Så kan vi rädda den svenska välfärden

I många branscher, inklusive den offentliga sektorn, utgör kompetensförsörjning en betydande utmaning. Louise Bringselius, docent i organisation och ledning, och Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), delar under Kvalitetsmässan 2023 med sig av orsakerna till den allt större bristen på personal inom välfärdens verksamheter och vad som behöver göras för att öka attraktionen för välfärdens yrken.

Den svenska välfärdsmodellen har länge varit en förebild internationellt, känd för att erbjuda högkvalitativ vård, utbildning och socialt skydd för sina medborgare. Trots det går många av landets kommuner och regioner på sina knän och skriker efter kvalificerad personal. Annika Wallenskog ser kompetensbristen som en av de mest akuta utmaningarna för den offentliga sektorns framtid.

– Det räcker inte att vi är ett ekonomiskt starkt land med välfungerande skatteintäkter, det måste finnas tillräckligt med kvalificerad arbetskraft också. Just nu är det ständig brist på personal i hela sektorn, säger Wallenskog.

En av orsakerna menar hon är en ojämn fördelning av landets resurser och alltför kortsiktig planeringshorisont. Trots att Sverige som nation är ekonomiskt starkt med låga skulder i ett internationellt perspektiv, är de kommunala och regionala skulderna höga.

– Det ställs många krav på verksamheterna som kommuner och regioner får finansiera, utan betydande statligt stöd. Sådana situationer riskerar att öka skulderna ytterligare, vilket ofta påverkar den offentliga sektorn i form av kortsiktighet och otydligheter som missgynnar personalen, säger hon.

Brist på frihet och flexibilitet
Louise Bringselius har länge forskat inom organisations- och ledningsfrågor och lägger till stelbent byråkrati och hierarkiska strukturer som ytterligare en orsak till kompetensbristen. Hon menar att den offentliga sektorn behöver byta ut dagens byråkratiska modell till en mer flexibel och innovativ version med fokus på medborgarnas behov.

– Sättet vi styr offentlig verksamhet på idag möter inte framtidens behov. Vi behöver en mer tillitsbaserad, samverkande modell med större medborgarinvolvering, säger hon och fortsätter:

– Vi har en ny generation arbetskraft som söker mer frihet och flexibilitet än vad den offentliga sektorn kan erbjuda, så enkelt är det. Människors förväntningar har förändrats och för att lyckas attrahera dem till de här yrkena måste vi anpassa arbetsmiljön därefter.

Förändrat ledarskap och samverkan mellan olika sektioner
För att råda bot på kompetensbristen tror Bringselius att det krävs en förändrad organisationsstyrning. Ett modigt ledarskap med fokus på mänsklig variation och innovativa samarbeten är några av nycklarna.

– Ett förändrat ledarskap är nödvändigt av flera skäl, inklusive behovet av innovation. Vi måste gå emot etablerade normer och våga utforska mer individanpassade arbetsmiljöer. Det är också viktigt att bryta isoleringen mellan olika myndigheter och istället bygga starka samarbetsrelationer. Dagens detaljstyrda system kan vara hämmande för både individuell och ekonomisk utveckling, säger hon.

Hopp om framtiden
Annika Wallenskog understryker vikten av ledarskap och samverkan som nycklar till framgång. Hon tror även på långsiktighet och att genomföra nödvändiga åtgärder med eftertanke.

– För att säkerställa en hållbar framtid behövs ett samarbete som sträcker sig över statliga, kommunala och regionala gränser. Det kräver att vi undviker snabba och kortsiktiga lösningar och istället fokuserar på vad som är mest gynnsamt på lång sikt, säger Annika Wallenskog och avslutar:

– Jag har hopp om framtiden. Sverige har historiskt visat sig vara kapabelt att lösa problem och stödja sina medborgare under tuffa tider. Ett exempel på det är hur vi under pandemin anpassade lagar och riktlinjer på ett effektivt och säkert sätt. Med samverkan, starkt ledarskap och beslutsamhet är jag övertygad om att vi kan lyckas nu också.

Kvalitetsmässan 2023
Under Kvalitetsmässan 2023 medverkar Louise Bringselius som både talare och moderator på flera seminarier och panelsamtal. Hon kommer att beröra ämnen som kompetensförsörjning, organisationsstyrning och arbetsmodeller som attraherar den nya generationens arbetskraft till den offentliga sektorn.

– För att attrahera arbetskraft till den offentliga sektorn måste vi förstå och respektera den nya generationens preferenser och förväntningar. Jag kommer att dela med mig av konkreta råd för att lyckas med detta, säger Louise Bringselius.

Även Annika Wallenskog deltar under flera seminarier och panelsamtal. Hon kommer att lyfta välfärdens utmaningar och möjligheter samt poängtera vikten av samarbete mellan olika sektioner och hur det bidrar till en hållbar framtid för den offentliga sektorn.

– De nordiska välfärdssystemen är unika med sin lokalt förankrade grad av beslutsfattning, vilket i grunden är bra. Det skapar förtroende och möjliggör verksamheter anpassade efter det lokala behovet. Nackdelen med ett sådant styre är att vi riskerar att tappa det långsiktiga perspektivet som genererar mer stabilitet. Det är viktigt att lyfta båda dessa sidor och prata om hur de två kan samspela, säger hon.

Louise Bringselius deltar som talare i Ny styrning och organisering av offentlig sektor? och Reflektioner 7 år efter tillitsdelegationens start den 22 november.

Som inledare och moderator ser ni Louise Bringselius i Tillitsbaserat ledarskap – nycklar och dilemman den 21 november, Från tystnadskultur till psykologisk trygghet den 21 november och Tillitsbaserad styrning – från styrmodell till vardag den 22 november.

Annika Wallenskog deltar som talare i En hållbar nordisk välfärdsmodell den 21 november, Kommunförsök i kommuner och regioner den 21 november och Vad får vi för pengarna? den 22 november.