Människan 2.0 – superkrafterna som gör oss oersättliga
När AI tar över det logiska, behöver vi bli bättre på det mänskliga. Nicklas Hermansson, journalist, framtidsspanare och grundare av mediehuset NomoFomo (No More Fear of Missing Out) kommer till Kvalitetsmässan för att dela med sig av hur vi behåller och utvecklar det som gör oss unika i en tid av algoritmer och automation.
Vi står mitt i en teknologisk revolution som påverkar allt: hur vi lever, arbetar, fattar beslut och relaterar till varandra. Digitaliseringen är inte längre något nytt, det är vår nya vardag. AI, automation och algoritmer styr våra flöden, påverkar våra val och formar våra liv på djupet.
Men i takt med att tekniken blir smartare och mer närvarande, tycks vi människor tappa bort något på vägen. Vår nyfikenhet ersätts av bekvämlighet och vår personliga smak formas av rekommendationssystem. Dessutom tenderar förmågan att lyssna och känna empati att försvagas i en tid där snabb kommunikation ofta vinner över djup.
Det är just i detta skifte som Nicklas Hermansson höjer rösten. Med över 20 års erfarenhet i mediebranschen har han ägnat de senaste åren åt att kartlägga hur vi påverkas av digitaliseringen, men också hur vi kan påverka tillbaka.
Med ena foten i techvärlden och den andra i mänsklig psykologi är Hermansson rätt person att guida oss genom frågorna som nu tornar upp sig: vad gör oss oersättliga i en värld där AI redan utför saker bättre än vi? Hur behåller vi det som gör oss mänskliga?
– När världen robotiseras och automatiseras behöver vi människor börja göra andra saker. Ibland inte nya saker, utan gamla saker vi glömt att träna, som kreativitet, att lyssna och att samarbeta, säger Nicklas Hermansson.
Fyra superkrafter för framtiden
Kärnan i Hermanssons budskap är de fyra mänskliga superkrafterna, de så kallade fyra c:na: creativity, critical thinking, collaboration och communication. Dessa färdigheter är vår främsta tillgång i en värld där AI allt mer hanterar det vi tidigare kallade intelligens.
– Framtidens vinnare är inte de som kan mest om teknik, utan de som utvecklar det som aldrig kan ersättas av maskiner. Vi konkurrerar redan med empatiska robotar och då måste vi bli bättre på att vara empatiska själva. Att ställa frågor, lyssna och förstå andra är mänskliga färdigheter vi inte har råd att förlora, säger Hermansson.
Personlig referensram som konkurrensfördel
Men det handlar inte bara om empati. Nicklas Hermansson menar att vi också behöver återta kontrollen över vår identitet. När algoritmer matar oss med innehåll vi redan gillar minskar vår nyfikenhet och risken är att vi till slut tappar bort oss själva.
– Du växer inte av att bara få det du redan tolererar. Jag har till exempel slutat lyssna på Spotify och spelar LP-skivor istället. Då tvingas jag lyssna på hela album, även på låtar jag inte gillar direkt. Det tränar min smak och ger mig en större referensram, säger han.
Att bygga en egen stil och smak är inte bara en fråga om personligt uttryck, det kan också bli en strategisk fördel i en tid där mycket ser likadant ut.
– Det finns fördelar med att ta ett steg tillbaka och lära sig mer om sig själv, både som företag och privatperson. Dels för att få ett roligare liv men också för att faktiskt ha en konkurrensfördel i en värld som blir mer generisk.
Utveckling som kräver nyfikenhet och mod
Nicklas Hermansson ser inte AI som ett hot. Det verkliga problemet ligger inte i tekniken i sig, utan i hur vi väljer att använda den.
– Många kommer att låta AI fatta alla beslut för att det är bekvämt. Men gör vi det, riskerar vi att tappa vårt eget omdöme och till slut vår relevans. Vi måste våga använda tekniken, men också förstå när det är dags att stå emot, säger han.
För att vi ska kunna navigera i den här förändringen behövs både nyfikenhet och mod. Nyfikenheten hjälper oss att förstå vad tekniken kan, och inte kan, göra. Modet gör att vi vågar testa nytt, även om det innebär att vi ibland gör fel.
– Det kommer att bli både roligare och lättare att lära sig nya saker, tack vare gamification och mer individanpassat lärande. Men det kräver att vi är aktiva deltagare, annars hamnar vi utanför loopen, säger Hermansson.
Det gäller i högsta grad även för offentlig sektor, där Hermansson ser både utmaningar och möjligheter. För att få med sig hela organisationer ser han behov av ett nytt angreppssätt.
– Jag tror på lekfullhet som drivkraft. Med trygga ambassadörer och en kultur där det är okej att göra fel, det är så vi skapar engagemang. Alla kommer inte att vara först på tåget, men alla kan följa med om vi gör det mänskligt och inkluderande, förklarar han.
Att våga prova AI-verktyg även i det privata kan vara ett första steg menar Nicklas Hermansson. Då kan vi förstå vad tekniken faktiskt kan hjälpa oss med, och vad den inte kan ersätta.
Nicklas Hermansson på Kvalitetsmässan
Föreläsningen Människan 2.0: Så får du framtidens superkrafter är en fartfylld och konkret resa genom både människans och teknikens möjligheter. Nicklas Hermansson bjuder på skarpa insikter, träffsäkra exempel och personliga erfarenheter.
– Jag hoppas publiken går därifrån med både inspiration och konkreta to-dos. Att de vågar bli lite mer mänskliga, samarbeta mer, lyssna mer, bry sig mer, säger Nicklas Hermansson.
Föreläsningen bygger på fem års nära bevakning av AI-utvecklingen, men också på praktiskt ledarskap, där Nicklas har lett team som förbättrat både sina resultat och sin arbetsglädje genom att träna de fyra c:na: creativity, critical thinking, collaboration och communication.
– Jag kommer att ge konkreta tips på hur man tränar sina mänskliga superkrafter. För det är inte bara viktigt, det gör livet roligare också.
