Programfilter

Komplett program

Sök
Samhällets välfärd
Välfärdens ledarskap
Det digitaliserade samhället
Politikens möjligheter och utmaningar
Ekonomi, styrning & stategi
Framtidens skola
Smartare vård & omsorg
TV-studion
Öppet Forum
Konferens

Bäst på att förmedla jobb – kommunen eller Arbetsförmedlingen?

I Januariöverenskommelsen beslutades om att reformera Arbetsförmedlingen för att förbättra matchningen mellan individers kompetens och behoven på arbetsmarknaden. Nu vill flera kommuner ta ett större ansvar för arbetssökande i sina respektive kommuner och ta över ansvaret från Arbetsförmedlingen eftersom man anser att det blir bättre för de arbetssökande. Reformeringen av Arbetsförmedlingen ska enligt regeringen fortgå, men hur? Två kommuner har fått avslag på sina ansökningar om att bli leverantör i jobbmatchningstjänsten Krom. En stötesten är om kommunerna ska få konkurrera med privata matchningsföretag. Men vad ska kommunernas roll vara? Hur får vi en väl fungerande arbetsmarknad?

Anna Johansson (S), ordförande Arbetsmarknadsutskott, Roger Haddad, arbetsmarknadspolitisk talesperson Liberalerna och Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega.
.

Roger Haddad
Anna Johansson
Andreas Åström

Hat – ett hot mot demokratin!

En väl fungerande demokrati bygger på att man både får ha och även uttrycka sina åsikter. När den möjligheten inskränks, antingen genom politiska beslut som vi nu ser händer i Ryssland, Polen och Ungern, eller genom att politiker, tjänstemän och även privatpersoner hånas eller ännu värre hotas pga sina åsikter, då hotas även demokratin. Vad kan man göra för att skapa en mer tillåtande syn på rättigheten att få säga vad man tycker i olika frågor? Är det en annan lagstiftning som behövs? Och vilket ansvar har inte minst våra egna politiker som ofta får utrymme i media kopplat till hur de bemöter sina meningsmotståndare?

Anders Kompass, f d ambassadör och FN-tjänsteman och Mona Sahlin, f d partiledare Socialdemokraterna.

Mona Sahlin
Anders Kompass

Minska kommunens koldioxidutsläpp med hjälp av insikter från mobilnätet

Transporter står för cirka 20% av de globala koldioxidutsläppen. Nästan hälften kommer från persontransporter på vägarna. Med insikter om rörelsemönster baserat på data från mobilnätet ihop med Cero-modellen som mäter, jämför och skapar handlingsplaner för minskade Co2-utsläpp, kan kommunen få koll på historik och identifiera de mest effektfulla åtgärderna, genom t.ex. simulering av förändringar i transportslag, och var de gör mest nytta.

Kristofer Ågren, chef för Data Insights Telia.
Seminariearrangör: Telia.

På nätet är jag anonym – så jag skriver vad jag vill

Många politiker och tjänstemän får utstå näthat på grund av sina uppdrag. Risken är stor att man till slut inte utför sitt uppdrag på bästa sätt eller t o m inte orkar fortsätta i sin roll som tjänsteman eller politiker. Vissa kommentarer på sociala medier kan kännas jobbiga, kränkande och hotfulla, utan att de är olagliga. Många som skriver kommentarer vet inte vad som är lagligt och vad som är olagligt, medan andra mycket väl vet att deras hot har passerat den gränsen för länge sedan. Men det kan vara svårt även för den personen som är utsatt att veta var gränsen går. Så hur hanterar man sådana situationer för sin egen del känslomässigt och hur ska man agera när det händer?

Annika Strandhäll (S), riksdagsledamot, Nina Jidetoft, chef för demokrati- och hatbrottsgruppen i Göteborg och Mina Dennert, journalist, författare och grundare till #jagärhär.

Skjutningar i offentliga miljöer

Regeringen har presenterat ett 34-punktsprogram med förslag på åtgärder mot gängkriminaliteten. I Malmö arbetar man sedan några år tillbaka med ”Sluta skjut”, en strategi från USA som bygger på samverkan mellan polis, kommun och civilsamhälle. I Stockholm och Göteborg har man inte samma strategi. Vilka insatser ger bäst resultat och hur ska samhället komma tillrätta med detta gigantiska problem?

Axel Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande Göteborg, Stefan Holgersson, polis och professor i polisvetenskap och Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd Stockholm.

Anna König Jerlmyr

Att flytta bostadsområden från polisens lista

Allmännyttan är mest känd för att bygga och förvalta bostäder. Men allmännyttan gör mycket mer. Hur arbetar de allmännyttiga bostadsföretagen i Göteborg och Malmö för att fler ska få bostad, trygga bostadsområden och skapa framtidstro för de boende i några av Sveriges mest utsatta områden. Går det att flytta bostadsområden från polisens lista över särskilt utsatta områden?

Marie Thelander Dellhag, vd MKB, Terje Johansson, vd Framtiden, Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta och Tapio Salonen, professor Malmö universitet.
Seminariearrangör: Sveriges Allmännytta

Marie Thelander Dellhag
Terje Johansson
Tapio Salonen
Anders Nordstrand

Vem har sagt något om kärlek – ett samtal om hedersförtryck

I en demokrati som Sverige har alla samma rättigheter, enligt lag. Men det finns annat än lagar som begränsar vissa personers möjligheter att utnyttja sina mänskliga rättigheter att fullt ut vara en del av vårt samhälle och besluta om hur man vill leva sitt liv. Hedersförtryck påverkar fortfarande många unga personer och är ett hot mot demokrati och jämställdhet. Elaf Alis bok ” Vem har sagt något om kärlek” är en berättelse om hedersförtryck och en envis kamp för att frigöra sig från normer om att familjens heder sitter i kvinnan. Vilket stöd kan samhället ge dessa unga kvinnor i sin vilja att leva sitt liv som andra unga personer i Sverige?

Elaf Ali, journalist och författare samt Märta Stenevi, jämställdhetsminister med ansvar för arbetet mot segregation och diskriminering.

Trygghetsskapande insatser i särskilt utsatta områden

I vissa bostadsområden är brottsligheten och otryggheten högre än i övriga landet. Det rör sig då ofta om områden som också utmärks av andra sociala problem som socioekonomisk segregation, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och höga ohälsotal. Ett framgångsrikt trygghetsarbete är därför en samordnad och långsiktig samverkan mellan flera lokala aktörer. Vilka insatser krävs för att bryta den onda spiralen?

Carin Götblad, polismästare hos nationella operativa avdelningen, NOA, Cecilia Fasth, vd Stena Fastigheter AB och Per-Arne Andersson, vd SKL International

Per-Arne Andersson

Livslångt lärande för framtidens arbetsmarknad

Den tekniska utvecklingen med digitalisering och robotisering förändrar den svenska arbetsmarknaden, något som påskyndats ytterligare av covid-19-pandemin. Det här innebär att vissa jobb försvinner medan nya jobb skapas, nya jobb som i regel kräver andra kunskaper. Förändringstakten inom det här området kommer sannolikt inte minska vilket innebär att vi hela tiden måste jobba med kompetensförsörjningen och skapa förutsättningar för livslångt lärande. Det är inte bara utbildningssystemet som måste anpassas. Även LAS-reformen är en del av att skapa den strukturförändring som behövs för att stärka näringslivets konkurrenskraft och kvaliteten inom välfärden. Hur får vi ihop allt detta som av arbetsmarknadsministern har beskrivits som den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid.

Carl Heath, utbildningsdirektör RISE och Therese Svanström, ordförande TCO.

Ansvarsfördelning mellan stat, region och kommun – reflektioner från pandemin

Pandemin har blottlagt både styrkor och svagheter i den svenska förvaltningsmodellen. Vissa menar att sjukvården måste förstatligas för att Sverige ska få en god och jämlik vård. Andra menar att äldreomsorgen behöver flyttas till regionerna eller primärvården till kommunerna. Det har även uppstått en debatt om Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Hur ska vi tänka om ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun i framtiden?

Maja Fjaestad, statssekreterare till socialminister Lena Hallengren, Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande Socialutskottet och Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet.

Louise Bringselius

Mer värde för skattekronan

Skillnaderna i hur väl kommuner och regioner lyckas med kvalitet och effektivitet i sitt välfärdsuppdrag är fortsatt stora. Trots att det finns en bred enighet om att demografin kräver bättre resursanvändning går förändringsarbetet långsamt. Hur kommer det sig att vissa kommuner och regioner lyckas mycket bättre än andra – och varför är det så svårt att vara bra på allt? Och är det så att coronastödet har minskat viljan att effektivisera?

Lena Micko, civilminister, Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig Svenskt Näringsliv och Annika Wallenskog, chefsekonom SKR. Fler medverkande tillkommer.
Seminariearrangör: Svenskt Näringsliv

Annika Wallenskog

Rekrytera talanger lokalt!

Dagens samhälle kräver i regel utbildning utöver den obligatoriska för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. För dem som har annat modersmål tillkommer problemet med att många jobb fordrar att man har förmågan att hantera det svenska språket. Flera initiativ har tagits för att skapa en förändring för att få fler ut på arbetsmarknaden. Hejsvenska är ett projekt på Komvux Malmö sfi som skapat en plattform för att tidigt börja träna på det svenska språket. TalangAkademin har skapat en plattform i samarbete med de lokala fastighetsbolagen för att få de boende i praktik och vidare jobb. Arbetsmarknadsprojektet Rekrytera i Helsingborg jobbar med personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Behövs lokala initiativ för att skapa en förändring på arbetsmarknaden?

Stig-Arne "Stigge" Bäckman, grundare och idéskapare, TalangAkademin, Martin Olsson, projektledare, Helsingborgs stad och Annika Hansen, förstelärare sfi samt projektledare Hejsvenska, Komvux Malmö Sfi

Välfärdsbrottslighet – ett dubbelt hot mot samhället

Välfärdsbrottslighet är ett stort problem för de offentliga verksamheterna och för Sverige som land. Beräkningar visar att bidragsfusk från välfärdsystemet kostar samhället allt från 11 till 27 miljarder kronor, årligen. Förutom att det är pengar som skulle kunna användas för en bättre välfärd skadar det också medborgarnas tillit till samhället. Detta är ingen nyhet för någon. Men hur kommer samhället tillrätta med problemet? Hösten 2021 presenterade regeringen ett antal förslag i arbetet mot välfärdsbrottsligheten. Räcker de förslagen eller behövs det andra lösningar som gör att våra offentliga medel används till rätt saker?

Staffan Isling, vd Sveriges Kommuner och Regioner, Stefan Hollmark, stadsdirektör Södertälje kommun, Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid Noa, polisens nationella operativa avdelning och Amir Rostami, docent i kriminologi och regeringens särskilda utredare för att bekämpa bidragsbrott mot välfärdssystemen.

Staffan Isling
Amir Rostami

Förstå dina drivkrafter genom att förstå dig själv, en personlig resa med Tareq Taylor

Definitionen av identitet förklaras ofta som att identifiera sig med en viss kultur, nation eller etnisk tillhörighet. Det blir dessa parametrar som lyfter fram medvetenheten om den egna självbilden som en unik individ. I vilken kontext en person befinner sig i påverkar också den egna identiteten. Är man född i Sverige men har utländska föräldrar ser ofta identiteten annorlunda ut. Man har kopplingar till sina föräldrars hemland samtidigt som man är svensk. Samhället måste ha strukturer och en förståelse som gör att man känner sig trygg i detta. Hör Tareq Taylor berätta om sin identitetsresa där maten har varit den fasta kärnan. Hur viktigt är det med att bekräfta och acceptera den egna identiteten för att kunna ta kliv framåt?

Tareq Taylor, krögare och entreprenör

Hur kan man komma till rätta med korruption?

En majoritet av jordens befolkning lever i länder med svårt korrupta offentliga institutioner vilket har mycket negativa effekter på deras livssituation. Länge var detta ett problem som ignorerades, men sedan slutet på 1990-talet har många länder och biståndsorganisationer försökt komma till rätta med korruptionsproblemet. Många så kallade ”good governance” program har startats men dessvärre visar studier att effekterna av dem är små eller obefintliga. Föreläsningen, som bygger på en nyss utkommen bok i ämnet, visar på varför man i så stor utsträckning misslyckats med att motverka systemisk korruption. Kort uttryckts handlar detta om brister vad gäller att lokalisera och definiera problemet samt att området kommit att domineras av en teori som bygger på ett missförstånd om korruptionsproblemets grundläggande natur.

Bo Rothstein, professor emeritus i statsvetenskap och en av grundarna till ”The Quality of Government Institute” vid Göteborgs universitet.

Bo Rothstein

Ett psykologiskt försvar mot Fake News och informationspåverkan

Hur skall man kunna identifiera, analysera, möta och förebygga otillbörlig informationspåverkan eller annan vilseledande information mot Sverige? Går det att försvara sig mot informationspåverkanskampanjer? Det psykologiska försvaret är tänkt att stärka befolkningens förmåga att upptäcka och motstå påverkanskampanjer samt desinformation. Därmed bidrar det psykologiska försvaret till att skapa motståndskraft och försvarsvilja hos befolkningen och i samhället.

Mikael Tofvesson, avdelningschef Myndigheten för psykologiskt försvar, Marie Demker, professor i statsvetenska Göteborgs universitet och Åsa M Wikforss, professor Stockholms universitet

Samverkan för stadsutveckling och verklig trygghet

Långsiktighet, samordning och tydliga mål är framgångsfaktorer i det arbete som Göteborgs stad bedrivit i Nordstan genom ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med ett antal aktörer, i syfte att öka tryggheten. Även i Skärholmen utanför Stockholm har stadsdelsförvaltningen inlett ett långsiktigt arbete för att ta vara på områdets potential genom samverkan mot gemensamma mål, med nya typer av arbetssätt och aktiviteter. Går det att skapa en långsiktighet i IOP-samarbeten? På vilket sätt kan innovation och mod vara faktorer i arbetet mot stadsutveckling och ökad trygghet?

Lotta Rosander, enhetschef, socialförvaltningen centrum Göteborgs Stad, Patrik Åhnberg, förvaltningschef Skärholmens stadsdelsförvaltning och Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen.

En hållbar migrationspolitik efter corona

Pandemin har påverkat personers möjlighet att flytta mellan länder, och invandringen under 2020 var den lägsta sedan 2005. Men vad händer efter pandemin? Hur restriktiv invandringspolitiken ska vara i framtiden har blivit en fråga som debatterats flitigt de senaste åren. Det går en skarp skiljelinje mellan olika partier. Det framtida flyktingmottagandet påverkar alla delar av kommunernas verksamhet. Och mycket hänger så klart på hur det går i valet 2022. Så frågan är vilken situation Sveriges kommuner förbereda sig för?

Morgan Johansson, migrationsminister och Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson (MP) m fl.

Rasmus Ling

Ingen ska behöva vara hemlös i Sverige 2022

Äldre personer som riskerar vräkning eller lever i hemlöshet ökar. De utsatta tillhör en målgrupp som ofta lever isolerat och har svaga nätverk. För de som drabbas finns det ändå hjälp att få i form av en sovplats för natten. Men det är ingen långsiktig lösning. Bolots är ett nytt arbetssätt i Stockholm som bygger på att insatser i ett tidigt skede ska se till att det inte går så långt att man helt plötsligt befinner sig på gatan. Men det behövs även hjälp för personer i hemlöshet där målet så klart är att hitta tillbaka till ett ordnat liv med egen bostad. Vilka är orsakerna till den nya hemlösheten? Vad görs för att förändra situationen för en person i hemlöshet?

Kristina Gustafsson, enhetschef Äldreadelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning, Marika Markovits domprost i Storkyrkan, tidigare chef för Stockholms stadsmission och Moa Hallmyr, utvecklingsledare Göteborg stadsmission.

Kristina Gustafsson

Tänk nytt och ställ om till framtidens gröna samhälle

I en värld som står inför en period med stora omdaningar orsakade av klimatförändringar och resursbrist har såväl näringslivet som den offentliga sektorn en viktig roll att spela. I takt med en ökad efterfrågan på hållbara och högkvalitativa produkter för att ställa om till framtidens gröna samhälle har Sveriges näringsliv möjligheten att flytta fram sina positioner. Miljöteknik och innovationer, globala samarbeten,forskning och utveckling och engagemang är alla viktiga i strävan efter en hållbar utveckling och därmed hållbarhet på sikt. För att potentialen till den gröna omställningen ska realiseras krävs dock politiska förändringar och satsningar från branschen. Vad krävs för att skapa dessa förändringar?

