Fred börjar i vardagen – hur lokal resiliens kan förebygga framtidens konflikter

Vad är det som gör ett samhälle starkt i tider av oro? Hur kan kommuner främja fred, inte bara när krisen är ett faktum, utan varje dag? Flaminia Minelli, chef för Policyenheten vid FN:s avdelning för fredsinsatser, och Dmitri Teperik, generaldirektör för Resilient Ukraine, besöker Kvalitetsmässan 2025 för att diskutera hur lokal resiliens kan bli ett av vår tids viktigaste verktyg.

Under 2023 rapporterades fler väpnade konflikter än något annat år sedan andra världskriget. Samtidigt tvingades över 122 miljoner människor på flykt undan våld, förföljelse och kollapsade samhällsstrukturer. Denna utveckling påverkar inte bara direkt drabbade regioner, även stabila samhällen utmanas och behöver förbereda sig, både proaktivt och långsiktigt.

– Vi lever i en extraordinär tid vad gäller fred och säkerhet. Det globala påverkar det lokala, och tvärtom. Därför behövs insatser både underifrån och uppifrån, säger Flaminia Minelli.

I närmare tre decennier har Flaminia Minelli arbetat i några av världens mest utsatta regioner, från Burundi och Afghanistan till Colombia och Kosovo. I dag leder hon Policyenheten vid FN:s avdelning för fredsinsatser, med ansvar för att identifiera framväxande och föränderliga frågor som påverkar fred, säkerhet och fredsbevarande insatser. Hon arbetar med att skapa samsyn och utveckla kapacitet och riktlinjer inom områden som klimat, fred och säkerhet, informationsintegritet, skydd av civila och kunskapshantering.

Hennes erfarenheter har lett till en tydlig insikt: att uppnå fred är ett långsiktigt arbete som kräver att man angriper grundorsakerna.

– Mänskligheten har ofta försökt lösa konflikter med militära medel. Men militära insatser är bara en del av pusslet, de köper tid och skapar utrymme för sköra fredsprocesser att få fäste. När trupperna lämnar riskerar dock våldet att blossa upp igen om de verkliga orsakerna till konflikten, ojämlikhet, marginalisering och korruption, inte har hanterats, säger hon.

Enligt Minelli byggs långsiktig säkerhet och resiliens underifrån och fungerar som bäst med stöd uppifrån. Dessa två växer fram ur människors egenmakt, delaktighet och känsla av mening, och stärks av ansvarstagande institutioner.

Ukraina – motståndskraft i praktiken

Ukraina är ett tydligt exempel på vad lokal resiliens kan innebära i praktiken. Sedan annekteringen av Krim 2014, och än mer efter den fullskaliga invasionen 2022, har många samhällen levt i ständig undantagstillvaro. Trots det har flera kommuner lyckats upprätthålla grundläggande funktioner. Enligt Dmitri Teperik, generaldirektör för Resilient Ukraine, är det inte enbart tack vare formell beredskap, utan också genom starka mellanmänskliga band.

– Resiliens bor i människorna själva och kan inte beordras fram uppifrån. Den skapas när människor vet vilka de är, vad de kan bidra med och vad deras grannar behöver, säger han.

Resilient Ukraine arbetar med att stärka lokal och regional krisberedskap genom utbildning och nätverk som förenar kommuner, civilsamhälle och andra aktörer. För att fungera i praktiken måste denna beredskap bottna i en grundläggande kännedom om det egna samhället.

– Kommunerna måste känna sina invånare. Det handlar om situationsmedvetenhet: att förstå vilka som behöver hjälp och vilka som kan hjälpa till. Det är grunden för varje fungerande krisberedskap, säger Teperik.

