

Vården behöver alltså lära sig att arbeta med färre vårdplatser. Alternativet vore att regionerna konkurrerar sinsemellan för att försöka locka över sjuksköterskor till just sitt område, vilket förstås inte löser problemet på sikt.

– Då har du bara flyttat problemet till någon annan, och någonstans tycker jag att vi har ett ansvar för att sjukvården ska fungera i hela Sverige. Vi löser inte problemet genom att sno personal från någon annan. Vi måste lära oss att arbeta mindre personalintensivt, och då måste man ta tillvara de möjligheter till stöd som finns, som informationsdriven vård och att verkligen säkerställa att den kompetens vi har arbetar med rätt saker.

Jag kanske skulle önska att vi hade fler sjuksköterskor och kunde ha fler vårdplatser, men det spelar ju ingen roll vad jag önskar – vi har det inte och kommer inte att få det.

I många verksamheter saknas dock de tekniska förutsättningarna för att arbeta på detta sätt. Olika typer av information finns ofta lagrad i olika system som inte pratar med varandra, vilket leder till att man inte kan dra nytta av all den data som faktiskt finns.

– Sedan 2016 har vi lagt ganska mycket resurser på att bygga upp en samlad databas där vi har all fakta från våra olika delsystem, som också är väl anpassad för att köra avancerade informationsbearbetningsverktyg i. Så vi har en specifik plattform där vi har data från alla våra olika system tillrättalagda för att kunna göra den typen av samordnad analys. Där är vi nog de som kommit längst i Sverige.

Plattformen har byggts upp i nära samarbete med Högskolan i Halmstad, som bedriver ett omfattande forskningsarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet just när det gäller datadriven vård. Martin Engström konstaterar att det har varit väl investerad tid och resurser att bygga upp denna förmåga.

– Samarbetet har bidragit till att ge oss en grund att stå på när det gäller att göra den här typen av analyser. Jag tror att de flesta regioner så småningom kommer att inse att man är tvungen att skaffa sig det greppet om sin data. Det går inte att arbeta sant informationsdrivet om man inte har tillgång till sin information. Så där tror och hoppas jag att fler kommer att hamna.

 

LÄS MER

AI Sweden har nyligen publicerat en handbok om informationsdriven vård, för dig som vill påbörja förändringen mot datadriven och individanpassad vård.

En pdf-version av boken kan laddas ner utan kostnad:
En handbok för informationsdriven vård >>

0