Christina Lampe Önnerud, VD Cadenza Innovation

Kurs: Lär dig praktiska verktyg för framgångsrikt kvalitetsarbete! – del 1

Ledarskap för hållbar framgång – varför och hur från högsta ledning till lokal verksamhet. Öva på verktyg och ta del av goda exempel från Skövde kommun. Hur går det till att leda och hur får man kvalitetsarbetet att genomsyra hela verksamheten, från styrmodell till arbetet, med stöd av SIQ Managementmodell. En workshop i två delar med korta teoripass, öva på flera praktiska verktyg, samt lyssna och prata med goda exempel.

Kursledare:
Anne-Charlotte Holmgren, akademi och rådgivning SIQ, Sofia Brunér, kvalitetschef Skövde kommun, Elisabeth Sandh Lindgren, verksamhetsutvecklare och Tomas Fellbrandt, kommundirektör Skövde kommun
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Anne-Charlotte Holmgren

Kurs: Lär dig praktiska verktyg för framgångsrikt kvalitetsarbete! – del 2

Ledarskap för hållbar framgång – varför och hur från högsta ledning till lokal verksamhet. Öva på verktyg och ta del av goda exempel från Skövde kommun. Hur går det till att leda och hur får man kvalitetsarbetet att genomsyra hela verksamheten, från styrmodell till arbetet, med stöd av SIQ Managementmodell. En workshop i två delar med korta teoripass, öva på flera praktiska verktyg, samt lyssna och prata med goda exempel.

Kursledare:
Anne-Charlotte Holmgren, akademi och rådgivning SIQ, Sofia Brunér, kvalitetschef Skövde kommun, Elisabeth Sandh Lindgren, verksamhetsutvecklare och Tomas Fellbrandt, kommundirektör Skövde kommun.
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Anne-Charlotte Holmgren

Se människan

Jan Carlzon har under decennier varit en visionär inom ledarskap och företagande med kundorientering och tillit hos de anställda som ledstjärnor. I samtalet berättar han om hur han gick från att vara en oerfaren ledare till att ompröva hela sitt ledarskap och vad han vann på att vara lyhörd inför sina medarbetare. Marika Lagercrantz är inte bara skådespelare utan även en erfaren ledare. I hennes roll som regissör handlar det om att både kunna bära visionen av målet man tillsammans ska nå samt skapa ett klimat av kreativitet där hela teamet kommer att göra sitt allra bästa. Möt två personer som båda förespråkar platta organisationer där man sätter människan i centrum.

Jan Carlzon, f d vd SAS, en av grundarna av CDON samt hedersdoktor vid Pepperdine University i Los Angeles och Pacific Lutheran University i Tacoma och Marika Lagercrantz, skådespelare, regissör och f d kulturråd på Sveriges ambassad i Berlin.

Chefer i välfärden – med rätt att leda?

Debatten om hur välfärden ska utvecklas är intensiv. Trots att chefer är nyckelpersoner för att göra verklighet av politikernas vallöften så är frågan om chefernas förutsättningar ofta frånvarande i debatten. Stora medarbetargrupper, bristande administrativt stöd och splittrad och kortsiktig styrning från politiken gör det svårt för chefer att leda. Hur ska cheferna få rimliga förutsättningar så att vi når målen om en utvecklad välfärd?

Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna, Lotta Dellve, Professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet.
Moderator: Anki Udd, ledarskapsutvecklare Ledarna
Seminariearrangör: Ledarna

Lotta Dellve
Andreas Miller
Anki Udd

Hållbart ledarskap

Det moderna arbetslivet kännetecknas av förändring både när det kommer till den digitala omställningen och komplexiteten i ökad konkurrens och globalisering. Krav på anpassning och flexibilitet gör att osäkerheten ökar både hos ledare och för medarbetare. Utmaning för ledare i ett föränderligt arbetsliv kräver att man skapar en kultur av tillit, engagemang och kreativitet. Hur motiverar och engagerar vi medarbetarna för att arbeta förebyggande och långsiktigt för en god och hållbar arbetsmiljö?

Malin Aronsson, kommundireör Kungsbacka kommun, Palle Lundberg, stadsdirektör Helsingborgs stad och Veronica Karlsson, förbundsordförande fackförbundet Vision.

Palle Lundberg
Malin Aronsson

Insiktsdrivet ledarskap – du vet inte hur bra du verkligen är!

Robert E. Durbin, USA: s ledande militära befälhavare i Afghanistan har under fem decennier arbetat med ledarskap och förändringsinsatser både inom offentlig och privat sektor. Insiktsdrivet ledarskap krävs för att ta strategiska beslut för att lyckas driva igenom förändring. Insikter är något du utvecklar, det är inget som finns färdigt att tillgå. Det som finns tillgängligt är data, fakta och information. Det är först när du tolkar allt detta och utnyttjar din erfarenhet som en insikt kan skapas. Ta del av en berättelse där en erfaren ledare delar med sig av sina erfarenheter hur man utvecklar sin förmåga till insikt.

Robert E. Durbin, f d generalmajor i amerikanska armén.
Seminariespråk: Engelska

Robert Durbin

Sätt snällheten i system i det nya arbetslivet

Distansrevolutionen gör att offentliga arbetsgivare behöver arbeta ännu mer med kultur- och värderingsfrågor. Det handlar om att attrahera den kvalificerade arbetskraften och skapa ännu bättre förutsättningar för medarbetarnas inre motivation. Särskilt viktigt är att stärka tilliten medarbetare emellan. Snällhet handlar om att vilja andra väl, men förväxlas ofta med mesighet, kravlöshet och konflikträdsla.

Birger Lycken, ledarskapskonsult pr-byrån Westander.

Att skapa ett framgångsrikt team

Som ledare har du till uppgift att skapa förutsättningar för andra att bli bättre och att få dem att prestera på sitt jobb. Det handlar också om att få ihop alla medarbetare till ett team där man tillsammans bidrar till framgång. Man kan tycka att det är extra tydligt i skidsportens värld där ett gäng individualister ska bidra till varandras framgång tillsammans med vallare, tränare och andra som faktiskt är en del av laget. Men alla ledare står inför utmaningen att skapa fungerande team, och väldigt få chefer får välja sina medarbetare, utan man får jobba med dem man har. Vad bör man tänka på för att få alla att dra åt samma håll, vad är uppdraget som ledare och vilket ansvar har medarbetarna? Hur skapar man gemensamt en arbetsmiljö där man når sin uppsatta mål?

Rikard Grip, generalsekreterare Skidskytteförbundet, f d landslagschef svenska längdlandslaget och årets idrottsledare 2015.

Rikard Grip

Att leda för hållbar framgång – från abstraktion till arbetssätt

Region Jönköpings län berättar hur de arbetar med fem ledningsstrategier, inspirerade av SIQ:s framgångsfaktorer, och hur detta bidrar till ökad helhetssyn, starkare kvalitetskultur och förbättrade resultat till lägre kostnad. De delger arbetssätt för att involvera alla medarbetare i förbättringar av helheten.

Miriam Markusson Berg, direktör verksamhetsstöd och service, Region Jönköpings län
Anna Fabisch, utvecklingsledare Region Jönköpings län och doktorand vid Jönköping University
Moderator: Anne-Charlotte Holmgren, SIQ Akademi och Rådgivning
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Anne-Charlotte Holmgren

Vad kan vi lära av Dag Hammarskjölds ledarskap?

Dag Hammarskjöld innehade ett av världens främsta ledaruppdrag som generalsekreterare för FN. Vad gäller hans intellektuella kapacitet, arbetskapacitet och språkkunskaper är det inte många som kan jämföra sig med honom. Men det var inte dessa egenskaper som gjorde honom till en förebild för oss ledare. Istället var det hans förmåga att kommunicera en vision med moralisk resning, äkthet och integritet. Det ledarskap som Hammarskjöld utövade går att lära sig – inte över en natt men med tålamod, intresse och god vilja. Inte i första hand för att du och jag behöver bli bättre ledare – vilket kan vara nog så sant – utan i första hand för att vår tid behöver grundade ledare och chefer som kan skapa trygghet, stabilitet och framtidstro; på alla nivåer och i alla sammanhang.

Per Starke, författare till boken Generalsekreteraren och Micael Bydén, överbefälhavare Försvarsmakten.

Chefens utmaningar i det nya arbetslivet

Coronapandemin har ställt höga krav på chefen. Några chefer har brottats med nya typer av arbetsmiljöfrågor, när exempelvis medarbetare jobbat hemifrån. Inom vård och omsorg har chefer upplevt ett högt tryck med många medarbetare, hög smittorisk, många arbetstimmar på plats i verksamheten. I Sveriges chefsorganisation verkar Ledarna för bättre förutsättningar för chefer att vara chefer och ledare. Vi diskuterar vilka erfarenheter pandemin gett oss och gör en nulägesanalys. Vilket ansvar har chefen och får hen rätt förutsättningar? Vad har förändrats och hur har digitala lösningar hjälpt? Ledarnas förhandlare Anna Holwaster samtalar med en chef om hur ett gott ledarskap kan göra skillnad i verksamheten och bidra till resultatet.

Anna Holwaster, förhandlare och Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna. 
Seminariearrangör: Ledarna

Andreas Miller

Innovationer i världsklass genom en Förnyelsedag!

Förnyelsepriset på Region Gotland stimulerar utvecklingsarbete och uppmärksammar goda förebilder som förbättrar service och kvalitet för dem vi finns till för – varför är det viktigt och hur går det till? Genom åren har drygt 150 bidrag lämnats in, vilka beskriver förbättringsområdet, hur man gått till väga för att lösa uppgiften samt vilket resultat som uppnåtts. Flera goda förbättringar presenteras med filmer från olika verksamheter inom kommunen och regionen.

Eva Nypelius, regionstyrelsens ordförande, Lisa Lindell, strateg kvalitet och utveckling Region Gotland
Moderator: Anne-Charlotte Holmgren, akademi och rådgivning SIQ
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Anne-Charlotte Holmgren

Danmarks första och enda kvinnliga statsminister

Efter 10 år i opposition enade hon ett till viss del splittrat parti och ledde Socialdemokraterna till seger i det danska valet 2011. Danmark stod då fortfarande inför en svår situation efter finanskrisen. En situation som krävde ett tydligt ledarskap där en rad svåra beslut skulle fattas. Beslut som både regering och samarbetspartier stod bakom, och som skulle kommuniceras till medborgarna. Att vara ett lands högsta ledare innebär att man får vara beredd på kritik. Men ibland får man kritik för helt oväsentliga saker, t o m kritik enbart för att man är kvinna. Då behöver man tro på sig själv, sitt ledarskap och fortsätta framåt för att nå resultat. Vad krävs av en person som ska leda en regering, ett parti och ett land?

Helle Thorning-Schmidt, f d statsminister i Danmark.

Efter tillitsutredningen – del 1. Tillitsbaserad styrning.

Mängder av forskare varnar för att medarbetare och medborgare får alldeles för litet handlingsutrymme idag, när byråkratin växer i offentlig sektor. Det riskerar att leda till ineffektivitet, dålig arbetsmiljö och sämre tjänster. Men hur ska utvecklingen vändas? Idag arbetar allt fler offentliga verksamheter med tillitsbaserad styrning och ledning. Detta är också något regeringen uppmuntrat i sin tillitsreform och Tillitsdelegationens arbete är en viktig utgångspunkt för många. Här berättar två kommuner om sitt arbete med styrningen, under ledning av Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius.

Mio Saba, kommundirektör Mölndals kommun och Patric Åberg, kommunstyrelsens ordförande i Östra Göinge kommun.
Inledare och moderator: Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet och forskningsledare i Tillitsdelegationen 2017-2019.

Louise Bringselius

Efter tillitsutredningen – del 2. Tillitsbaserat ledarskap.

För att stärka medarbetare och medborgare behövs en ny typ av ledarskap – ett ledarskap som riktar blicken mer till behoven i kärnuppdraget och arbetar med både relationer och strukturer. Vad innebär det här ledarskapet i praktiken? Louise Bringselius ger en introduktion, utifrån sin nya bok i tillitsbaserat ledarskap. Hör även två enhetschefer som arbetar i organisationer med tillitsbaserad styrning och ledning som verksamhetsfilosofi berätta om sina tankar och erfarenheter.

Sara Dunér, verksamhetschef vård och omsorg Mölndal Stad och Marie Holmström, enhetschef äldreomsorg Östra Göinge kommun.
Moderator: Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet och forskningsledare i Tillitsdelegationen 2017-2019.

Louise Bringselius

Kommundirektörsrollen i förändring – eller inte? Tendenser hos toppchefer under 25 år i svenska kommuner

Förhållandet mellan politik och administration i kommuner har varit under diskussion i många decennier. Rollerna för de aktörer som främst arbetar i gränslandet mellan politik och förvaltning kan förväntas ha förändrats. På vilka sätt har rollen som kommundirektör förändrats under de senaste 25 åren? Undersökningarna av svenska kommundirektörer påbörjades 1995. Förändringar i rollens innehåll och utförande kan sammanfattas som att allt mer fokus läggs på att hantera linjeförhållanden, ekonomiska frågor, organisatoriska processer samt samhällets utveckling – och gärna tillsammans med kommunstyrelsens ordförande. I stort är mycket sig likt – men inte allt.

Anna Cregård, docent Högskolan i Borås och Rolf Solli, professor emeritus Högskolan i Borås och Förvaltningshögskolan i Göteborg

Världen, Sverige, regioner och kommuner efter pandemin

Pandemin har fungerat som en tidsmaskin och leder till en rad förändringar. Arbetslivet blir mer flexibelt vilket ställer nya krav på ledarskap och organisation. Globaliseringen utmanas och våra städer är i förändring. Träder en ny Sverigekarta fram? Och på vilket sätt kommer nya beteendemönster och digitalisering att påverka våra samhällen. Hur hanterar vi utmaningar och tar vara på möjligheter?

Per Schlingmann, kommunikationsexpert och Micco Grönholm, tidigare Head of Future Helsingborgs stad.
Samtalsledare: Kristin Kaspersen, TV-profil, föreläsare och författare.

Per Schlingmann
Micco Grönholm

Fem frågor om toppchefsjobbet i kommuner

Som den högsta kommunala chefen är risken för att få sparken stor. Arbetstiden är oreglerad och för det mesta långt mer än 40 timmar i veckan. Arbetet innebär ständiga utmaningar på många plan och ger väldigt lite lugn och ro. Vad är det som gör att man vill bli toppchef i en kommun? Hur gör man för att bli det? Hur ser man till att få stanna kvar på posten så länge man själv vill – och vad är det som gör att man inte längre vill vara kommunens högste tjänsteman? Vilka är de stora utmaningarna i arbetet som kommunal toppchef? Vad karakteriserar den ideala arbetsfördelningen mellan toppchefer och toppolitiker? Lyssna på erfarna kommundirektörer presentera problem, utmaningar och glädjeämnen i rollen som kommunens högste tjänsteman.

Vesna Jovic, kommundirektör Järfälla, Camilla Bruno Dunsæd, kommunedirektör Kristiansand samt kommundirektörer från Finland och Danmark
Moderatorer: Anna Cregård, docent Högskolan i Borås och Rolf Solli, professor emeritus, Högskolan i Borås och Förvaltningshögskolan i Göteborg

Framtidens hybrida ledarskap

Pandemin har i grunden förändrat arbetslivet med ökat distansarbete och arbetsformer som är båda digitala och fysiska. Hur förändrar det ledarskapet och medarbetarskapet? Hur hanterar vi en situation där vissa kan ges möjlighet att arbeta på distans, men inte alla. Vilken typ av organisationskultur behöver vi utveckla och hur lockar vi framtidens talanger? 
 
TV-profilen Kristin Kaspersen och kommunikationsexperten Per Schlingmann samtalar med Anna Wikland, vd Google Sverige.

