Ingen välfärd utan AI?
422 000 orosanmälningar till Socialtjänsten, skenande kostnader för kronisk sjukdom, ökade vårdköer och skolor i kris är några av de rådande utmaningarna inom svensk välfärd. Det menar Jennica Andersson, ansvarig för offentlig sektor hos Microsoft Sverige. Samtidigt visar en rapport från Digg att tillämpningen av ny teknik inom offentlig sektor kan spara miljarder kronor årligen och dessutom frigöra resurser inom välfärden att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag.
AI och teknik som ChatGPT har fullkomligt exploderat det senaste året. Hur står sig Sverige jämfört med andra länder när det gäller AI-utvecklingen i landet?
– Sverige har en förhållandevis bra position. Samtidigt ska vi komma ihåg att Europa i stort ligger efter både USA och Kinas framsteg kopplat till AI. Enligt rapporten The Global AI Index rankas Sverige på plats 17 av totalt 62 länder som ingår i undersökningen när det gäller investeringar, innovation och implementering. En annan undersökning från 2021, framtagen av Microsoft och EY, visar att en stor del av de tillfrågade bolagen inom offentlig sektor (67 procent) har introducerat AI i verksamheten, men i begränsad skala.
Har svensk välfärd och beslutsfattare råd att inte använda modern teknologi så som AI?
– Det är viktigt att svensk välfärd inte halkar efter när det gäller användningen av ny teknik och AI. Resurserna och möjligheterna finns för en tillgänglig smart välfärd i Sverige, men frågan är om de används på rätt sätt.
– Sverige fortsätter samtidigt att sjunka i internationella rankningar. Inte för att vi är dåliga, utan för att andra länder prioriterar AI och modern teknologi politiskt, förändrar sina sätt att leverera välfärd och gör mer. Ett bra exempel är National Health Service vid Addenbrookes sjukhus i Cambridge som nu kan planera strålbehandlingar ungefär två och en halv gånger snabbare tack vare AI och således minskar väntetiderna. Det säkerställer att fler patienter kan få behandling tidigare och förbättrar sannolikheten för bättre resultat.
Kommer AI att ta våra jobb?
– Även om AI automatiserar vissa jobb så kommer den stora påverkan snarare vara att AI kommer göra de jobb vi gör idag mer effektiva. Det är inte i huvudsak AI som kommer ersätta jobb utan människor som använder AI som kommer ersätta dem som inte gör det.
– Ett intressant exempel är skolan. En rapport från Skolverket visar att vi år 2035 kommer att ha ca 12 000 färre lärare i Sverige. Då blir det allt viktigare att nyttja tekniken i undervisningen, både för lärare och elever. AI kan exempelvis erbjuda varje elev en personlig digital handledare och hjälpa lärare att lägga mer tid på undervisningen genom att befria dem från administrativa uppgifter. Vid seminariet Ingen välfärd utan AI!? ser vi fram emot att diskutera frågan om hur AI kan frigöra tid för kärnuppdraget inom välfärden.
Behövs en revolution för att svensk välfärd ska börja använda den senaste tekniken?
– Både ja och nej skulle jag säga. Det krävs att någon vågar ta stafettpinnen och driver på hur tekniken kan bidra till välfärden. Det viktiga är att man är nyfiken och vågar utmana traditionella strukturer. Ta svensk hälso- och sjukvård som exempel. Det är en sektor som blir alltmer datadriven och där läkare exempelvis behöver arbeta tillsammans med AI vid analys av till exempel röntgenbilder.
Ska man verkligen prioritera digitalisering i en tid av sämre konjunktur?
– Ja, satsningar på digitalisering kan inte vänta. Inte med tanke på hur digitala lösningar inom till exempel sjukvården innebär både sparade skattekronor som räddade liv. Just frågan om hur Sverige ska lyckas med den digitala omställningen i en ekonomiskt utmanande tid ser vi fram emot att diskutera med civilminister Erik Slottner i seminariet Kommuner, regioner och Sverige efter kriserna. Jag tror det är viktigt att vi fortsätter att diskutera vad omställningen innebär i praktiken och lära av både lyckade och misslyckade digitaliseringsprojekt.
