Kvalitet & Förnyelse

4
nov

Utveckling och lärande tydliga effekter av Sveriges Kvalitetskommun

Utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun kan bidra till värdefull utveckling, såväl för de kommuner som vinner som för resten av Kommunsverige. Samtidigt är det viktigt för en kommun att ha ett tydligt syfte med sitt deltagande.

– Är syftet oklart och oförankrat riskeras att ett värdefullt feedbackunderlag istället blir en hyllvärmare, konstaterar Ann Hallner och Linn Sandegård, som studerat utmärkelsen i sin magisteruppsats Sveriges Kvalitetskommun – vad är vinsten?

Målet för studien har varit att undersöka vilken betydelse utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun har haft för kommuner som har tilldelats den, men också vilka motiv kommunerna haft till sitt deltagande och hur arbetet med utmärkelsen har organiserats. Författarna till uppsatsen arbetar själva med kvalitetsutveckling i kommunal verksamhet, och har egna erfarenheter av både Sveriges Kvalitetskommun och SKR:s verktyg Kommunkompassen, som används vid utvärderingen av kommunerna. Deras kommun Österåker har genomfört två Kommunkompasser och vid ett tillfälle deltagit i utmärkelseprocessen för Sveriges Kvalitetskommun.

– När vi sedan började vår magisterutbildning inom Kvalitetsledning läste vi om hur kvalitetsutmärkelser under många decennier har använts inom privat sektor för att öka kvalitetsmedvetenheten och för att förbättra kvalitet och resultat, men att det inom offentlig sektor var relativt nytt. Effekterna av privata företags deltagande i olika typer av utmärkelser hade redan beforskats en del men däremot kunde vi inte hitta motsvarande forskning på effekterna för offentliga verksamheter vid deltagande i liknande utmärkelsemodeller. Därför blev vi nyfikna på vilka erfarenheter vinnare av Sveriges Kvalitetskommun hade av sitt deltagande, både inför och efter själva vinsten. Vi ville också undersöka vilka effekter de kunde identifiera av det arbete som gjorts inom ramen för Sveriges Kvalitetskommun samt om det var överensstämmande med effekterna som kunnat ses inom privat sektor.

Inom ramen för studien har de intervjuat de fyra senaste vinnarna av Sveriges Kvalitetskommun, såväl som representanter för SKR och Kvalitetsmässan. En av frågeställningarna handlade om varför kommuner alls söker till utmärkelsen.

– Motiven som kommunrepresentanterna angav var behovet av att samla organisationen kring ett gemensamt mål, att få en gemensam “lagtröja”. De uttryckte även en önskan om att erhålla en extern granskning med ett feedbackmaterial som kunde bidra med inspiration och ett bra underlag till kommunens utvecklingsarbete.

Vilket värde har kommunernas deltagande och vinst haft för kommuninvånarna?
– Vi blev generellt lite överraskade över att ingen av respondenterna nämnde invånarnytta eller brukarperspektiv som motiv till sitt deltagande, istället låg fokus främst på inomorganisatoriska faktorer. Den iakttagelsen ska däremot inte ses som synonymt med ett bristande fokus på tillgänglighet och brukarorientering i det vidare utvecklingsarbetet. Tvärtom gjorde samtliga kommuner stegförflyttningar till det bättre inom just det delområdet i Kommunkompassen.

Studiens huvudsakliga slutsatser är att utmärkelsen har haft betydelse för kommunerna ur fem aspekter: den har haft enande, pådrivande, bekräftande och lärande påverkan samt en mättnadspåverkan.

– Den har bidragit till att ena organisationen, då främst på kommunlednings- och chefsnivå. Den har också har haft en pådrivande funktion där utvecklingsarbetet har fått fart med Kommunkompassen och utmärkelsen som mål och delmål. Själva vinsten av utmärkelsen har haft en bekräftande betydelse och har gett kommunerna en form av godkännande att anse och kommunicera att kommunen styrs och leds på ett sätt som bedöms som bra även av utomstående expertis.

