Så arbetar kommuner för att erbjuda bästa kvaliteten

Fyra kommuner är med och tävlar om titeln Sveriges KvalitetsKommun 2023: Arvika, Höganäs, Karlskoga och Ulricehamn har nominerats och är vidare i processen. Vinnaren utses under Kvalitetsmässans invigningskväll den 21 november.

Utmärkelsen går till den kommun som har lyckats bäst med att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. De deltagande kommunerna har alla genomfört en utvärdering med verktyget Kommunkompassen, och blir efter nomineringen föremål för fortsatta granskningar, som inriktas på resultat, ekonomi och arbetsgivarroll.

Den genomlysning av kommunen och dess verksamhet som görs inom ramen för Sveriges KvalitetsKommun täcker därför många olika områden. Vi har bett de nominerade kommunerna att berätta vad som är just deras kommuns styrka i tävlingen, och vilka delar de arbetar med att utveckla.

Arvika

Vari ligger just Arvikas styrka?
Vår styrka ligger i tydlighet och struktur framför allt gällande styrning och ledning med övervikt på det ekonomiska perspektivet. Detta tillsammans med en bra grund för ledarutveckling har skapat bra förutsättningar för vidare utveckling av kommunens verksamheter.

Vilka delar arbetar ni med att utveckla?
Fokus framåt blir att på övergripande plan för hela kommunkoncernen skapa bättre uppföljningar och analyser av arbetet som görs. Vilka effekter och resultat kan vi se och varför blir det som det blir? Ytterligare ett steg i kvalitetsarbetet blir att förbättra förutsättningarna för ett utvecklat medarbetarskap, samt se på vilket sätt brukares och medborgares behov än mer kan användas i vårt förbättringsarbete.

Hans Karlsson, kommundirektör

Höganäs

Vari ligger just Höganäs styrka?
Styrkan ligger i att vi har en stabil grund, det vill säga ett tydligt väldefinierat styrsystem med en väl inarbetad vision och distinkta ledord som omfattar hela kommunkoncernen. Vi har en stabil ekonomi, en god samtalsanda och ett väl fungerande samspel mellan förtroendevalda och tjänstepersoner. Vi har också en mycket stark samverkan med näringslivet och civilsamhället i övrigt.

Vilka delar arbetar ni med att utveckla?
Vi arbetar till exempel med att utveckla systematik i arbetet med nyttorealisering för att säkra effekthemtagning i våra satsningar och att ytterligare stärka arbetet med att införa digitala lösningar och nya smarta arbetssätt.

Herman Crespin, kommunchef

Karlskoga

Vari ligger just Karlskogas styrka?
Välkomnande, kloka och innovativa Karlskoga. Visionen är den gemensamma målbilden för alla oss som lever, verkar eller bor i Karlskoga och det är tillsammans vi gör vår vision till verklighet. En av våra främsta styrkor är att visionen genomsyrar kommunens verksamheter i alla led och vi arbetar ständigt för att utveckla oss själva och våra tjänster för våra medborgare med visionen som ledstjärna. Vår styrmodell säkerställer att visionen når ut i hela organisationen och skapar en tydlig röd tråd mellan vision, politiska mål och aktiviteter.

Vilka delar arbetar ni med att utveckla?
I Karlskoga är vi särskilt stolta över vårt starka näringslivsklimat. Den positiva utvecklingsresan har pågått under flera år och vi har klättrat från plats 227 i rankingen år 2019 till plats 63 år 2022. Vi jobbar aktivt på olika sätt med att upprätthålla det goda klimatet och för kontinuerlig dialog med näringslivet kring hur vi kan utvecklas ytterligare. Det pågår intensivt olika utvecklingsarbeten, bland annat med att stärka Karlskoga som en välkomnande plats att bo och vistas på. Vårt mål är att bli 32 000 invånare 2025. En annan utmaning vi har kopplat till detta är kompetensförsörjning, framför allt till vårt mycket expansiva näringsliv.

Det finns mycket som vi gör som jag är stolt över men jag skulle säga att vår allra största styrka ligger i att vi aldrig nöjer oss utan ständigt fortsätter utvecklingen av Karlskoga som den välkomnande, kloka och innovativa kommunen.

Susanne Afzelius, kommundirektör

Ulricehamn

Vari ligger just Ulricehamns styrka?
Ulricehamn har under flera år präglats av ett gott samtalsklimat och det finns en samverkan med respekt för varandras uppfattningar. Förvaltningen har tillsammans med politiken återkommande dialoger för att definiera gränssnittet mellan vad och hur, mellan beslutande och utförande. Respektfull dialog har lett till ökad tydlighet och möjlighet att tillsammans lägga energi på de vi är till för.

Ulricehamns styrsystem bidrar till ordning och reda i våra verksamheter. Arbetet med styrning bedrivs systematiskt och långsiktigt. Ekonomin följs upp månatligen och rapporteras i linjen. Återkommande utgifter periodiseras, vilket leder till bättre förutsägbarhet för förvaltningen där risken för överraskningar minimeras.

Organisationen har lätt att växla tempo och fokusera resurser vid särskilda händelser, exempelvis 2015-16 då vi tog emot flyktingar och under pandemin. Omställning underlättas av ordning och reda i ordinarie arbete, då detta skapar trygghet och arbetsro.

Vilka delar arbetar ni med att utveckla?
Vi arbetar med små, ständiga förbättringar. Vi har identifierat mycket bra som är värt att vårda. I takt med att Ulricehamn växer, ser vi ett behov av att förstärka vår organisation med en utvecklingsfunktion, bland annat i syfte att förstärka vårt förbättringsarbete. Vi lägger också energi på att öka demokrati och inflytande för våra invånare genom kommunikation, öppenhet och delaktighet. Politiken är drivande i denna utveckling.