Per Schlingmann

Modernt ledarskap – att leda utifrån fakta

Genom att arbeta med ansvar för effekter och resultat istället för ansvar för genomförande av förutbestämda uppdrag skapas en kreativ och motiverande miljö där ett ansvarstagande ledarskap kan utvecklas och premieras. Tillitsbaserat ledarskap har ofta diskuterats, men hur kan det tillämpas i praktiken? I seminariet diskuteras och beskrivs hur man genom att förändra sin syn på uppdrag och ledarskap kan förändra en organisation och dess resultat.

Jörgen Preuss, regiondirektör, Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör och Carolina Samuelsson, sjukhuschef och förvaltningschef för Hallands Sjukhus, Region Halland samt Hans Winberg, generalsekreterare Leading Healthcare.

Martin Engström

Framtidens kommunikation och medborgardialog

Kommunikationslandskapet är i stor förändring där traditionell masskommunikation ersätts av sociala medier och digitala kanaler. Detta nya landskap ger nya möjligheter, men också utmaningar. Vilka är framgångsfaktorerna och hur kan organisationer utveckla sitt kommunikationsarbete för att bättre nå ut till sina målgrupper? Och hur kan medborgardialogen utvecklas? Möt en av Sveriges mest framträdande influencer på sociala medier och en av våra mest meriterade kommunikationsdirektörer.
 
TV-profilen Kristin Kaspersen och kommunikationsexperten Per Schlingmann samtalar med Marica Nordwall, kommunikationsdirektör, Skatteverket och en influencer.

Per Schlingmann

Hitta rätt balans i ledarskapet

Som ledare ska man skapa en miljö där medarbetarna ska kunna ges förutsättningar att prestera och utföra sina uppgifter på bästa sätt. Både ledare och medarbetare ska kunna ställa krav och ha förväntningar på varandra. Ibland blir resultaten och även insatsen inte det förväntade, hur hanterar man det när man dessutom ska ha en i många fall långsiktig relation och bra arbetsmiljö. För Ulrika Knape Lindberg och hennes dotter Anna Lindberg sattes detta på sin spets där Ulrika var förbundskapten och tränare i simhopp och Anna en i laget. Hur hittade balansen i sin relation på sin ”arbetsplats”? Ett samtal utifrån deras erfarenheter och lärdomar om att hitta balansen som tränare och mamma respektive idrottsutövare och dotter.

Ulrika Knape Lindberg, förbundskapten simhopp och Anna Lindberg, f d simhoppare.

Vad skapar framgång?

Vi lever i en tid av stora förändringar med teknologisk utveckling, globalisering och växande städer. Till detta kommer de förändringar som följer av pandemin med ett nytt arbetsliv, nya krav på ledarskap, ännu starkare fokus på hållbarhet och ökad polarisering. Hur kan man som människa förhålla sig till detta? Och vilken roll spelar hälsan för att prestera i en tid av stora förändringar. Varmt välkommen till ett samtal om människan bakom ledaren.
  
Per Schlingmann samtalar med TV-profilen, föreläsaren och författaren Kristin Kaspersen. Ytterligare gäster tillkommer.

Per Schlingmann

Sveriges DigitaliseringsKommun. De nominerade är …

Framväxten av det digitala samhället erbjuder stora möjligheter för den enskilde, företag och organisationer. Utvecklingen innebär också möjligheter för Sveriges kommuner att bygga ett samhälle som förenklar vardagen, ökar delaktigheten och främjar innovationer. Möt kommunerna som använder digitaliseringens möjligheter för att göra det enklare, öppnare och effektivare. Vilka satsningar har de gjort, vilken effekt har det gett och vilka lärdomar kan man dra av kommunernas arbete?

Marcus Matteby, CIO Sundsvalls kommun, Johan Hedberg, Digitalisering- och IT-chef Upplands-Bro kommun och Pontus Berglund, Digitaliseringschef Växjö kommun
Moderator: Patrik Sundström, Chief Digital Officer Sveriges Kommuner och Regioner.

Patrik Sundström
Marcus Matteby
Johan Hedberg
Pontus Berglund

Digitaliseringen ställer om samhället

Ett digitalt samhälle möjliggör ökad konkurrenskraft och sysselsättning och ger ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Pandemin synliggjorde hur pass viktig digitaliseringen är för att kunna ställa om vårt samhälle. När det snabbt krävdes social distans kunde många delar av samhället fortsätta fungera genom videomöten, distansutbildning, e-handel och digitala läkarbesök. Vi har många goda exempel inom Sveriges kommuner, regioner och myndigheter. Vad ser vi då för utmaningar som vi inom industrin, offentlig sektor och regeringen tillsammans behöver hantera för att snabbare ta tillvara digitaliseringens möjligheter?

Jennica Andersson, ansvarig offentlig sektor, Daniel Akenine, nationell teknikchef och Hélène Barnekow VD Microsoft Sverige samt kommunföreträdare.
Seminariearrangör: Microsoft

Daniel Akenine

Så utvecklar digitala innovationer kommuner och regioner

Vilka innovationer gör skillnad för samhället, företag och organisationer nu och i framtiden? Vilka krav ställer teknik och aktörer på nätet och dess applikationer, och hur jobbar vi på Telia och våra kunder aktivt med säkerhet och personlig integritet? Ta del av konkreta exempel på hur digitaliseringens möjligheter redan idag hjälper verksamheter att uppfylla sina verksamhetsmål och hur de bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Per Broman, försäljningsdirektör offentlig sektor Telia Sverige.
Seminariearrangör: Telia.

Möt Sveriges DigitaliseringsKommun 2021

Samtidigt som det senaste året präglats av en rusande pandemi med stora prövningar för
välfärdsverksamheter, näringsliv, invånare och civilsamhälle, har svensk offentlig sektor
tagit ett betydande digitalt utvecklingssprång. Många kommuner har genomfört en digital
omställning i en takt vi tidigare inte varit i närheten av och på kort tid infört nya smarta
arbetssätt och ökad användning av data för ledning och styrning inom socialtjänst, skola
och hälso- och sjukvård. Möt den kommun som är bäst på att använda digitaliseringens möjligheter för att göra det enklare, öppnare och effektivare.

Moderator: Patrik Sundström, Chief Digital Officer Sveriges Kommuner och Regioner.

Patrik Sundström

Digital transformation med hjälp av AI och robotar

När färre skall försörja fler och vi har brist på kompetens och personal måste vi börja göra saker på nya sätt. Digital teknik är en av lösningarna där repetitiva arbeten kan automatiseras och AI-assistent kan integreras för att få mer ut av timmarna. Lunds kommun bestämde sig för att bygga en Robotfabrik för att kunna identifiera och automatisera manuella moment i olika system. I Helsingborg gick innovatörer och pedagoger samman för att utveckla AI-assistenten Laiban som svarar på barnens återkommande frågor. Men hur skalar man upp den digitala transformationen och får full effekt i hela verksamheten? Hur får man med både kunder och anställda på resan?

Andreas Thuröe, objektsförvaltare Automation, Integration, Data & Analys, Lunds kommun och Simon Melin, förskolärare och IKT-pedagog, Råå Förskola, Skol- och Fritidsförvaltningen Helsingborgs Stad

Simon Melin

IT-system under attack

Att cyberhot har växt fram till ett omfattande globalt samhällsproblem råder det inget tvivel om. IT-systemen inom den offentliga sektorn behandlar känsliga uppgifter både om rikets säkerhet och personuppgifter. Systemen är uppkopplade mot nätet för att tillhandahålla och styra samhällsviktiga tekniska infrastruktur så som elförsörjning och samhällstjänster i stort. Kravet på att informationen skyddas är mycket hög. Systemen är ständigt utsatta för IT-attacker och det finns stora brister, både vad gäller IT-säkerhet generellt, och att det inte finns ordentlig struktur kring informationssäkerheten. Hur skyddar vi oss från cyberhot och IT-attacker?

Fredrik Börjesson, säkerhetsstrateg Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Per-Johan Gelotte, IT-arkitekt Lidingö stad

Informationssäkerhet för fortsatt digitalisering

Systematiskt informationssäkerhetsarbete är viktigt för all fortsatt digitalisering. En väl utvecklad och integrerad informationssäkerhet bidrar till att skapa förtroende både internt och externt samt att det bidrar till fortsatt digitaliseringssatsningar. Utöver detta bygger det ett skydd mot it-attacker och läckage av personuppgifter. Ett lyckat informationssäkerhetsarbete hänger ofta samman med ledningens aktiva engagemang. Hur etablerar man arbetssätt för att hantera informationssäkerhetsincidenter och hur säkerställer man medarbetarnas informationssäkerhetsmedvetande?

Daniel Broman, stadsdirektör Lidingö stad och Pål Jonson, Riksdagsledamot (M) samt Ordförande för Försvarsutskottet.

Daniel Broman

Digitala tvillingar för stadsutveckling

Städer är de största och mest komplexa system som människan skapar, och även de mest resurskrävande. I den digitala tvillingen av staden går det att simulera och visualisera senarier i realtid. Det hjälper till att fatta informerade beslut, sänka kostnader och minimera för fel i den verkliga världen. Genom att använda den här tekniken finns det potentital för att ta itu med några av de mest urbana utmaningarna. Så som segregation, översämning, föroreningar, trafikstockningar men även spridning av sjukdomar. Hur långt har vi kommit i utveckling för att verkligen dra nytta av tekniken?

Anders Logg, föreståndare för Digital Twin Cities Centre Chalmers Tekniska Högskolan, Eric Jeansson, geodatastrateg Göteborgs Stad samt Michael Persson, GIS-samordnare Höganäs kommun.

Eric Jeansson

Bäst i världen på AI

Flera länder har satt som mål att vara ledande när det gäller användningen av AI. Och ska man fortsätta vara en framgångsrik välfärdsnation så krävs att man snabbt lär sig ny teknik och börjar använda den. Två länder som både satsar på AI och har kommit lång när det gäller utvecklingen är Estland och Finland. I de flesta fall är det privata företag som är ledande i utvecklingen, men i Estland har man identifierat att det är offentlig sektor som är drivande i AI-utvecklingen. Finlands kompetens inom området har bl a bidragit till att man ansvarar för en AI-utbildning för hela EU. Vad gör man i de länderna som Sverige kan lära av?

Ott Velsberg, Estonian Government CDO och Jarkko Levasma, Finlands Government CIO.
Seminariespråk: Engelska.

Ändrad lagstiftning ger ökad medborgarservice genom automatiserade beslut?

Idag är det inte förenligt med kommunallagen att fatta automatiserade beslut i kommuner och regioner. I mars 2021 blev en utredning klar som föreslog en ändring i kommunallagen där merparten av de beslut som fattas i kommuner och regioner skulle kunna automatiseras fullt ut. Lagändringen planeras träda i kraft under sommaren 2022. Under detta seminariepass får vi ta del av vad utredningen kommit fram till och vi kommer föra ett resonemang kring hur kommuner och regioner kan utveckla sin verksamhet till förmån för en ökad medborgarservice genom automatiserade beslut.

Ola Johnsson, rådgivare offentlig sektor PwC.
Seminariearrangör: PwC.

Ola Johnsson

Ledande politiker och chefer styr och leder bättre tillsammans i kommuner och regioner

Att styra och leda tillsammans för att skapa genomslag och resultat av politiken kommer att vara avgörande för att uppnå målet med en effektiv styrning och en vital demokrati. För att klara den strategiska planeringen de närmaste åren för kommuner och regioner behöver den politiska ledningen och cheferna styra och leda bättre tillsammans för att öka genomslag och resultat av politiken. SKR och KEFU i Lund presenterar ett nytt forskningsstödmaterial, tillsammans med några kommuner och regioner som har medverkat i studien.

Ledande förtroendevalda i kommuner och regioner, forskare från KEFU samt Lena Lindgren, projektledare SKR.

Demokratin påverkas av fördomar, och hot och hat mot förtroendevalda

Ta del av rapporterna ”Fördomar om politiker i sociala medier”, en studie i samarbete med FOI, samt ”Politikernas Trygghetsundersökning (PTU) 2021” som undersöker politikers utsatthet för bland annat hot och trakasserier i digitala miljöer. Vad utsätts personer för i sociala medier inom ramen för det demokratiska samtalet och hur påverkar det vår demokrati?

Lisa Kaati, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Anna Gavell Frenzel, utredare Brottsförebyggande rådet (Brå) och Anna-Lena Pogulis, projektledare SKR.

Anna Gavell Frenzel
Anna-Lena Pogulis

Medborgardialog om trygghet – allas ansvar

Trygghet är en fråga som de senaste åren tagit en allt större plats i samhällsdebatten. Många har efterfrågat kameror och väktare men dessa åtgärder behöver kompletteras med andra åtgärder och satsningar. Ta del av erfarenheter från fyra kommuner som valt att använda medborgardialog för att arbeta för ökad trygghet. Dessa kommuner har inriktat sig på att skapa ett gemensamt ansvarstagande för tryggheten mellan kommun, polis, fastighetsägare, civilsamhället och inte minst medborgarna.

Företrädare från kommuner samt Nils Munthe, handläggare och Lena Langlet, sektionschef Demokratisektionen, SKR.

Nils Munthe
Lena Langlet

Integrera Agenda 2030 i styrning och ledning!

För att Agenda 2030 ska bli en del i kommunens eller regionens strategier för utveckling krävs att agendan blir en integrerad del i övergripande styrning och ledning. Det krävs också ett systematiskt arbete kring att skapa nulägesbilder, analysera, prioritera insatser, genomföra och följa upp. Men hur lyckas man med att integrera Agenda 2030 i styrning och ledning?

Christine Feuk, projektledare och Anna Eklöf, handläggare, SKR.

Christine Feuk

Hur kan man styra i ett komplext politiskt landskap?

Historiskt har ett traditionellt samlingsstyre dominerat i kommunerna medan det numera brukar beskrivas som ett mellanting mellan ett samlingsstyre och parlamentarism. Vilka är för- och nackdelarna med vårt system? Vad innebär trenden med fler blocköverskridande styren i kommunerna? Hur ser läget ut bland kommunerna och regionernas styren så här i slutet av mandatperioden? Kommunallagen har sin utgångspunkt i starka majoriteter. Vad innebär det för de minoritetsstyren som ökat under de senaste mandatperioderna? Vi ser utmaningar för styren att hantera förekomsten av så kallade politiska vildar. Vad är deras betydelse och vad innebär det?

Ledande förtroendevald från kommun, Johan Wänström, universitetslektor Linköpings universitet, Helena Linde, förbundsjurist, Björn Kullander, handläggare och Martin Lidhamn, handläggare, SKR.

Björn Kullander
Martin Lidhamn

Hur påverkas den politiska styrningen vid införande av tillitsbaserad styrning?

Allt fler kommuner och regioner utvecklar sina styrmodeller med inslag av tillitsbaserad styrning. En av grundbultarna i tillitsbaserad styrning handlar om ökat handlingsutrymme i verksamheten, att den högsta politiska ledningen ska fokusera på de strategiska frågorna och inte detaljstyra verksamheten med en massa mål. Detta har i många fall inneburit att nämnd/verksamhet fått definiera verksamheten och beskriva hur den ska kvalitetssäkras genom att sätta upp mål och till dessa koppla nyckeltal. Men vad händer med den övergripande politiska styrningen? Hur har den påverkats vid införandet av tillitsbaserad styrning?

Rolf Solli, professor Högskolan i Borås och Christine Feuk, SKR.

Christine Feuk

Ny standard för räkenskapsrevision – vad innebär det för kommunerna?

SKR har i samverkan med revisionsaktörerna Skyrev och FAR arbetat för att ta fram en ny standard för kommunal räkenskapsrevision. Syftet har varit skapa en likartad revision i landet samt att säkra kvaliteten i granskningen. Vilka effekter kan detta ha för revisionen, men även för kommuner och regioner?

Annika Wallenskog, chefsekonom SKR, Anneli Lagebro, ordförande Skyrev, Karin Apelman, generalsekreterare FAR samt Anna Eklöf, handläggare och Lotta Ricklander, handläggare, SKR.