Men det är inte kommunerna ensamma som bär ansvaret. En verkligt resilient gemenskap kräver samverkan, särskilt med civilsamhället. När statliga och kommunala strukturer pressas till sitt yttersta är det ofta frivilliga som agerar först: organiserar evakueringar, delar ut mat och erbjuder psykologiskt stöd. Samtidigt spelar civilsamhället en avgörande roll långt före krisen, i vardagens tysta relationsbyggande.

– När människor litar på sig själva och varandra kan de åstadkomma enormt mycket. Vi har sett människor från helt olika bakgrunder enas för att rädda liv, evakuera familjer och till och med skydda djur, säger Dmitri Teperik.

För att detta engagemang ska bli effektivt krävs dock riktning och struktur. Spontana initiativ riskerar annars att bli ineffektiva, eller i värsta fall motverka sitt syfte. Därför måste kommuner redan i förväg integrera civilsamhällets insatser som en naturlig del av sin krisberedskap.

– Det är lätt att goda initiativ blir kontraproduktiva om de inte synkroniseras. Volontärer med god vilja kan bli ett störningsmoment om de inte vet var de gör mest nytta. Därför måste kommuner skapa modeller för samverkan innan krisen inträffar. Vi måste ge frivilliga tydliga roller, rätt riktning och bra stöd. Annars gör vi det svårt för dem att bidra, säger Teperik.

Den inre resiliensen

Men resiliens handlar inte enbart om yttre strukturer och samverkan. Det är också en inre upplevelse – en känsla av mening, hopp och tillhörighet. I samhällen som präglats av våld, krig eller socialt utanförskap är psykisk ohälsa inte en bieffekt, det är en del av själva krisen.

När det gäller att komma åt grundorsakerna till konflikter betonar Flaminia Minelli att fred måste byggas genom att skapa en fredskultur, även i samhällen där hoten kan uppfattas som mer avlägsna. Hon lyfter utbildning som en av de viktigaste förebyggande insatserna.

– Vi måste börja se utbildning som mer än faktainlärning. Att kunna känna empati, samverka och förstå sin plats i ett större sammanhang är lika viktigt som något annat i ett resilient samhälle, säger Minelli.

Även Dmitri Teperik lyfter vikten av ett långsiktigt perspektiv. Återhämtning efter kriser måste inkludera psykisk hälsa och känslan av delaktighet. Utan detta riskerar trauman att föras vidare från individ till grupp och från plats till plats.

– Vi får inte stirra oss blinda på fysisk infrastruktur och glömma människors psykiska hälsa. Om trauman inte hanteras kan de få långsiktiga konsekvenser och spridas till andra samhällen dit människor flyttar, säger han.

Kvalitetsmässan 2025

På Kvalitetsmässan 2025 medverkar Flaminia Minelli i seminariet Bygg fred i vardagen – FN:s verktyg för tryggare och mer sammanhållna kommuner. Där kommer hon att presentera idéer om hur FN:s verktyg och metoder inom fred och säkerhet kan anpassas till kommunalt arbete, även i länder som inte är drabbade av konflikt.

– Jag vill att deltagarna ska förstå att fred och säkerhet inte enbart kan vila på institutioner. Det finns ett gemensamt ansvar i att skapa trygga miljöer. Om vi bryr oss om våra grannar, våra skolor och våra unga, kan vi bygga samhällen som står emot konflikter, och som har kraft att läka om konflikter uppstår, säger Flaminia Minelli.

Parallellt medverkar Dmitri Teperik i seminariet När samhället sätts på prov – lärdomar från krisberedskap i Ukraina, tillsammans med Oleksandra Keudel, biträdande professor vid Kyiv School of Economics. Tillsammans diskuterar de hur svenska kommuner kan lära av Ukrainas erfarenheter av decentralisering och samverkan i praktiken.

– Jag hoppas att deltagarna återupptäcker sitt självförtroende. Vi har allt vi behöver: resurser, kunskap, nätverk och empati. Nu gäller det att använda det, säger Dmitri Teperik.

Säkra din biljett till Kvalitetsmässan här »