Arbetsmarknad i förändring ökar behovet av kompetensutveckling

På morgondagens arbetsmarknad kommer det inte att räcka att du skaffar dig en utbildning och sedan är det den som gäller livet ut. I stället kommer både viljan och behovet finnas att utbilda sig löpande under arbetslivets gång. Det menar Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision, som vill slå ett slag för kontinuerlig kompetensutveckling på jobbet.

En undersökning som Vision genomförde under 2021 bland drygt 4 000 av sina medlemmar visade att fyra av tio saknade tillgång till kompetensutveckling i sitt arbete. Att medarbetare får möjlighet att utvecklas i arbetet och uppdatera sina kunskaper är dock något som gynnar både arbetsgivare och anställda.

– När man pratar med arbetsgivare är den absolut vanligaste oron som kommer upp hur man ska klara kompetensförsörjningen framåt. Det handlar både om att man behöver anställa ny personal och om att se till att den personal man redan har får möjlighet att vidareutbilda sig och fylla på med ny kompetens, säger Veronica Magnusson.

Undersökningen visade att mindre än hälften av de svarande, 44 %, hade genomgått någon form av kompetensutveckling under det senaste året.

– Givet att väldigt många ser att de har ett behov av kompetensutveckling så är den siffran för låg. Det tyder också på att det inte finns någon struktur eller plan för att kompetensutveckling ska genomföras. Vi tycker att det borde vara ett mer vanligt förekommande, naturligt inslag i medlemmarnas arbetsliv. Många insatser kan så klart ha ställts in under pandemin, men man borde ha hunnit ställa om. Kompetensutveckling kan mycket väl genomföras på distans.

Pandemin är också ett exempel på hur det ibland uppstår behov av ny kompetens, i det här fallet kopplat till smittspridning, men också till distansarbete och digitala arbetsformer. Tidigare undersökningar har visat att ungefär sex av tio av Visions medlemmar gick över till distansarbete i någon utsträckning.

– När det dyker upp nya situationer är det viktigt att inventera att man har den kompetens som krävs för att hantera det. Det som pandemin har visat är att man kunde ställa om verksamheter väldigt snabbt. Vi vet också att det finns medlemmar som hade behövt mer kunskap och framför allt på ett mer strukturerat sätt, snarare än att man fick lära sig efter hand.

– Arbetsgivare behöver jobba med långsiktiga kompetensförsörjningsplaner som sträcker sig över många år, men det är också viktigt att man har ett arbetssätt som kan hantera nya omständigheter. Pandemin är ett extremfall, men det kan ske inom till exempel socialtjänsten, om det kommer en ny typ av drog eller ett nytt fenomen bland ungdomar som skapar en social oro.

Veronica Magnusson lyfter även fram hållbarhet och klimatanpassning som områden där det finns behov av kompetensutveckling. Endast fyra av tio svarande ansåg att de hade tillräckliga kunskaper att arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

– Allt fler behöver jobba med klimatanpassning utifrån att vi redan ser ett delvis förändrat klimat. Ett konkret exempel är de skyfall som var i Gävle under hösten och berörde många olika verksamheter. Det kan vara allt ifrån kommunala fastighetsbolag till gatu- och parkkontoret, men även socialtjänsten om det är så att personer inte kan bo i sina hem.

– Många arbetsgivare har planer och målsättningar kopplat till hållbarhet eller att man ska jobba med Agenda 2030, men det är inte lika ofta som man inventerar vad som då behöver göras och vad det krävs för kompetens. Det kan leda till en stor frustration hos medarbetarna som får ett uppdrag men saknar möjlighet att leva upp till det.

Utöver den kompetensutveckling som arbetsgivaren kan erbjuda vill Vision göra det lättare för personer att vidareutbilda sig senare i livet eller parallellt med att man jobbar. Veronica Magnusson lyfter fram den nya trygghetsöverenskommelsen som träffats mellan arbetsmarknadens parter som ett steg i rätt riktning. Den innebär bland annat utökade möjligheter att studera under arbetslivet, med en ny form av studiestöd. Även utbildningsutbudet behöver anpassas, till exempel med större tillgång till deltids- och distansstudier.

– Universitet och högskolor behöver ha ett omställningsuppdrag. Nu är det väldigt fokuserat på grundutbildningar, men vi ser att man behöver ta fram utbildningar som innebär att man kan bygga på kompetens under arbetslivets gång. Där måste vi tänka om. Det kommer inte vara så att man skaffar sig en utbildning och sedan är det den som gäller arbetslivet ut. I stället kommer både viljan och behovet finnas att man utbildar sig flera gånger och kontinuerligt under arbetslivets gång.

– Överlag är det väldigt positivt att det finns både en insikt och en vilja till utveckling – kompetensutveckling och vidareutbildning är något som de flesta är ganska nyfikna på. Det bådar gott på så sätt att vi då bara behöver se till att det faktiskt görs möjligt också.