Kvalitet & Förnyelse

21
maj

Medborgarnas krav på sina kommuner ökar

Allt färre ska försörja allt fler. Samtidigt som relationen mellan medborgare och kommun förändras. Vad är en »kvalitetskommun« i dag?

Vesna Jovic är VD för SKL och ordförande i juryn som utser Sveriges KvalitetsKommun, en utmärkelse som senast gick till Helsingborgs kommun där Palle Lundberg är stadsdirektör. När han med ett års perspektiv nyligen såg tillbaka på utmärkelsen sa han: »Att anmäla sig till Sveriges KvalitetsKommun är förmodligen det bästa sättet för en kommun att ta reda på vad den gör som är riktigt bra och vad den borde kunna bli bättre på. För oss var resan till utmärkelsen viktigare än själva priset. Vi fick till exempel många bra tips från andra kommuner på sådant som vi kunde bli bättre på. Men utmärkelsen är så klart också viktig som en kvittens på att vi kan om vi vill och vågar, och som en självförtroendeboost internt – så att vi framöver ska våga ännu mer.

Vesna Jovic tror att många upplever det just så. Först ska kommunen gå igenom ett digert material och svara på frågor om sig själva och göra egna beskrivningar av hur de arbetar. Därefter gör juryn ett omfattande arbete för att vaska fram först de fem kommuner som ska nomineras och därefter kora en vinnare. Så det är som Palle Lundberg säger, en resa i sig att bara anmäla kommunen.

Vad är det då som granskas?

— Vi har fyra områden som vi utgår ifrån: kommunen som Demokratiaktör, Välfärdsbyggare, Arbetsgivare och Samhällsbyggare. Utifrån varje perspektiv granskar vi i vilken mån den aktuella kommunen arbetar strategiskt, förvaltande och utvecklande, säger Vesna Jovic.

— Att man har ordning på pengarna, är en god arbetsgivare och levererar bra service är helt enkelt en förutsättning.

Botkyrka kommun utsågs till Sveriges KvalitetsKommun premiäråret 2003. Därefter har Umeå, Lomma, Stockholm, Kungsbacka, Örebro och Kävlinge segrat innan Helsingborg tilldelades utmärkelsen 2017. Men sedan 2003 har världen och tekniken förändrats snabbt. Är en kvalitetskommun samma sak i dag som då?

— Innebörden har nog förändrats en del. Internet har bidragit med information och kunskap. Medborgarna kan läsa på och ställa krav. Relationen mellan individ och samhälle har utvecklats till dagens situation där medborgaren är mer av en kund. Om man tidigare rättade sig efter skolans lista över utvecklingssamtal ifrågasätter föräldrar i dag varför de ska ta ledigt från jobbet för att komma mitt på dagen, istället för på kvällen när de är lediga, säger Vesna Jovic.

— Tidigare var man tacksam för vad man fick, i dag är medborgarna mer medvetna om sina rättigheter och kräver och anmäler när de upplever missförhållanden. Ju mer dialog och öppenhet i relationen, desto större förväntningar. Det ställer nya krav på kommunerna.

När utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun instiftades var digitalisering inte en särskilt stor fråga. I dag är den central när landets 290 kommuner ska rusta sig för framtiden. Det handlar inte om att för syns skull hänga med i tidens trender – digitaliseringen är nödvändig för att frigöra arbetskraft nog att ta hand om landets invånare.

Demografin talar sitt tydliga språk: under de kommande tio åren beräknas antalet barn och unga i Sverige öka med 19 procent medan antalet människor över 80 år ökar med 48 procent. Att jämföra med att befolkningen i arbetsför ålder som under samma period bara ökar med 5 procent.

— Siffrorna innebär ett yttre tryck som heter duga. Det är barn, unga och äldre som mest behöver välfärdstjänster, säger Vesna Jovic som ser att ekvationen med nödvändighet kommer att tvinga fram nya arbetssätt.

Riktigt hur de kommer att ta form får framtiden utvisa. Det utvecklas och undersöks och utvärderas runt om i landet. Kan ansökan om socialbidrag digitaliseras för att frigöra arbetskraft som istället kan hjälpa människor ut i arbete? Kan ett dataprogram göra den första tidskrävande screeningen för att fånga upp barn med läs- och skrivsvårigheter?

— Vi letar efter inspiration och lyfter goda exempel där vi finner dem, säger Vesna Jovic. Det kan vara i våra nordiska grannländer och ute i Europa. Exempelvis i England är de duktiga på kvalitetsfrågor och på digitalisering inom samhällsservice. Där har det ekonomiskt ännu tuffare läget tvingat fram goda lösningar som kan inspirera oss.

 

Text: Marit Larsdotter

 

0