– Utmärkelsen har på olika sätt också resulterat i olika typer av lärande. Dels ett lärande inom den egna organisationen som åstadkommits genom utmärkelseprocessens olika delar, främst genom arbetet med Kommunkompassen. Men också det utomorganisatoriska och interkommunala lärandet som vinsten har resulterat i genom kvalitetsdagar och studiebesök.

Som ett resultat av dessa effekter kan man sammantaget se en mättnadseffekt, som uppstår när kommunen nått en viss punkt i utvecklingen.

– Med en enad ledning samt gemensamma och tydliga mål har organisationerna lyckats åstadkomma utveckling, lärande och tempo i sitt förbättringsarbete. Detta har resulterat i en stegförflyttning som till slut lett till höga poäng i Kommunkompassen och vinst av Sveriges Kvalitetskommun. I och med vinsten kommer också bekräftelsen av att kommunen bedriver ett kvalitativt arbete.

– När kommunerna kommit upp i en viss poängnivå i Kommunkompassen och dessutom erhållit utmärkelsen, tycktes de momenten inte längre kunna bidra till motivation och vidare utveckling. Däremot kvarstod behovet i kommunerna av andra motiverande och vägledande verktyg och modeller vilket gjorde att flera kommuner börjat delta i processer för andra utmärkelsemodeller och kvalitetspriser.

Ni har valt att intervjua de vinnande kommunerna. Tror ni att utfallet blivit ett annat om ni även inkluderat kommuner som genomgått utmärkelseprocessen men inte vunnit?
– Ja, det hade nog resulterat i en delvis annan slutsats eftersom en del av vinstens effekt, exempelvis bekräftelse, möjligheten att visa upp sitt arbete för andra och den ”boost” som vinsten har inneburit, hade uteblivit. Flera av de andra effekterna av ett deltagande hade dock troligtvis blivit desamma.

– I studien pekar vi på detta som ett möjligt område att studera vidare.

Målet med både Kommunkompassen och Sveriges Kvalitetskommun är att hjälpa kommunerna att utvecklas. Har det blivit så?
– Ja, absolut. Studien lyfter att arbetet med både Kommunkompassen och Sveriges Kvalitetskommun i sin helhet har bidragit till utveckling inom de vinnande kommunerna. Utöver själva resultatet diskuterar vi, delvis utifrån våra egna erfarenheter, att utmärkelsen också tycks bidra till ett lärande för resten av Kommunsverige som får möjlighet att ta del av goda exempel på hur man kan utveckla sin verksamhet och få syn på vilka kommuner som ligger i framkant inom olika områden.

De vinnande kommunerna har inte bara arrangerat egna kvalitetsdagar utan också mottagit många studiebesök från andra intresserade kommuner. Detta beskrivs i studien i huvudsak som något positivt, men också som ganska slitsamt för den vinnande kommunen.

– I synnerhet det administrativa och praktiska förberedelsearbetet med studiebesöken beskrevs som väldigt resurskrävande. Men trots ansträngningen så resulterade studiebesöken och kontakterna med andra kommuner i många positiva effekter och flera av kommunerna lyfter också erfarenhetsutbytet som ett ansvar man har som kommun.

Att delta i Sveriges Kvalitetskommun har alltså på flera sätt varit givande för de studerade kommunerna. För att verkligen kunna dra nytta av den potential som finns i utmärkelsen behöver dock kommunen ha en tydlig avsikt med sitt deltagande:

– Ett viktigt medskick från respondenterna i studien till kommuner som har för avsikt att göra en Kommunkompass eller delta i Sveriges Kvalitetskommun, är att vara på det klara med i vilket syfte detta genomförs. Respondenterna menar att deltagandet i Sveriges Kvalitetskommun eller att genomföra en fristående Kommunkompass innebär ett omfattande arbete och ställer höga krav på organisationen. Är syftet oklart och oförankrat riskeras att ett värdefullt feedbackunderlag istället blir en hyllvärmare.

0