Annika Wallenskog
Lotta Ricklander

Från projekt till arbetssätt – så skapar du en systematisk medborgadialog

För att uppnå ett engagemang och ett större ansvarstagande för den lokala samhällsutvecklingen hos medborgarna visar erfarenheter att kommuner och regioner behöver utveckla system där medborgardialogen blir en del i styrningen av organisationen och utgöra ett underlag för beslut. Det handlar dels om att på ett bättre sätt ta vara på medborgarnas erfarenheter och sakkunskaper, dels att fördjupa kunskapen om vårt demokratiska system och det samhällsuppdrag som kommuner och regioner har, dels att öka förutsättningarna för att minska spänning i samhället och därmed skapa mer socialt hållbara samhällen. Här får du en introduktion till de viktigaste lärdomarna och exempel på hur ett systematiskt arbete med medborgardialog skapas för att kunna gå från projekt till arbetssätt.

Anders Nordh och Nils Munthe, SKR samt kommunexempel.

Nils Munthe

Vikten av självstyre

Den kommunala självstyrelsen förväntas stärka demokratin genom att frågor avgörs nära de medborgare som berörs och av politiska församlingar som de själva valt. Den statliga styrningen av kommuner och regioner har dock ökat i omfång, men även i komplexitet och detaljeringsgrad under de senaste decennierna. Parallellt med den tilltagande styrningen förespråkar allt fler en ökad centralisering och ibland även krav på ett statligt huvudmannaskap för verksamheter som hälso- och sjukvård, äldreomsorg och skola. Ett samtal om motiven för vår decentraliserade samhällsorganisation samt hur förhållandet mellan stat och kommun fungerar idag och bör utvecklas framöver.

David Karlsson, professor Göteborgs universitet och Lena Langlet, sektionschef Demokratisektionen SKR.

Lena Langlet

Mina sidor eller våra sidor?

Digitalisering ger nya möjligheter att utveckla verksamheter och erbjuda nya tjänster. Men vi riskerar också att utestänga medborgare från tjänsterna genom att bygga upp digitala hinder. Vi lyfter fram viktiga motiv för att inkludera fler och ge bra förutsättningar att delta i det digitala samhället. VI ger också konkreta exempel på vad man kan göra och vad man bör undvika, och hur vi kan arbeta tillsammans för att bidra till förändringar som är hållbara, inkluderande och demokratiska.

Elin Wihlborg, professor Linköpings universitet och Anders Nordh, SKR samt företrädare från Västra Götalandsregionen.

Ska kommunen anställa läkare?

Hur samverkar vi kring vår gemensamma patient i den kommunala hälso- och sjukvården? Finns behov av kommunalt anställda läkare? Hur samarbetar vi när patienten behöver specialiserad vård och primärvård samtidigt där hemma? Vilken kompetens behövs i kommunen?

Ledande förtroendevalda och tjänstepersoner i kommuner och regioner samt Maj Rom och Greger Bengtsson, SKR.

Maj Rom
Greger Bengtsson

Mänskliga rättigheter för rättssäkerhet och hög kvalitet vid myndighetsutövning

En stor del av kommuner och regioners verksamheter handlar om mänskliga rättigheter. Människors tillgång till bästa möjliga hälsa, deltagande i samhällslivet och demokratisk delaktighet är exempel på rättighetsområden där den lokala nivån har stor påverkan på individens liv. Men det handlar inte bara om att tillhandahålla välfärdstjänster, utan också om hur vi utformar dessa för ett så jämlikt utfall som möjligt. Mänskliga rättigheter omfattar spärrar och säkerhetsventiler som ska säkerställa kvalitet och rättssäkerhet. I svensk lag finns flera sådana regler som finns till för att skydda individen och säkerställa en god kvalitet.

Patrik Bremdal, universitetslektor Uppsala universitet samt Cecilia Ramqvist, handläggare och Cecilia Berglin, handläggare, SKR.

Cecilia Berglin

Hur AI kan förutsäga kundbeteende – i realtid?

De flesta företag är inte särskilt bra på att lyssna på kunder. Det beror inte på att man inte försöker – men verktygen de använder för att spåra kundupplevelse har stora brister. Undersökningar som t ex Net Promoter Score, missar viktig kritisk feedback och kan till och med dölja allvarliga problem. Även när de ger ett positivt betyg avslöjar kunder ofta först sina sanna tankar och känslor i de öppna kommentarsfälten som vanligtvis erbjuds i slutet av undersökningarna. Det gäller att på ett smart sätt strukturera den informationen. Vi utvecklade ett tillvägagångssätt med AI som kan hjälpa företag att använda denna värdefulla data för att förutsäga kundbeteende bättre. I seminariet presenteras några av de viktigaste insikterna och det genererade värdet från att använda denna AI -metod.

Dr Mohamed Zaki, Deputy Director Cambridge Service Alliance, University of Cambridge.
Seminariespråk: Engelska

Framtidens kommuner – hur ser de ut, och vad är fokus?

Framtidens kommuner har en viktig roll i att gestalta just framtid för sina medborgare. Detta genom att skapa en attraktiv och hållbar stad med effektiva välfärdsprocesser. För att skapa framtidens städer behöver man fokusera på framförallt fyra områden. Välfärd, hur ska den utformas för medborgarna? Hållbara och smarta städer, som inte är digitala fängelser. Lokal demokrati där människan är mer än en åsikt och även en helhetssyn på tillväxt, som är mer än pengar.

Jan Sturesson, internationell strategirådgivare och grundare av Kommunledningsakademin.se samt RESTING - Advise from the Future.
Seminariearrangör: KEF

Jan Sturesson

Så kan AI frigöra tid i kommuner och regioner!

RISE har tillsammans med bland andra Tillväxtverket och AI Sweden utvecklat en första AI-baserad språkförståelsemodell som analyserar offentliga dokument och skrivelser. Modellen ska förenkla och frigöra tid för svenska myndigheter att fokusera på kvalificerat arbete och hjälpa medborgarna mer effektivt. Hur kan kommuner och regioner nyttja AI-modellen och hur man kan göra för att komma igång? Vad krävs i form av data, verktyg, kompetens och arbetssätt? Lyssna på Strängnäs kommun som använder sig av modellen inom orosanmälan i socialtjänsten och på SKR som undersöker hur språkmodeller kan användas i syfte att minska antalet enkäter som skickas till kommuner och regioner.

Annika Jonsson, statistiker SKR, Magnus Sahlgren, forskningschef språkteknologi AI Sweden,Frédéric Rambaud, digital strateg Strängnäs kommun.
Moderator: Annika Jonsson, SKR

En bra dag börjar hemma! – hur allmännyttan når hållbar framgång

Vad är framgångsreceptet för att bli Sveriges bästa bostadsföretag? Bostadsbolaget Mimer AB i Västerås erhåller BÅDE Utmärkelsen Svensk Kvalitet OCH goda ekonomiska resultat OCH utmärkelsen Great-place-to-work. Hur vi har arbetat systematiskt med att utveckla vår kultur och struktur genom Omtanke, Nytänkande, och Engagemang för att engagera våra medarbetare och nå hållbar framgång.

Wivecka Ljungh, HR- och kvalitetschef, Jörgen Brokås, kvalitetsutvecklare Mimer AB
Moderator: Mikael Lindström, SIQ.
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Hemligheten bakom de bästa verksamheterna

Vad kännetecknar framgångsrika verksamheter och organisationer? Hur lyckas de bästa verksamheterna ha nöjda kunder, medarbetare och samtidigt nå fantastiska resultat? Det handlar inte primärt om de finansiella resultaten utan om att i hög grad uppnå verksamhetens syfte och tillfredsställa behoven hos dem som verksamheten är till för. Den gemensamma nämnaren bakom riktigt framgångsrika verksamheter baseras på ett antal principer och arbetssätt. Ta del av konkreta och tydliga råd för hur man kan lyckas med sitt utvecklingsarbete oavsett typ av verksamhet.

Henrik Eriksson, professor Chamlers Tekniska Högskola
Seminariearrangör: KEF

Styrning i offentlig sektor – vilka är nycklarna till framgång?

Styrningen av den offentliga sektorn utvecklas kontinuerligt och idag finns det många olika namngivna styrlogiker; New Public Management, tillitsbaserad styrning, New public governance, mål- och resultatstyrning osv. Dessa logiker betonar olika komponenter som agilitet, mätbarhet, dialog, samverkan med mera för att markera vad som är viktigt i styrningen. Vad kännetecknar kommuner och regioner med framgångsrik och hållbar styrning idag? Finns det några gemensamma styrkomponenter och mönster för framgång? Hur hanteras olika styrlogiker av kommun-/regionledning, chefer och medarbetare?

Linda Nordberg, handläggare SKR, Roland Almqvist, professor Stockholms universitet/Uppsala Universitet, Monica Skagne, kommunchef Växjö kommun och Malin Aronsson, kommundirektör Kungsbacka kommun
Moderator: Gunnar Gidenstam projektledare SKR.

Gunnar Gidenstam
Malin Aronsson

Är det inte dags att börja göra rätt nu?

År efter år brottas vi med samma problem - höga sjuktal, höga vikariekostnader och budgetar som inte håller. Nu brottas vi också med att införa heltid som norm som i de flesta fall innebär att kommunerna får fler resurser som de inte vet hur de ska hantera samtidigt som man söker efter lösningarna i gamla strukturer. Hur svårt kan det vara att få en verksamhet att jobba på rätt sätt? I detta seminarium beskrivs hur allt hänger samman och hur offentlig omsorg kan bedrivas hållbart, hälsosamt och kvalitativt med ekonomi i balans.

Tony Högnelid, utvecklingschef JOTIB AB.
Seminariearrangör: JOTIB A

Sveriges KvalitetsKommun. De nominerade är …

Sveriges kommuner strävar efter att tillhandahålla högsta möjliga kvalitet i tjänsterna till lägsta möjliga kostnad. Men vägen dit är inte enkel. Möt kommunerna med kvalitet rakt igenom. De är bra på demokrati, service, samhällsbyggande och som arbetsgivare. Lyssna på ett samtal om aktuella utmaningar och hängiven utveckling

Lars-Åke Ståhl, kommundirektör Burlöv, Peter Schölander, KSO Höganäs, Victor Kilén, stadsdirektör Nacka, Magdalena Bosson, stadsdirektör Stockholm, Parisa Liljestrand, KSO Vallentuna
Moderator: Håkan Sandahl, avdelningschef ES, Sveriges Kommuner och Regioner.

Lars-Åke Ståhl
Victor Kilén
Parisa Liljestrand

Karolinska Command Center – vilka erfarenheter kan vi dra av arbetet efter pandemin

Under pandemins första fas blev det för Region Stockholm påtagligt att upphandlingsfunktionernas normala processer inte skulle kunna tillgodose verksamheternas behov i det omvärldsläge som då rådde. Scania förstärkte då den särskilda regionala inköpsfunktion som byggts upp, Karolinska Command Center. Genom Scanias inköpare skapades regional förmåga att tillgodose sjukvårdens behov av skyddsutrustning. Men Scanias inköpare tog inte endast med sig sin inköpskompetens utan bidrog även till att utveckla materielförsörjningens strategier m h a kategoristyrning, ett målinriktat arbetssätt för inköp som kommer från näringslivet. Genom att dela in det myndigheten köper i kategorier baserat på leverantörsmarknad skapar man möjligheter att bättre dra nytta av leverantörernas styrkor. Med andra ord - mer värde för pengarna.

Martin Tegnér, operativ chef för hjärta, kärl och neuro på Karolinska universitetssjukhuset, Sara Lindholm Larsson, chef för Command Center, Region Stockholm, Jonas Eriksson, Vice President of  Purchasing, Scania CV AB och Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling, Svenskt Näringsliv.

Driver jämförelser och ranking utveckling?

Jämförelser och ranking av resultat har renderat i en omfattande kvalitetsmätning och kvalitetsstyrning i svenska kommuner de senaste decennierna. Insamlarna av data är många och mycket resurser läggs ned på att leverera informationen. Men leder det till utveckling? Träffa två forskare från Handelshögskolan som fördjupat sig i frågan rent generellt men också på Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK, som tagit ett lite annorlunda grepp på samverkan, mätande, analys och koppling till utveckling.

Johan Graaf och Kalle Kraus, professorer från Handelshögskolan Stockholm och Wai Fong Chua, professor och forskare från Australien.
Moderator: Leif Eldås projektledare SKR
Seminariespråk: Engelska, delvis

Fördelar och risker med tillitsbaserad styrning

Begreppet tillitsbaserad styrning har växt fram som en stark motkraft mot New Public Management (NPM) som enligt kritikernas beskrivningar inte bara handlar om stark styrning, utan också om onödig styrning. Tillitsbaserad styrning innebär bland annat en stor tilltro till den kunskap och idéer som finns hos dem som arbetar i verksamheten. Samtidigt finns de som menar att argumentationen för tillitsbaserad styrning i stor utsträckning vilar på bristande empirisk underbyggnad och missförstånd vad gäller grundläggande begrepp. Kommundirektören diskuterar med professorn. En förespråkare för tillitsbaserad styrning möter en ser som riskerna.

Malin Aronsson, kommundirektör Kungsbacka, Årets offentliga ledare 2018 och Björn Brorström, Professor emeritus, ordförande Kommunforskning i Västsverige.
Seminariearrangör: KEF

Malin Aronsson

Lyssna på mig!

Familjer med barn som har särskilda behov upplever ofta stress och ångest på grund av att det är svårt att få den service och de tjänster som de behöver få hjälp med. Samtidigt är fungerande tjänstesystem centrala för att se till att barnen och deras familjer kan fungera och ha en tillfredställande situation. I en studie med föräldrar från Finland och Irland berättar de hur deras liv påverkas av olika tjänstesystem och hur de upplever interaktioner med myndigheter kopplat till offentliga tjänster.

Johanna Gummerus, biträdande professor i marknadsföring vid Hanken Svenska handelshögskolan i Helsingfors and Ander Visiting Professor vid Karlstad universitet.
Seminariespråk: Engelska.

Medarbetarengagemang främjar serviceinnovation i offentliga tjänster

Att chefer har en viktig roll i innovationsarbetet är känt sedan tidigare. Men hur skapar man förutsättningar så att medarbetarna blir en bidragande del i innovationsarbetet? Ledningen bör betona olika roller som anställda kan spela i innovationsprocesser när det gäller utvecklingen av offentliga tjänster. En modell belyser så kallad balanserad innovation, där medarbetarna har befogenhet att delta i intraprenörskap och innovationsaktiviteter. Ta del av forskningen på området där tre fallexempel presenteras och illustreras.

Lars Fuglsang, professor vid institutionen för samhällsvetenskap och näringsliv vid Roskilde universitet.

Vi måste öka effektiviteten!

Att öka den offentliga sektorns effektivitet är en av de stora utmaningarna som både kommuner och regioner står inför. Det demografiska trycket och förändrade förväntningar på service kommer att öka pressen på att tänka nytt när det gäller både vad resurserna används till samt vilket värde vi skapar för våra medborgare. Hur kan vi mäta effektivitet och hur gör vi för att skattekronorna ska generera en så god välfärd dom möjligt för medborgarna?

Annika, Wallenskog, chefekonom SKR, Gunnar Gidenstam, projektledare SKR, Maria Price, kanslichef RKA, Pia Alhäll, kommundirektör, Magnus Fleischer, ekonomidirektör Falköpings kommun, Göran Arnell, kommundirektör, Martin Svaleryd, ekonomidirektör Gävle kommun

Annika Wallenskog
Gunnar Gidenstam
Maria Price

Ta kontroll över bidragen!

Statskontorets rapporter visar att statens styrning av kommunsektorn ökat och blivit mer komplex bl.a. genom ökat antal riktade bidrag. De riktade statsbidragen har ökat med 60% och antalet är nu över 200 st. Staten betalar ut nästan 50 miljarder i riktade bidrag och kostnadsersättningar till kommuner.
Hur ska kommuner få överblick och kontroll över bidragsfloran? Serkon har tagit fram ett kombinerat bevakning-/processverktyg som hjälper kommuner med riktade statsbidrag och kompletterande finansiering av verksamheten.
 
Joakim Grimsland, konsultchef och Blagoj Kociski, vd, Serkon.
Seminariearrangör: Serkon

Blagoj Kociski
Joakim Grimsland

Hur utformar man offentliga tjänster för den digitala tidsåldern?

Världen förändras runt omkring oss. Tjänster som Uber, Amazon och andra har förändrat hur kundernas förväntningar på bra service ska se ut. Så hur kan den offentliga sektorn utnyttja den mentaliteten och utveckla ett tillvägagångssätt som uppfyller de förväntningar som medborgarna är vana vid? Det är lättare för de privata företagen för de behöver inte ta hänsyn till alla medborgare. När vi utformar offentliga tjänster idag måste vi se till att de fungerar online såväl som offline. Att använda nya arbetssätt ger mer glädje i din vardag och ökar framför allt kvaliteten på tjänsterna för medborgarna.

