Blockkedjor för ett bättre samhälle?

Vanligen används begreppet blockkedjor när det handlar om ekonomi. Går det att överföra innebörden till andra områden? Pia McAleenan, Förnyelselabbet på SVID, undersöker saken.

När vi hör eller läser om blockkedjor handlar det vanligen om ett system för att öka transparens, effektivitet och säkerhet vid handel över nätet: alla inblandade i en transaktion har tillgång till samma dokument och när någon part genomför en åtgärd uppdateras samtligas kopior. Det går därmed att se exempelvis hur många tidigare ägare en bil har haft och när den senast var på service. I en blockkedja går det inte att radera information, bara lägga till – vilket gör det svårare att förfalska uppgifter.

Pia McAleenan arbetar på Förnyelselabbet som är en del av Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID, som arbetar för att design ska användas i allt innovations- och förändringsarbete (se faktaruta). De utforskar bland annat om samma idé kan appliceras inom andra områden där många aktörer är inblandade – men där det kanske är annan information än ekonomi som är det centrala.

Som inom våra välfärdssystem, till exempel.

– Vi har sedan 2016 arbetat bland annat med nyanlända, där vi såg att det fanns ett behov av att förstå sin egen väg genom det svenska systemet. En individ har väldigt många olika myndighetskontakter och det är svårt att få överblick, säger Pia

Som hjälp tog hon och hennes kollegor på Förnyelselabbet vid SVID, tillsammans med målgruppen (ensamkommande barn och de tjänstepersoner som arbetar nära barnen) fram en app där all information om individen samlades på ett ställe. På så sätt behövde målgruppen inte gång på gång dra samma historia för Skatteverket, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

– Allt det där – namn, ålder, bakgrund, vilka jobb man söker, vilka bidrag man fått … – samlades på ett ställe. Genom att individen själv blev bärare av informationen såg vi möjligheten att komma förbi sekretesslagstiftningen, säger Pia.

En annan utmaning som Förnyelselabbet tagit sig an utifrån ett liknande perspektiv är hemlöshet. På uppdrag av Malmö stad kommer de under våren 2020 att undersöka hur aktörerna som arbetar mot strukturell hemlöshet i Malmö skulle kunna optimera sina insatser genom ett liknande system.

– Som vi ser det bidrar möjligheten att använda blockkedjor inom välfärdstjänster till ett mer holistiskt sätt att se på samhällsservice.

Ser du någon risk med att använda en teknik utvecklad för affärstransaktioner till välfärdstjänster?
– Det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra på att digitalisera. Men visst finns det enorma etiska och moraliska dilemman att ta ställning till. Det är därför det är så viktigt att experimentera så att man kan se konsekvenserna och skala upp sakta men säkert. Risken är annars stor att man rusar för snabbt i sin iver att digitalisera.

Finns det erfarenhet av blockkedjor i de här sammanhangen i andra länder?
– Det finns ett flertal labb runt om i världen som likt Förnyelselabbet tacklar samhällsutmaningar. Estland har till exempel kommit långt med blockkedjelösningar inom vården, med personlig medicinsk data. Och i både Frankrike och Kanada har man skapat lösningar som utifrån en lokal kontext kopplar ihop aktörer som kan förstå och leverera god service på ett sätt som är effektivt och inger trygghet hos individen.

Hur kommer besökarna på Kvalitetsmässan att kunna bekanta sig med vad ni gör?
– Vi kommer att under tre timmar på plats illustrera den typ av labbprocess som ledde fram till idén om Meet Sweden, som appen för nyanlända heter. Under dessa timmar kommer många aktörer och målgruppen själv kartlägga orsaker och gemensamt skapa innovationer och framtidsvisioner.

Hur gick det med appen för nyanlända?
– Den finns än så länge bara som prototyp men användarna tyckte att den var bra, särskilt för den som är helt ny i Sverige och gång på gång måste dra sin historia för nya myndighetspersoner, säger Pia McAleenan.

Text: Marit Larsdotter

Fakta:
Förnyelselabbet drivs av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. SVID arbetar för en hållbar samhällsutveckling miljömässigt, socialt och ekonomiskt, genom designanvändning i allt innovations- och förändringsarbete. SVID arbetar i gränslandet mellan näringsliv, offentlig verksamhet och forskning.

Förnyelselabbet skapades 2016 och drevs av SVID på uppdrag av Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting för att utforska användardriven innovation och samverkansformer i labbmiljö. Under åren 2018–2021 finansieras Förnyelselabbet huvudsakligen av Arvsfonden, med målet att skapa labbmiljöer som kan förbättra vardagen för nyanlända barn och unga. Läs mer om SVIDs verksamhet på www.svid.se