Simone Carrier, servicedesigner och innovationskonsult fokuserade på offentliga organisationer i Tyskland.
Seminariespråk: Engelska

Möt Sveriges KvalitetsKommun 2021

Att vinna utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun är en bekräftelse på att kommunen bedriver ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Ett arbete där man har lyckats bäst med att utveckla och förbättra demokrati, service, arbetsgivarrollen och samhällsbyggande. Möt ett föredöme som delar med sig av sina erfarenheter från sitt kvalitetsarbete.

Moderator: Staffan Isling, VD, Sveriges kommuner och regioner.

Staffan Isling

Skarp skolstyrning sparar miljoner – och ger kvalitet

Har vi lärarbrist inom svensk skolsektor? Saknas verkligen medel för att förbättra kvalitet och möta kraven på en likvärdig skola? Välkommen att ta del av hur du med hjälp av smarta produkter kan förbättra lagefterlevnaden, identifiera resurserna du tidigare inte sett och skapa en budget i balans!  Ett systematiskt arbetssätt där transparens, kommunikation och kvalitet står i fokus för all skolstyrning.

Ulrika Munkby, Product Growth Manager- Resursplanering och Johan Ekman, Senior Project Manager- Skola och Utbildning Stratsys.
Seminariearrangör: Stratsys

Ulrika Munkby
Johan Ekman

Designad för att tjäna: Sociala robotar i välfärden

Introduktionen av sociala robotar inom äldreomsorgen väcker många frågor relaterade till bland annat integritet, säkerhet, autonomi, självständighet och välbefinnande. Vilken typ av framtid kan robotframsteg ge människor - en dystopisk eller utopisk framtid? Vad hoppas äldre vuxna på när det gäller digital vård och vilken typ av roller ska robotar ha i äldreomsorgen? Det finns även etiska problem som måste beaktas när man designar, utvecklar och introducerar sociala robotar för äldre vuxna. Ta del av resultat från studier som genomförts i Nederländerna, Portugal och Kroatien.

Martina Caic, Dr vid Aalto-universitetet i Finland.
Seminariespråk: Engelska.

Martina Caic

Samverkan för att hantera komplexa samhällsutmaningar – att gå från planering till förändring!

Flertalet av kommunernas och regionernas utmaningar idag präglas av komplexitet och kräver flera aktörers delaktighet för att nå full effekt. Agenda 2030, ökade klyftor och inte minst regional utveckling är frågor där samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer är en av de viktigaste förutsättningarna för att lösa utmaningarna. Det handlar om komplexa samhällsutmaningar där flertalet nyckelaktörer samlas kring utmaningen och bidrar med sin kunskap och kompetens för att nå gemensamma mål. Hur får man till samverkan där man skapar resultat och tar steg framåt tillsammans? Lyssna på en studie av Linköpings universitet som beskriver hur några kommunala och regionala företrädare upplever samarbetet i de olika strategiska råd som finns för regional utveckling.  Företrädare från Region Västernorrland och Sundsvalls kommun ger oss en blick i hur de resonerar kring samverkan för att gemensamt arbeta för den regionala utvecklingen i Västernorrland. 

Lisbet Mellgren, handläggare SKR, Johan Wänström, statsvetare och forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) Linköpings universitet, Märta Molin, regional utvecklingsdirektör Region Västernorrland samt Jonas Walker, kommundirektör Sundsvalls kommun
Moderator: Linda Nordberg, handläggare SKR

Lisbet Mellgren

Tillitsbaserad och effektiv styrning i offentlig sektor

Många i offentlig sektor arbetar med att åstadkomma en mer tillitsbaserad ledning och styrning. Utifrån forskning vet vi att tillit bidrar till effektivitet, men hur visar det sig i praktiken? I seminariet får du höra om hur vi kan forma tillitsbaserade och effektiva styr- och ledningsprocesser när vi arbetar med målstyrning, resursallokering, prognostisering och uppföljning av verksamheten. Arrangören Hypergene inleder och avslutar med korta reflektioner.
 
Malin Wennebro, affärsområdeschef Ekan Management och Robin Askelöf, CMO Hypergene
Seminariearrangör: Hypergene

Tjänstedesign i traditionella organisationer

Offentlig sektor beskrivs ofta som gammalmodig där historiska och traditionella strukturer lever kvar och är svåra att rubba. Fördelarna med att jobba med tjänstedesign gör det möjligt att tillhandahålla kvalitet genom service inom tjänstesektorn men är även en viktig drivkraft för att skapa institutionella förändringar. Att jobba med tjänstedesign på strategisk nivå gör det möjligt att utveckla rätt tjänst för rätt målgrupp och därigenom stärka organisationens innovationskraft trots att man bär ett historiskt arv av strukturer oavsett om det är inom hälso- och sjukvården eller förvaltningsinstitutioner. Ta del av erfarenheter från Australien.

Ingo Karpen, professor i företagsekonomi och design Karlstads universitet.
Seminariespråk: Engelska.

Nya sätt att upphandla krävs för cirkularitet

I Sverige upphandlar kommuner, regioner och statliga myndigheter för 782 miljarder kronor årligen. Att samla denna köpkraft genom att öppna upp för och ställa krav på cirkulära flöden möjliggör omställning till cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi identifierar hinder och förslag på åtgärder. Hur ska vi t.ex. kunna skilja på återvunnen och jungfrulig plast? Hur kan organisationen minska resursförbrukning genom delningslösningar, längre livslängd och återbruk? Hur går det till i praktiken.

Åsa Domeij, ordförande i regeringens delegation för cirkulär ekonomi, Robin Hörqvist, upphandlare Malmö stad, André Zandelin, VD Accus och Caroline Tottie, kategoriansvarig Adda
Moderator: Karin Peedu, upphandlingsstrateg SKR

Karin Peedu

Digitalt ledarskap efter pandemin – framgång i blandade arbetsmiljöer

När organisationer ska anpassa sig till en verklighet efter pandemin så kommer en ny typ av utmaning för ledarskapet. Hur leder man en kvalitetsorienterad och effektiv organisation där medarbetare både befinner sig på det fysiska och det digitala kontoret. Vilka krav ställer det på ledarskapet både det formella och det personliga? Seminariet belyser några aspekter och lärdomar kring det samt ger tips på hur man kan jobba med styrning och ledning i komplexa organisationer.

Krister Högne, VD och Helena Sjöholm, Public Partner.
Seminariearrangör: Public Partner

Förändra hela vårdsystemet, inte bara tjänsterna

Hälso- och omsorgsinteraktioner styrs av allmänt delade och djupt förankrade normer, regler, roller, värderingar och tro. Långsiktiga förändringar i vården kräver att dessa sociala strukturer omsorgsfullt omformas. Detta är dock utmanande att göra eftersom dessa strukturer ofta är osynliga och tas för givet. Ofta fokuserar man på hur tjänsterna ska ändras för att patienten ska få en bättre upplevelse. Men vill man få till verklig förändring måste allt sättas i ett större perspektiv där hela systemet behöver ändras eller ses över. Ett exempel på detta kan vara när vårdpersonal hjälper patienter i deras hem istället för att patienten kommer till en vårdcentral. Vårdpersonalen behöver då ha en annan inställning och inte endast se vårdtagaren som en patient.

Josina Vink, docent i servicedesign vid Oslo School of Architecture and Design (AHO) i Oslo.
Seminariespråk: Engelska.

En tjänstemannaroll i gungning?

Inom lokal och regional nivå handläggs ärenden och utförs uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor. Att verka inom den offentliga sektorn medför därför en särskild roll och ett särskilt ansvar. Under de senaste åren så har dock ett antal förändringar gjort rollen som tjänsteman mer komplex. Några sådana exempel på förändringar är en ökad rörlighet mellan privat och offentlig sektor, den ökade individualiseringen i samhället, förtroendeutmaningar hos delar av befolkningen, otillåten påverkan och organiserad brottslighet riktad mot välfärdssektorn. Ta del av ett spännande samtal om hur tjänstemannarollen ser ut idag och hur man kan stärka och utveckla den särskilda roll som följer av att arbeta i inom offentlig förvaltning.

Staffan Isling VD SKR, Annelie Roswall Ljunggren, generaldirektör alt. företrädare från Statskontoret, Hayaat Ibrahim, generalsekreterare Institutet Mot Mutor (IMM) och Britta Lejon, ordförande ST
Moderatorer: Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist och Cecilia Berglin, projektledare SKR

Cecilia Berglin
Staffan Isling
Annelie Roswall Ljunggren
Britta Lejon

Du sitter i en Silo

Du arbetar i en del av er organisation, men ser inte hela verksamheten från ditt håll. Världen blir mer och mer digitaliserad och vi förlitar oss på regler och riktlinjer i kombination med dessa digitala hjälpmedel. Du har lagar och förordningar att ta hänsyn till och ditt ansvarsområde kantas av olika interna, men framför allt externa, utmaningar. Allt måste fungera med leverantörer, kollegor, kunder, brukare och de vi ska vara till för. Adderat på det finns det annan yttre påverkan, t ex en pandemi. Lars Fyhr berättar om sina erfarenheter och ger lite tips och frågeställningar som förhoppningsvis kan ge er vägledning när det gäller er verksamhets mål, utmaningar och risker.

Lars Fyhr, grundare av Refero, Prifero och Verifiero
Seminariearrangör: Refero

Vad krävs av ett visselblåsarsystem?

Från och med 2022 är det en skyldighet för samtliga kommuner och regioner att ha ett visselblåsarsystem på plats. Under seminariet ges information om utredningen SOU 2020:38 Ökad trygghet för visselblåsare och de lagförslag som presenteras där. Särskilt kommer arbetsgivarens skyldigheter att belysas. Erfarenheter från en kommun och en region som redan har ett visselblåsarsystem på plats kommer att presenteras såväl som möjligheter till erfarenheter och samtal mellan deltagarna.

Birgitta Holmström, förhandlingschef Skellefteå kommun och Mats Bunse, HR-strateg Region Halland.
Moderatorer: Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist och Cecilia Berglin, projektledare SKR

Cecilia Berglin

Distansarbete – vägen mot nya höjder eller en fallgrop?

När pandemin slog till skickades många medarbetare hem och distansarbete blev det nya normala. Men vad händer när den spontana interaktionen som sker på ett kontor försvinner? Det finns inte längre en plats där de anställda kan mötas och i oplanerade samtal skapa företagets kultur. Man vet också att mycket arbete sker i möten mellan arbetsuppgifter. Hämmas organisationers utveckling och innovationskraft av distansarbete eller är det obefogad oroskänsla? Är det t o m så att medarbetarna blir effektivare när det digitala arbetssättet får full genomslagskraft?

Leif Denti, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST och Carl Piva, vd Internetstiftelsen.

Britta Lejon
Carl Piva

Från kunden i fokus till kundens fokus – att lyckas i kundens tidsålder

Oavsett vad man internt anser eller kallar dem – din verksamhet har kunder. De är välinformerade, har höga förväntningar, bedömer utbyte och upplevelse, sprider sina omdömen och har svag lojalitet – även då de är nöjda. Kunder har aldrig haft större makt. Verksamheter behöver komma närmre kunderna för att förstå behoven. Nästa tjänst eller lösning måste innoveras utifrån behov och möjligheter, inte reaktivt utifrån krav. Allt är möjligt, frågan är vad som också behövs. Verksamheter måste gå från att ha kunden i fokus till att ha kundens fokus. Presentationen ger motiv, förhållningssätt och en del verktyg för att lyckas.

Anders Ljungberg, Tekn Dr, VD Trivector LogiQ
Seminariearrangör: KEF

Innovationsförmåga i kommuner

Hur ska en kommun klara av att erbjuda service och tjänster med hög kvalitet, trots begränsade resurser? En del av svaret handlar om att tänka och göra nytt, om att möta behov och skapa värde för medborgare på nya sätt. Men måste vi uppfinna hjulet 290 gånger? Hur kan vi bli bättre på att lära av varandra, kapa ledtider och samarbeta kring gemensamma utmaningar?

Lisa Olsson, innovationschef Helsingborgs stad, Eva-Marie Blusi Tyberg, innovationsstrateg Sundsvalls kommun, Carola Samuelsson, projektledare Borås stad och Jakob Hellman, enhetschef, Vinnova
Moderator: Klas Danerlöv, handläggare SKR

Klas Danerlöv
Jakob Hellman

Varför kan inte en kommun eller region styras som ett företag! – en diskussion om den kommunala särarten

Företagsekonomiska styr- och uppföljningsmodeller har sedan många år tillbaka införts i olika former i den kommunala sektorn med varierande resultat. På detta föredrag jämförs en kommun /region med ett företag för att visa på varför kommuner och regioner bör vara försiktiga med att införa företagsekonomiska styrmodeller rakt av i kommunsektorn. En jämförelse görs mellan kommuner och företag utifrån vad som driver effektiviteten i dessa två organisationer.
 
Hans Petersson, föreläsare och forskare på Kommunalekonomiernas förening och Förvaltningshögskolan.
Seminariearrangör: KEF

Ta din organisation in i framtiden genom att öka dess digitala mognad!

För att klara välfärdens utmaningar måste vi ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Förutsättningar för detta skapas genom att bland annat öka organisationens digitala mognad. Men hur gör vi det?
I detta seminarium får du ta del av hur projektet Digital mognad, som drivs i samverkan mellan SKR, Adda och Svenska ESF-rådet, bidrar till att möta de olika utmaningar som kommuner och regioner tampas med i sin strävan att öka sin digitala förmåga och göra upp med sitt digitala arv.
Med utgångspunkt i DiMiOS-modellen (Digital Mognad i Offentlig Sektor), som utvecklats av Göteborgs universitet på uppdrag av Regeringskansliet, tittar vi också närmare på svårigheten med att gå från ord till handling.

Julia Larsson, projektledare ADDA. Frida Evertsson, utvecklingsstrateg Kumla kommun, Niklas Hörling, CDO Kalmar kommun och Fredrik Carlsson, digitaliseringsstrateg SKR.
Moderator: Fredrik Carlsson, digitaliseringsstrateg SKR.

Sveriges ekonomi – hur ser framtiden ut?

Sverige är på väg att starta upp igen efter pandemin som blev mer långvarig än många trott. För svenska kommuner har den inneburit att statliga insatser sänkte kostnaderna. Men nu är det läge att blicka framåt och ge ekonomin stimulanser där de gör mest nytta. Eller finns det en risk att politikerna nu när vi står inför ett val blir mer frikostiga med att lova allt till alla? Vilket stöd kommer kommuner och regioner behöva kommande år? Det är dags att ta ut färdriktningen inför framtiden.

Annika Wallenskog, chefsekonom SKR, Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet och Annika Winsth, chefekonom Nordea

Annika Wallenskog
Annika Winsth

En god kommunal hushållning – vad innebär det för kommunen eller regionen?

Under 2020 fick en särskild utredare i uppdrag att bedöma om nuvarande regelverk för ekonomisk förvaltning i kommunallagen utgör en bra grund för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Syftet med utredningen var att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta framtida utmaningar genom att föreslå ett sammanhållet regelverk för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Förslaget är förnärvarande under beredning på finansdepartementet. Vi får lyssna på Hans Petersson från Förvaltningshögskolan och KEF som redovisar och diskuterar utredningens förslag. Vad innebär förslaget för kommuner och regioner om det blir verklighet?
 
Hans Petersson, föreläsare och forskare på Kommunalekonomiernas förening och Förvaltningshögskolan
Seminariearrangör: KEF

Nå ut med ditt budskap – visualisering av statistik

I kommuner och regioner hanterar vi mängder med statistik, nyckeltal och dess resultat. Vi har goda underlag för analys, men finns risken att vi går vilse bland alla siffror? Här fyller visualisering av statistik en viktig roll, att våga prioritera i vad som ska visas, tydliggöra slutsatserna på bästa sätt och framgångsrikt nå målgruppen för budskapet. Seminariet ger tips och idéer kring visualisering av statistik och resultat som väcker intresse hos mottagaren. Vi får också möta några kommuner/regioner som länge arbetat strukturerat med de här frågorna och som har kommit långt med sin egna visualiseringar. De deltar även i ett arbete med att möjliggöra ett utökat utbyte mellan kommuner och regioner kring arbetssätt och gemensamma lösningar.

Peter Möller, samhällsanalytiker Region Dalarna och Magnus Forslund, Sveriges Kommuner och Regioner.
Moderator: Alexandra Kopf Axelman, sektionschef Data och analys SKR

Labba fram ett bättre samhälle

Hur förstår vi komplexa problem och hur de påverkar invånare? Och vilka är med och beskriver problembilden? För att slippa stuprörstänk behöver man samla aktörer som är berörda av samma problematik och tillsammans skapa kunskap om de utmaningar man står inför. Då kan man utmana de rådande tankemodellerna och hitta andra lösningar än de förväntade. så minskar vi också risken att fortsätta reproducera problematiken som vi står i. 2019 deltog Länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med flera kommuner i ett framtidslabb för att skapa ett drömscenario med förenklade plan- och byggprocesser. Resultatet har blivit en digital plattform för samverkan som kan bli en rejäl skjuts åt regeringens storsatsning på en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess.

Inledare och moderator: Pia McAleenan, projektledare Stiftelsen Svensk industridesign och Erik Gedeck, chef samhällsbyggnadsenheten, Länsstyrelsen Västra Götaland

Likvärdighet och trygghet i skolan

Alla elever som behöver särskilt stöd i skolan har rätt att få det, men i verkligheten är det stora skillnader i hur kommunerna använder resurserna. Barn med stora behov får stöd av elev- och lärarassistenter, yrkesgrupper som utgör en stor del av skolans personal men som ofta har osäkra anställningar och ibland saknar rätt utbildning. I seminariet diskuteras reformförslag för ökad likvärdighet i skolan.

Daniel Östlund, docent i specialpedagogik Högskolan i Kristianstad, Niels Paarup-Petersen (C), riksdagsledamot, Kristina Axén Olin (M), riksdagsledamot, Gunilla Svantorp (S), riksdagsledamot Riksdagens utbildningsutskott, Numan Aras, elevassistent Uppsala kommun och Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal.
Seminariearrangör: Kommunal.

Tobias Baudin

Annie advisor – chatbotten som förhindrar studieavhopp

Annie är en intelligent chatbot för att tidigt upptäcka om en elev tappar motivation och börjar få problem med studierna. Allt i syfte att förhindra avhopp och få så många som möjligt att slutföra sina studier. Det handlar om att vid rätt tidpunkt erbjuda dem hjälp. När ett behov har upptäckts får eleverna hjälp av ett multiprofessionellt team av t ex rådgivare, socialarbetare, speciallärare, sjuksköterskor och administrativ personal, beroende på deras stödbehov. Annie advisor vann Finlands Kommunförbunds innovationstävling Klash 2020 och fram till 2022 genomförs ett pilotförsök vid yrkeslärosanstalten Varia i Vanda, Finland.

Piia Kovalainen, projektledare och utvecklingslärare Vanda stad och Miska Noponen, vd Annie Advisor.
Seminariespråk: Engelska.

Nås framtidens skola genom evolution eller revolution?

Nu vet vi mycket om framtidens arbetsliv och samhälle. De senaste åren har förvandlat vision till verklighet i bransch efter bransch, ofta genom att nya organisationer har ersatt de tidigare. Men skolan, vår i särklass största samhällsinstitution, måste förändras successivt. Hur kombinerar vi de två perspektiven? Hur får vi skolan att bli en del av det framtidsbygget? Hur får vi det att hända lokalt utan att släppa grunduppdraget? En mycket praktisk föreläsning om att gå från undervisande till lärande.

Troed Troedson, analytiker & konsult.

Troed Troedson

Kvalitetsresan – utbildning för alla

Ett genomgripande kvalitetsarbete leder till bättre resultat och skapar förutsättningar att hållbar framgång. I seminariet får du ta del av hur mottagare av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola arbetar för att alla ska få en likvärdig utbildning och fortsätter sträva mot Excellens! Att skapa utveckling och framgång genom arbete med kulturen baserat på Framgångsfaktorer, strukturen och systematiken som ger resultat.

Anna-Karin Anfelt, Rektor, gymnasiet, Örebro kommun, utmärkelsemottagare 2018, Patricia Larsson, rektor Dibber Rullens särskola, utmärkelsemottagare 2015 och 2020
Moderator: Annette Björnson, SIQ
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Likvärdighet i skolan

En elevs möjlighet att lyckas i skolan skall inte bero på elevens familjebakgrund, var i landet eleven bor eller vid vilken skola eleven går. Trots detta har likvärdigheten minskat. Skolsegregationen har gjort att spridningen i skolornas kunskapsresultat har ökat kraftigt. Vilka åtgärder krävs för att skapa en likvärdighet och rättvisa i skolan?

Sara Wettergren (L), kommunalråd för skola och utbildning Malmö stad, Monica Sonde, avdelningschef Uttbildning och arbetsmarknad SKR och Linnea Lindquist, rektor Hammarkulleskolan Göteborg.

Monica Sonde

Vad kan skolan göra för att bryta skolsegregationen?

Allt fler elever går i klasser eller skolor som är segregerade. Skolsegregationen får konsekvenser på minskad likvärdighet och sjunkande kunskapsresultat. Ingen enskild åtgärd har ännu visat sig framgångsrik för att bryta skolsegregationen. Vid seminariet delar vi insikter från arbetet med att förändra elevsammansättningen mellan och inom skolor.

Fahrudin Zejnic, utbildningschef grundskoleförvaltningen Malmö stad, Sonja Sävås fd rektor och projektledare skolorganisation Gislaveds kommun, Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef barn- och ungdomsförvaltningen Halmstads kommun, Hanna Glans, tillväxtstrateg social hållbarhet Halmstads kommun, Monica Sonde, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad SKR, Anders Trumberg, forskare Örebro universitet, och Jonas Lundberg, Lumell.
Seminariearrangör: Lumell Associates.

Fahrudin Zejnic
Pauline Broholm-Lindberg
Sonja Sävås
Hanna Glans
Monica Sonde
Anders Trumberg
Jonas Lundberg

Att leda skolutveckling – från teori till praktik

Kunskapen om vad som krävs för skolutveckling är idag bred och väl grundad i såväl svensk som internationell forskning. Det finns inga ”quick fixes” – framgång kräver långsiktighet, helhetsperspektiv och fokus på skolans inre arbete. Hur når vi dit? Och hur kan huvudmannens ledning och styrning göra skillnad?

Monica Sonde, avdelningschef, SKR. Fler medverkande tillkommer.

Hon kallades hemmasittare : om skolan, tårarna och kampen i hallen

Långvarig frånvaro innebär att rätten till utbildning inte blir tillgodosedd. För det enskilda barnet men även för samhället kan en omfattande frånvaro från den obligatoriska skolan leda till stora svårigheter och kostnader. En ofullständig grundskoleutbildning ger små möjligheter på arbetsmarknaden och kan innebära utanförskap och lidande. Vilka insatser krävs för att förhindra men även hjälpa de barn som blir hemmasittare? Ta del av Nadja Yllner, författaren av boken ”Hemmasittare” om sin resa med dottern som var hemmasittare.

Nadja Yllner, författare av boken "Hon kallades hemmasittare : om skolan, tårarna och kampen i hallen"

Hur lyckas man leverera bra undervisning under pandemin?

Pandemin har verkligen utmanat Sveriges skolor i deras arbetet att uppnå målet att möjliggöra att alla elever ska få de bästa förutsättningarna att inhämta och utveckla kunskaper.
På det här seminariet får ni träffa skolor som har lyckats med detta och höra om hur de tog itu med de utmaningar de stod inför. Google kommer även utifrån sitt perspektiv berätta om hur de som organisation kunnat stötta skolorna under den här mycket utmanande tiden.

Lotta Holm, Säffle kommun, Sara Bruun, Höörs kommun, Emil Andersson, Google, Daniel Johansson, Online Partner
Seminariearrangör: Online Partner

Möjligheternas samhälle – öka inlärning genom nya arbetssätt

Genom nya arbetssätt skapas förutsättningar för att nå bättre resultat. En av nycklarna till skolframgång är läsning, Mellersta Förstadsskolan delar med sig av sitt lässtrategiprojekt som förutom goda resultat tilldelades Quality Innovation Award 2020. Nationella matematikcentrum delar med sig av goda exempel hur man genom nytt arbetssätt kan öka inlärning och därmed nå bättre matematikresultat.

Nina Svensson, rektor och Ulrika Wirgin, bitr. rektor, Mellersta Förstadsskolan, Malmö stad, Peter Nyström, universitetslektor och Ola Helenius, professor Göteborgs Universitet
Moderator: Annette Björnson, SIQ
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Digitaliserad elevhälsa

Digitaliseringen av elevhälsan släpar efter. Gemensamma lösningar saknas och skolor tvingas uppfinna hjulet på egen hand. I och med pandemin uppstod en oro för elevernas psykiska hälsa. Fokus riktades på att eleverna skulle kunna kontakta elevhälsan utan krångel. Genom ett intensivt arbete lyckades Norrtälje kommun utveckla en digital tjänst för att tillhandahålla elevhälsan digitalt. I elevhälsan online kan eleverna ta kontakt med till exempel skolsköterska eller kurator. Behövs nationella riktlinjer för att skapa en enhetlig och fungerande digital elevhälsa?

Malin Hagström, samordnare Norrtälje kommun och Carl Heath, forskare och designer RISE

Efterdyningarna av pandemin, vad har man missat i inlärning?

Det är för tidigt att dra slutsatser om coronapandemins långsiktiga konsekvenser, men den övergripande slutsatsen är att pandemin påverkar många barn och unga negativt. Särskilt drabbade är barn och unga från redan utsatta miljöer, med svag socioekonomisk bakgrund och svagare socialt skyddsnät. Elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen påverkas mycket när undervisningen sker på distans. Hur skall man ta igen den undervisning man missat? Behöver man införa sommarlovsskolor för de drabbade eleverna?

Monica Sonde, Direktör/avdelningschef Avd för utbildning och arbetsmarknad SKR, Josefine Fälth, ordförande Sveriges elevorganisation, Helén Ängmo, gd Statens Skolinspektion och Åsa Fahlén, styrelseordförande Lärarnas riksförbund

Monica Sonde

Framtidens vårdinformationsmiljö

All hälso- och sjukvårdsinformation ska vara tillgänglig för de som behöver den, både medarbetare i hälso- och sjukvården, patienter och invånare. Framtidens vårdinformationsmiljö är en digitaliseringssatsning som innebär ett gemensamt IT-stöd där all patientinformation hamnar, oavsett var man är i vårdkedjan. Informationen ska vara tillgänglig när helst den behövs och följa patienten genom hela vårdkedjan.

Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Jönköpings län och Ragnar Lindblad, programägare FVM, Västra Götalandsregionen.

Framtidens äldreomsorg – Kommunal visar vägen

Kommunal bjuder på valårets viktigaste möte om äldreomsorgen. Vilka vallöften kan ge den ökade kvalitet som alla vill ha? Vad tänker beslutsfattarna göra om de vinner valet 2022? Och vad händer sen? Undersköterskornas berättelser från äldreomsorgens vardag matchas med panelsamtal med landets främsta kommun- och rikspolitiker.

På seminariet kommer makthavare inom äldreomsorgsområdet att medverka.
Seminariearrangör: Kommunal

SveaPriset – Innovationer för eHälsa

Om Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att utveckla framtidens vård och omsorg behövs innovationer. Utan innovationer har det svenska samhället inte långsiktigt råd med en vård och omsorg med god standard för alla. Möt de nominerade till SveaPriset och ta del av de smarta idéerna för eHälsa som bidrar till effektivitet och kvalitet inom hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen.

Peder Remman, grundare och CEO Boneprox, Maria Sörby, projektledare RCC Mellan, Ingela Frank Lissbrant, onkolog och överläkare Sahlgenska universitetsjukhuset och Inge Nilsson, patientrepresentant, Karin Littmann, PhD Karolinska Universitetssjukhuset, Jonas Brinck, överläkare ST-läkare Medicinsk Enhet Endokrinologi Karolinska Universitetssjukhuset och Joakim Söderberg, CEO, Health solutions AB

Karin Littmann
Peder Remman
Maria Sörby
Ingela Frank Lissbrant
Inge Nilsson

Hälsodata en förutsättning för god och jämlik hälsa

För att möta framtidens utmaningar och för att ställa om Sverige mot en mer datadriven hälso- och sjukvård krävs tydlighet gällande hälsodata. Det finns en ökad efterfråga och förväntan på att få tillgång till den egna hälsodata. Att dela hälsodata är en förutsättning för god och jämlik hälsa, men idag råder både oklarheter kring tolkning av lagstiftning och hinder för att kunna göra det. Varför är hälsodata så viktig inom framtidens hälso- och sjukvård? Vad går vi miste om i Sverige om vi inte får till att dela hälsodata i en snar framtid?

Håkan Gustafsson, verksamhetschef Region Östergötland, Johanna Seppänen, PhD, direktör
Social and Health Data Permit Authority Findata och Hans van den Brink, digital strateg VGR.

Sveriges bästa innovationsidé för eHälsa

Målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att utveckla framtidens vård och omsorg. Då behövs innovationer. Utan innovationer har det svenska samhället inte långsiktigt råd med en vård och omsorg med god standard för alla. Vi behöver ta tillvara på alla smarta idéer som bidrar till effektivitet och kvalitet inom vård och omsorg. SveaPriset instiftades 2007 och delas ut till den verksamhet som varit mest framgångsrikt i att förnya och förbättra svensk vård och omsorg. Möt vinnaren av SveaPriset 2021 och ta del av bästa innovationsidé för eHälsa.

Inledare och moderator: Maja Fjaestad, statssekreterare Socialdepartementet.

God och nära vård i praktiken – erfarenheter från modellområde Södra Lappland

Modellområde södra Lappland är pilotområde för hela Sverige när det gäller att utveckla vård på distans. Målet är att skapa bättre samhällsservice för invånare i glesbygd men även distanslösningar för jämlik vård över hela landet. Projektet Tique – undersöker möjligheten att inom begreppet God och nära vård flytta från slutenvård till primärvård och slutligen vård i hemmet. Projektet är ett internationellt samprojekt mellan Västerbotten, Barcelona och Avellino-provinsen i Italien. Ta del av hur man får patienter att ta större ansvar för sin egen hälsa, nyttja egenmonitorering och i nära samarbete invånare, region, kommun skapar bra distanslösningar.

Sara Lewerentz, digitaliserings- och teknikdirektör Region Västerbotten och Niclas Forsling, projektledare, Glesbygdsmedicinskt Centrum, Region Västerbotten.

Sara Lewerentz

Få avkastning på din hälsa genom Hälsoobligationer

Sjukvården står inför många utmaningar med en åldrande befolkning, kraftiga ökningar av livsstilssjukdomar och ökade kostnader för läkemedel. Majoriteten av vårdens resurser går till att vårda de som redan är sjuka. Endast en liten del läggs på preventiva insatser för att minska inflödet av nya insjuknade. Genom att införa Hälsoobligation där återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik den preventiva insatsen blir förbättrar man hälsan, minskar lidandet samt sänka kostnaderna. Region Stockholm är först i världen med att ta fram Hälsoobligation med avkastning efter resultat av den preventiva vården.

Fredrik Persson, tf. VD SLL Internfinans AB och Lars-Göran Orrevall, kapitalförvaltningschef Skandia

Informationsdriven vård – vad innebär det och hur genomför man det?

Möjligheten att med utgångspunkt i modern datatillgång och databearbetning utveckla sjukvården snabbare och smartare än tidigare ökar hela tiden. Med tillgång till data kan frågor hanteras med utgångspunkt i fakta från den egna verksamheten och leda till konkret och bestående förändring. Hur kan man exempelvis med hjälp av data minska antalet vårdplatser och samtidigt minska beläggningen utan att riskera att försämra kvaliteten?

Carolina Samuelsson, sjukhuschef och förvaltningschef för Hallands sjukhus, Markus Lingman, utvecklingsstrateg Hallands Sjukhus, Årets AI-svensk 2021 och Anders Ekholm, analysdirektör IVO.
Moderator: Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Halland.

Martin Engström
Anders Ekholm

Innovativa digitala tjänster som ger bättre hälsa

En av välfärdens stora utmaningar är att den arbetsföra delen av befolkningen inte ökar i samma takt som de som behöver försörjas. För att klara det behöver vi arbeta på nya sätt och nyttja digitaliseringens möjligheter för att klara välfärdsuppdraget. Även om mycket behöver göras finns det goda exempel där man har kommit en bit på väg. VGR har skapat Hälsocoach online för att förbättra individers levnadsvanor och hälsa genom individuell coachning. I Region Stockholm finns en digital lösning för att behandla äldre patienters ångest och depression. Båda lösningarna bygger på en ökad tillgänglighet för att få hjälp, något som inte är möjligt på samma sätt i traditionell vård och omsorg.

Moa Kuitunen, Hälsopedagog, Västra Götalandsregionen och Maria Nordmark, projektledare, Dagnå UX

Involvera patienten så blir vården bättre

Digitaliseringen av vården ökar för varje dag. Det skapar nya möjligheter till allt snabbare vård för patienten, ökad nöjdhet, ökad patientsäkerhet och minskat dubbelarbete, om man gör på rätt sätt. Ett sätt är att involvera patienten i vårdprocessen där man har en tydlig process som styrs av systemet, vilket innebär att även sjuksköterskestudenter, nyanställda och tillfällig personal ser till att rätt information registreras i journalen. Ett annat sätt är att som på Oskarshamns sjukhus se till att specialister är digitalt tillgängliga redan vid första mötet mellan patient och allmänläkare.

Linda Vogt, systemförvaltare och impelmenteringsansvarig STELPA, E-hälsa, Leg sjuksköterska, Aleris Närsjukvård AB och Anthony Mohlin, specialist i ortopedisk kirurgi, överläkara och verksamhetschef Ortopedkliniken Oskarshamn, Region Kalmar län.

Riv hindren för vårdens bästa

Komplexa samhällsutmaningar kräver nya, innovativa lösningar. Ofta handlar det om att utnyttja ny teknik för att utveckla välfärden. Det som ofta försvårar den utvecklingen är att dagens regelverk inte hänger med i utvecklingen. Hur ska man förhålla sig till regelverk som hindrar implementering av ny teknik? Men det finns också goda exempel på att man kan lyckas även med dagens regler. Projektet CRANE i Västerbotten samverkar med regioner i Spanien och Norge och undersöker möjligheter till ett nytt system där vi medborgare betraktas som producenten av hälsodata och kan genom samtycke dela data mellan olika vård och omsorgsgivare.

Patrik Sundström, Chief Digital Officer SKR, Manólis Nymark, jurist IT-rättsliga frågor och Niclas Forsling, projektledare, Region Västerbotten.

Patrik Sundström

Bäst på att förmedla jobb – kommunen eller Arbetsförmedlingen?

I Januariöverenskommelsen beslutades om att reformera Arbetsförmedlingen för att förbättra matchningen mellan individers kompetens och behoven på arbetsmarknaden. Nu vill flera kommuner ta ett större ansvar för arbetssökande i sina respektive kommuner och ta över ansvaret från Arbetsförmedlingen eftersom man anser att det blir bättre för de arbetssökande. Reformeringen av Arbetsförmedlingen ska enligt regeringen fortgå, men hur? Två kommuner har fått avslag på sina ansökningar om att bli leverantör i jobbmatchningstjänsten Krom. En stötesten är om kommunerna ska få konkurrera med privata matchningsföretag. Men vad ska kommunernas roll vara? Hur får vi en väl fungerande arbetsmarknad?

Anna Johansson (S), ordförande Arbetsmarknadsutskott, Roger Haddad, arbetsmarknadspolitisk talesperson Liberalerna och Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega.
.

Roger Haddad
Anna Johansson
Andreas Åström

Hat – ett hot mot demokratin!

En väl fungerande demokrati bygger på att man både får ha och även uttrycka sina åsikter. När den möjligheten inskränks, antingen genom politiska beslut som vi nu ser händer i Ryssland, Polen och Ungern, eller genom att politiker, tjänstemän och även privatpersoner hånas eller ännu värre hotas pga sina åsikter, då hotas även demokratin. Vad kan man göra för att skapa en mer tillåtande syn på rättigheten att få säga vad man tycker i olika frågor? Är det en annan lagstiftning som behövs? Och vilket ansvar har inte minst våra egna politiker som ofta får utrymme i media kopplat till hur de bemöter sina meningsmotståndare?

Anders Kompass, f d ambassadör och FN-tjänsteman och Mona Sahlin, f d partiledare Socialdemokraterna.

Mona Sahlin
Anders Kompass

Kurs: Lär dig praktiska verktyg för framgångsrikt kvalitetsarbete! – del 1

Ledarskap för hållbar framgång – varför och hur från högsta ledning till lokal verksamhet. Öva på verktyg och ta del av goda exempel från Skövde kommun. Hur går det till att leda och hur får man kvalitetsarbetet att genomsyra hela verksamheten, från styrmodell till arbetet, med stöd av SIQ Managementmodell. En workshop i två delar med korta teoripass, öva på flera praktiska verktyg, samt lyssna och prata med goda exempel.

Kursledare:
Anne-Charlotte Holmgren, akademi och rådgivning SIQ, Sofia Brunér, kvalitetschef Skövde kommun, Elisabeth Sandh Lindgren, verksamhetsutvecklare och Tomas Fellbrandt, kommundirektör Skövde kommun
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Anne-Charlotte Holmgren

Sveriges DigitaliseringsKommun. De nominerade är …

Framväxten av det digitala samhället erbjuder stora möjligheter för den enskilde, företag och organisationer. Utvecklingen innebär också möjligheter för Sveriges kommuner att bygga ett samhälle som förenklar vardagen, ökar delaktigheten och främjar innovationer. Möt kommunerna som använder digitaliseringens möjligheter för att göra det enklare, öppnare och effektivare. Vilka satsningar har de gjort, vilken effekt har det gett och vilka lärdomar kan man dra av kommunernas arbete?

Marcus Matteby, CIO Sundsvalls kommun, Johan Hedberg, Digitalisering- och IT-chef Upplands-Bro kommun och Pontus Berglund, Digitaliseringschef Växjö kommun
Moderator: Patrik Sundström, Chief Digital Officer Sveriges Kommuner och Regioner.

Patrik Sundström
Marcus Matteby
Johan Hedberg
Pontus Berglund

Ledande politiker och chefer styr och leder bättre tillsammans i kommuner och regioner

Att styra och leda tillsammans för att skapa genomslag och resultat av politiken kommer att vara avgörande för att uppnå målet med en effektiv styrning och en vital demokrati. För att klara den strategiska planeringen de närmaste åren för kommuner och regioner behöver den politiska ledningen och cheferna styra och leda bättre tillsammans för att öka genomslag och resultat av politiken. SKR och KEFU i Lund presenterar ett nytt forskningsstödmaterial, tillsammans med några kommuner och regioner som har medverkat i studien.

Ledande förtroendevalda i kommuner och regioner, forskare från KEFU samt Lena Lindgren, projektledare SKR.

Hur AI kan förutsäga kundbeteende – i realtid?

De flesta företag är inte särskilt bra på att lyssna på kunder. Det beror inte på att man inte försöker – men verktygen de använder för att spåra kundupplevelse har stora brister. Undersökningar som t ex Net Promoter Score, missar viktig kritisk feedback och kan till och med dölja allvarliga problem. Även när de ger ett positivt betyg avslöjar kunder ofta först sina sanna tankar och känslor i de öppna kommentarsfälten som vanligtvis erbjuds i slutet av undersökningarna. Det gäller att på ett smart sätt strukturera den informationen. Vi utvecklade ett tillvägagångssätt med AI som kan hjälpa företag att använda denna värdefulla data för att förutsäga kundbeteende bättre. I seminariet presenteras några av de viktigaste insikterna och det genererade värdet från att använda denna AI -metod.

Dr Mohamed Zaki, Deputy Director Cambridge Service Alliance, University of Cambridge.
Seminariespråk: Engelska

Likvärdighet och trygghet i skolan

Alla elever som behöver särskilt stöd i skolan har rätt att få det, men i verkligheten är det stora skillnader i hur kommunerna använder resurserna. Barn med stora behov får stöd av elev- och lärarassistenter, yrkesgrupper som utgör en stor del av skolans personal men som ofta har osäkra anställningar och ibland saknar rätt utbildning. I seminariet diskuteras reformförslag för ökad likvärdighet i skolan.

Daniel Östlund, docent i specialpedagogik Högskolan i Kristianstad, Niels Paarup-Petersen (C), riksdagsledamot, Kristina Axén Olin (M), riksdagsledamot, Gunilla Svantorp (S), riksdagsledamot Riksdagens utbildningsutskott, Numan Aras, elevassistent Uppsala kommun och Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal.
Seminariearrangör: Kommunal.

Tobias Baudin

Minska kommunens koldioxidutsläpp med hjälp av insikter från mobilnätet

Transporter står för cirka 20% av de globala koldioxidutsläppen. Nästan hälften kommer från persontransporter på vägarna. Med insikter om rörelsemönster baserat på data från mobilnätet ihop med Cero-modellen som mäter, jämför och skapar handlingsplaner för minskade Co2-utsläpp, kan kommunen få koll på historik och identifiera de mest effektfulla åtgärderna, genom t.ex. simulering av förändringar i transportslag, och var de gör mest nytta.

Kristofer Ågren, chef för Data Insights Telia.
Seminariearrangör: Telia.

På nätet är jag anonym – så jag skriver vad jag vill

Många politiker och tjänstemän får utstå näthat på grund av sina uppdrag. Risken är stor att man till slut inte utför sitt uppdrag på bästa sätt eller t o m inte orkar fortsätta i sin roll som tjänsteman eller politiker. Vissa kommentarer på sociala medier kan kännas jobbiga, kränkande och hotfulla, utan att de är olagliga. Många som skriver kommentarer vet inte vad som är lagligt och vad som är olagligt, medan andra mycket väl vet att deras hot har passerat den gränsen för länge sedan. Men det kan vara svårt även för den personen som är utsatt att veta var gränsen går. Så hur hanterar man sådana situationer för sin egen del känslomässigt och hur ska man agera när det händer?

Annika Strandhäll (S), riksdagsledamot, Nina Jidetoft, chef för demokrati- och hatbrottsgruppen i Göteborg och Mina Dennert, journalist, författare och grundare till #jagärhär.

Kurs: Lär dig praktiska verktyg för framgångsrikt kvalitetsarbete! – del 2

Ledarskap för hållbar framgång – varför och hur från högsta ledning till lokal verksamhet. Öva på verktyg och ta del av goda exempel från Skövde kommun. Hur går det till att leda och hur får man kvalitetsarbetet att genomsyra hela verksamheten, från styrmodell till arbetet, med stöd av SIQ Managementmodell. En workshop i två delar med korta teoripass, öva på flera praktiska verktyg, samt lyssna och prata med goda exempel.

Kursledare:
Anne-Charlotte Holmgren, akademi och rådgivning SIQ, Sofia Brunér, kvalitetschef Skövde kommun, Elisabeth Sandh Lindgren, verksamhetsutvecklare och Tomas Fellbrandt, kommundirektör Skövde kommun.
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Anne-Charlotte Holmgren

Demokratin påverkas av fördomar, och hot och hat mot förtroendevalda

Ta del av rapporterna ”Fördomar om politiker i sociala medier”, en studie i samarbete med FOI, samt ”Politikernas Trygghetsundersökning (PTU) 2021” som undersöker politikers utsatthet för bland annat hot och trakasserier i digitala miljöer. Vad utsätts personer för i sociala medier inom ramen för det demokratiska samtalet och hur påverkar det vår demokrati?

Lisa Kaati, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Anna Gavell Frenzel, utredare Brottsförebyggande rådet (Brå) och Anna-Lena Pogulis, projektledare SKR.

Anna Gavell Frenzel
Anna-Lena Pogulis

Framtidens kommuner – hur ser de ut, och vad är fokus?

Framtidens kommuner har en viktig roll i att gestalta just framtid för sina medborgare. Detta genom att skapa en attraktiv och hållbar stad med effektiva välfärdsprocesser. För att skapa framtidens städer behöver man fokusera på framförallt fyra områden. Välfärd, hur ska den utformas för medborgarna? Hållbara och smarta städer, som inte är digitala fängelser. Lokal demokrati där människan är mer än en åsikt och även en helhetssyn på tillväxt, som är mer än pengar.

Jan Sturesson, internationell strategirådgivare och grundare av Kommunledningsakademin.se samt RESTING - Advise from the Future.
Seminariearrangör: KEF

Jan Sturesson

Så kan AI frigöra tid i kommuner och regioner!

RISE har tillsammans med bland andra Tillväxtverket och AI Sweden utvecklat en första AI-baserad språkförståelsemodell som analyserar offentliga dokument och skrivelser. Modellen ska förenkla och frigöra tid för svenska myndigheter att fokusera på kvalificerat arbete och hjälpa medborgarna mer effektivt. Hur kan kommuner och regioner nyttja AI-modellen och hur man kan göra för att komma igång? Vad krävs i form av data, verktyg, kompetens och arbetssätt? Lyssna på Strängnäs kommun som använder sig av modellen inom orosanmälan i socialtjänsten och på SKR som undersöker hur språkmodeller kan användas i syfte att minska antalet enkäter som skickas till kommuner och regioner.

Annika Jonsson, statistiker SKR, Magnus Sahlgren, forskningschef språkteknologi AI Sweden,Frédéric Rambaud, digital strateg Strängnäs kommun.
Moderator: Annika Jonsson, SKR

En bra dag börjar hemma! – hur allmännyttan når hållbar framgång

Vad är framgångsreceptet för att bli Sveriges bästa bostadsföretag? Bostadsbolaget Mimer AB i Västerås erhåller BÅDE Utmärkelsen Svensk Kvalitet OCH goda ekonomiska resultat OCH utmärkelsen Great-place-to-work. Hur vi har arbetat systematiskt med att utveckla vår kultur och struktur genom Omtanke, Nytänkande, och Engagemang för att engagera våra medarbetare och nå hållbar framgång.

Wivecka Ljungh, HR- och kvalitetschef, Jörgen Brokås, kvalitetsutvecklare Mimer AB
Moderator: Mikael Lindström, SIQ.
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Annie advisor – chatbotten som förhindrar studieavhopp

Annie är en intelligent chatbot för att tidigt upptäcka om en elev tappar motivation och börjar få problem med studierna. Allt i syfte att förhindra avhopp och få så många som möjligt att slutföra sina studier. Det handlar om att vid rätt tidpunkt erbjuda dem hjälp. När ett behov har upptäckts får eleverna hjälp av ett multiprofessionellt team av t ex rådgivare, socialarbetare, speciallärare, sjuksköterskor och administrativ personal, beroende på deras stödbehov. Annie advisor vann Finlands Kommunförbunds innovationstävling Klash 2020 och fram till 2022 genomförs ett pilotförsök vid yrkeslärosanstalten Varia i Vanda, Finland.

Piia Kovalainen, projektledare och utvecklingslärare Vanda stad och Miska Noponen, vd Annie Advisor.
Seminariespråk: Engelska.

Framtidens vårdinformationsmiljö

All hälso- och sjukvårdsinformation ska vara tillgänglig för de som behöver den, både medarbetare i hälso- och sjukvården, patienter och invånare. Framtidens vårdinformationsmiljö är en digitaliseringssatsning som innebär ett gemensamt IT-stöd där all patientinformation hamnar, oavsett var man är i vårdkedjan. Informationen ska vara tillgänglig när helst den behövs och följa patienten genom hela vårdkedjan.

Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Jönköpings län och Ragnar Lindblad, programägare FVM, Västra Götalandsregionen.

Skjutningar i offentliga miljöer

Regeringen har presenterat ett 34-punktsprogram med förslag på åtgärder mot gängkriminaliteten. I Malmö arbetar man sedan några år tillbaka med ”Sluta skjut”, en strategi från USA som bygger på samverkan mellan polis, kommun och civilsamhälle. I Stockholm och Göteborg har man inte samma strategi. Vilka insatser ger bäst resultat och hur ska samhället komma tillrätta med detta gigantiska problem?

Axel Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande Göteborg, Stefan Holgersson, polis och professor i polisvetenskap och Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd Stockholm.

Anna König Jerlmyr

Att flytta bostadsområden från polisens lista

Allmännyttan är mest känd för att bygga och förvalta bostäder. Men allmännyttan gör mycket mer. Hur arbetar de allmännyttiga bostadsföretagen i Göteborg och Malmö för att fler ska få bostad, trygga bostadsområden och skapa framtidstro för de boende i några av Sveriges mest utsatta områden. Går det att flytta bostadsområden från polisens lista över särskilt utsatta områden?

Marie Thelander Dellhag, vd MKB, Terje Johansson, vd Framtiden, Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta och Tapio Salonen, professor Malmö universitet.
Seminariearrangör: Sveriges Allmännytta

Marie Thelander Dellhag
Terje Johansson
Tapio Salonen
Anders Nordstrand

Se människan

Jan Carlzon har under decennier varit en visionär inom ledarskap och företagande med kundorientering och tillit hos de anställda som ledstjärnor. I samtalet berättar han om hur han gick från att vara en oerfaren ledare till att ompröva hela sitt ledarskap och vad han vann på att vara lyhörd inför sina medarbetare. Marika Lagercrantz är inte bara skådespelare utan även en erfaren ledare. I hennes roll som regissör handlar det om att både kunna bära visionen av målet man tillsammans ska nå samt skapa ett klimat av kreativitet där hela teamet kommer att göra sitt allra bästa. Möt två personer som båda förespråkar platta organisationer där man sätter människan i centrum.

Jan Carlzon, f d vd SAS, en av grundarna av CDON samt hedersdoktor vid Pepperdine University i Los Angeles och Pacific Lutheran University i Tacoma och Marika Lagercrantz, skådespelare, regissör och f d kulturråd på Sveriges ambassad i Berlin.

Chefer i välfärden – med rätt att leda?

Debatten om hur välfärden ska utvecklas är intensiv. Trots att chefer är nyckelpersoner för att göra verklighet av politikernas vallöften så är frågan om chefernas förutsättningar ofta frånvarande i debatten. Stora medarbetargrupper, bristande administrativt stöd och splittrad och kortsiktig styrning från politiken gör det svårt för chefer att leda. Hur ska cheferna få rimliga förutsättningar så att vi når målen om en utvecklad välfärd?

Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna, Lotta Dellve, Professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet.
Moderator: Anki Udd, ledarskapsutvecklare Ledarna
Seminariearrangör: Ledarna

Lotta Dellve
Andreas Miller
Anki Udd

Medborgardialog om trygghet – allas ansvar

Trygghet är en fråga som de senaste åren tagit en allt större plats i samhällsdebatten. Många har efterfrågat kameror och väktare men dessa åtgärder behöver kompletteras med andra åtgärder och satsningar. Ta del av erfarenheter från fyra kommuner som valt att använda medborgardialog för att arbeta för ökad trygghet. Dessa kommuner har inriktat sig på att skapa ett gemensamt ansvarstagande för tryggheten mellan kommun, polis, fastighetsägare, civilsamhället och inte minst medborgarna.

Företrädare från kommuner samt Nils Munthe, handläggare och Lena Langlet, sektionschef Demokratisektionen, SKR.

Nils Munthe
Lena Langlet

Hemligheten bakom de bästa verksamheterna

Vad kännetecknar framgångsrika verksamheter och organisationer? Hur lyckas de bästa verksamheterna ha nöjda kunder, medarbetare och samtidigt nå fantastiska resultat? Det handlar inte primärt om de finansiella resultaten utan om att i hög grad uppnå verksamhetens syfte och tillfredsställa behoven hos dem som verksamheten är till för. Den gemensamma nämnaren bakom riktigt framgångsrika verksamheter baseras på ett antal principer och arbetssätt. Ta del av konkreta och tydliga råd för hur man kan lyckas med sitt utvecklingsarbete oavsett typ av verksamhet.

Henrik Eriksson, professor Chamlers Tekniska Högskola
Seminariearrangör: KEF

Styrning i offentlig sektor – vilka är nycklarna till framgång?

Styrningen av den offentliga sektorn utvecklas kontinuerligt och idag finns det många olika namngivna styrlogiker; New Public Management, tillitsbaserad styrning, New public governance, mål- och resultatstyrning osv. Dessa logiker betonar olika komponenter som agilitet, mätbarhet, dialog, samverkan med mera för att markera vad som är viktigt i styrningen. Vad kännetecknar kommuner och regioner med framgångsrik och hållbar styrning idag? Finns det några gemensamma styrkomponenter och mönster för framgång? Hur hanteras olika styrlogiker av kommun-/regionledning, chefer och medarbetare?

Linda Nordberg, handläggare SKR, Roland Almqvist, professor Stockholms universitet/Uppsala Universitet, Monica Skagne, kommunchef Växjö kommun och Malin Aronsson, kommundirektör Kungsbacka kommun
Moderator: Gunnar Gidenstam projektledare SKR.

Gunnar Gidenstam
Malin Aronsson

Nås framtidens skola genom evolution eller revolution?

Nu vet vi mycket om framtidens arbetsliv och samhälle. De senaste åren har förvandlat vision till verklighet i bransch efter bransch, ofta genom att nya organisationer har ersatt de tidigare. Men skolan, vår i särklass största samhällsinstitution, måste förändras successivt. Hur kombinerar vi de två perspektiven? Hur får vi skolan att bli en del av det framtidsbygget? Hur får vi det att hända lokalt utan att släppa grunduppdraget? En mycket praktisk föreläsning om att gå från undervisande till lärande.

Troed Troedson, analytiker & konsult.

Troed Troedson

Framtidens äldreomsorg – Kommunal visar vägen

Kommunal bjuder på valårets viktigaste möte om äldreomsorgen. Vilka vallöften kan ge den ökade kvalitet som alla vill ha? Vad tänker beslutsfattarna göra om de vinner valet 2022? Och vad händer sen? Undersköterskornas berättelser från äldreomsorgens vardag matchas med panelsamtal med landets främsta kommun- och rikspolitiker.

På seminariet kommer makthavare inom äldreomsorgsområdet att medverka.
Seminariearrangör: Kommunal

Vem har sagt något om kärlek – ett samtal om hedersförtryck

I en demokrati som Sverige har alla samma rättigheter, enligt lag. Men det finns annat än lagar som begränsar vissa personers möjligheter att utnyttja sina mänskliga rättigheter att fullt ut vara en del av vårt samhälle och besluta om hur man vill leva sitt liv. Hedersförtryck påverkar fortfarande många unga personer och är ett hot mot demokrati och jämställdhet. Elaf Alis bok ” Vem har sagt något om kärlek” är en berättelse om hedersförtryck och en envis kamp för att frigöra sig från normer om att familjens heder sitter i kvinnan. Vilket stöd kan samhället ge dessa unga kvinnor i sin vilja att leva sitt liv som andra unga personer i Sverige?

Elaf Ali, journalist och författare samt Märta Stenevi, jämställdhetsminister med ansvar för arbetet mot segregation och diskriminering.

Hållbart ledarskap

Det moderna arbetslivet kännetecknas av förändring både när det kommer till den digitala omställningen och komplexiteten i ökad konkurrens och globalisering. Krav på anpassning och flexibilitet gör att osäkerheten ökar både hos ledare och för medarbetare. Utmaning för ledare i ett föränderligt arbetsliv kräver att man skapar en kultur av tillit, engagemang och kreativitet. Hur motiverar och engagerar vi medarbetarna för att arbeta förebyggande och långsiktigt för en god och hållbar arbetsmiljö?

Malin Aronsson, kommundireör Kungsbacka kommun, Palle Lundberg, stadsdirektör Helsingborgs stad och Veronica Karlsson, förbundsordförande fackförbundet Vision.

Palle Lundberg
Malin Aronsson

Digitaliseringen ställer om samhället

Ett digitalt samhälle möjliggör ökad konkurrenskraft och sysselsättning och ger ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Pandemin synliggjorde hur pass viktig digitaliseringen är för att kunna ställa om vårt samhälle. När det snabbt krävdes social distans kunde många delar av samhället fortsätta fungera genom videomöten, distansutbildning, e-handel och digitala läkarbesök. Vi har många goda exempel inom Sveriges kommuner, regioner och myndigheter. Vad ser vi då för utmaningar som vi inom industrin, offentlig sektor och regeringen tillsammans behöver hantera för att snabbare ta tillvara digitaliseringens möjligheter?

Jennica Andersson, ansvarig offentlig sektor, Daniel Akenine, nationell teknikchef och Hélène Barnekow VD Microsoft Sverige samt kommunföreträdare.
Seminariearrangör: Microsoft

Daniel Akenine

Integrera Agenda 2030 i styrning och ledning!

För att Agenda 2030 ska bli en del i kommunens eller regionens strategier för utveckling krävs att agendan blir en integrerad del i övergripande styrning och ledning. Det krävs också ett systematiskt arbete kring att skapa nulägesbilder, analysera, prioritera insatser, genomföra och följa upp. Men hur lyckas man med att integrera Agenda 2030 i styrning och ledning?

Christine Feuk, projektledare och Anna Eklöf, handläggare, SKR.

Christine Feuk

Är det inte dags att börja göra rätt nu?

År efter år brottas vi med samma problem - höga sjuktal, höga vikariekostnader och budgetar som inte håller. Nu brottas vi också med att införa heltid som norm som i de flesta fall innebär att kommunerna får fler resurser som de inte vet hur de ska hantera samtidigt som man söker efter lösningarna i gamla strukturer. Hur svårt kan det vara att få en verksamhet att jobba på rätt sätt? I detta seminarium beskrivs hur allt hänger samman och hur offentlig omsorg kan bedrivas hållbart, hälsosamt och kvalitativt med ekonomi i balans.

Tony Högnelid, utvecklingschef JOTIB AB.
Seminariearrangör: JOTIB A

Sveriges KvalitetsKommun. De nominerade är …

Sveriges kommuner strävar efter att tillhandahålla högsta möjliga kvalitet i tjänsterna till lägsta möjliga kostnad. Men vägen dit är inte enkel. Möt kommunerna med kvalitet rakt igenom. De är bra på demokrati, service, samhällsbyggande och som arbetsgivare. Lyssna på ett samtal om aktuella utmaningar och hängiven utveckling

Lars-Åke Ståhl, kommundirektör Burlöv, Peter Schölander, KSO Höganäs, Victor Kilén, stadsdirektör Nacka, Magdalena Bosson, stadsdirektör Stockholm, Parisa Liljestrand, KSO Vallentuna
Moderator: Håkan Sandahl, avdelningschef ES, Sveriges Kommuner och Regioner.

Lars-Åke Ståhl
Victor Kilén
Parisa Liljestrand

Karolinska Command Center – vilka erfarenheter kan vi dra av arbetet efter pandemin

Under pandemins första fas blev det för Region Stockholm påtagligt att upphandlingsfunktionernas normala processer inte skulle kunna tillgodose verksamheternas behov i det omvärldsläge som då rådde. Scania förstärkte då den särskilda regionala inköpsfunktion som byggts upp, Karolinska Command Center. Genom Scanias inköpare skapades regional förmåga att tillgodose sjukvårdens behov av skyddsutrustning. Men Scanias inköpare tog inte endast med sig sin inköpskompetens utan bidrog även till att utveckla materielförsörjningens strategier m h a kategoristyrning, ett målinriktat arbetssätt för inköp som kommer från näringslivet. Genom att dela in det myndigheten köper i kategorier baserat på leverantörsmarknad skapar man möjligheter att bättre dra nytta av leverantörernas styrkor. Med andra ord - mer värde för pengarna.

Martin Tegnér, operativ chef för hjärta, kärl och neuro på Karolinska universitetssjukhuset, Sara Lindholm Larsson, chef för Command Center, Region Stockholm, Jonas Eriksson, Vice President of  Purchasing, Scania CV AB och Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling, Svenskt Näringsliv.

Kvalitetsresan – utbildning för alla

Ett genomgripande kvalitetsarbete leder till bättre resultat och skapar förutsättningar att hållbar framgång. I seminariet får du ta del av hur mottagare av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola arbetar för att alla ska få en likvärdig utbildning och fortsätter sträva mot Excellens! Att skapa utveckling och framgång genom arbete med kulturen baserat på Framgångsfaktorer, strukturen och systematiken som ger resultat.

Anna-Karin Anfelt, Rektor, gymnasiet, Örebro kommun, utmärkelsemottagare 2018, Patricia Larsson, rektor Dibber Rullens särskola, utmärkelsemottagare 2015 och 2020
Moderator: Annette Björnson, SIQ
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

SveaPriset – Innovationer för eHälsa

Om Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att utveckla framtidens vård och omsorg behövs innovationer. Utan innovationer har det svenska samhället inte långsiktigt råd med en vård och omsorg med god standard för alla. Möt de nominerade till SveaPriset och ta del av de smarta idéerna för eHälsa som bidrar till effektivitet och kvalitet inom hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen.

Peder Remman, grundare och CEO Boneprox, Maria Sörby, projektledare RCC Mellan, Ingela Frank Lissbrant, onkolog och överläkare Sahlgenska universitetsjukhuset och Inge Nilsson, patientrepresentant, Karin Littmann, PhD Karolinska Universitetssjukhuset, Jonas Brinck, överläkare ST-läkare Medicinsk Enhet Endokrinologi Karolinska Universitetssjukhuset och Joakim Söderberg, CEO, Health solutions AB

Karin Littmann
Peder Remman
Maria Sörby
Ingela Frank Lissbrant
Inge Nilsson

Trygghetsskapande insatser i särskilt utsatta områden

I vissa bostadsområden är brottsligheten och otryggheten högre än i övriga landet. Det rör sig då ofta om områden som också utmärks av andra sociala problem som socioekonomisk segregation, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och höga ohälsotal. Ett framgångsrikt trygghetsarbete är därför en samordnad och långsiktig samverkan mellan flera lokala aktörer. Vilka insatser krävs för att bryta den onda spiralen?

Carin Götblad, polismästare hos nationella operativa avdelningen, NOA, Cecilia Fasth, vd Stena Fastigheter AB och Per-Arne Andersson, vd SKL International

Per-Arne Andersson

Insiktsdrivet ledarskap – du vet inte hur bra du verkligen är!

Robert E. Durbin, USA: s ledande militära befälhavare i Afghanistan har under fem decennier arbetat med ledarskap och förändringsinsatser både inom offentlig och privat sektor. Insiktsdrivet ledarskap krävs för att ta strategiska beslut för att lyckas driva igenom förändring. Insikter är något du utvecklar, det är inget som finns färdigt att tillgå. Det som finns tillgängligt är data, fakta och information. Det är först när du tolkar allt detta och utnyttjar din erfarenhet som en insikt kan skapas. Ta del av en berättelse där en erfaren ledare delar med sig av sina erfarenheter hur man utvecklar sin förmåga till insikt.

Robert E. Durbin, f d generalmajor i amerikanska armén.
Seminariespråk: Engelska

Robert Durbin

Sätt snällheten i system i det nya arbetslivet

Distansrevolutionen gör att offentliga arbetsgivare behöver arbeta ännu mer med kultur- och värderingsfrågor. Det handlar om att attrahera den kvalificerade arbetskraften och skapa ännu bättre förutsättningar för medarbetarnas inre motivation. Särskilt viktigt är att stärka tilliten medarbetare emellan. Snällhet handlar om att vilja andra väl, men förväxlas ofta med mesighet, kravlöshet och konflikträdsla.

Birger Lycken, ledarskapskonsult pr-byrån Westander.

Så utvecklar digitala innovationer kommuner och regioner

Vilka innovationer gör skillnad för samhället, företag och organisationer nu och i framtiden? Vilka krav ställer teknik och aktörer på nätet och dess applikationer, och hur jobbar vi på Telia och våra kunder aktivt med säkerhet och personlig integritet? Ta del av konkreta exempel på hur digitaliseringens möjligheter redan idag hjälper verksamheter att uppfylla sina verksamhetsmål och hur de bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Per Broman, försäljningsdirektör offentlig sektor Telia Sverige.
Seminariearrangör: Telia.

Hur kan man styra i ett komplext politiskt landskap?

Historiskt har ett traditionellt samlingsstyre dominerat i kommunerna medan det numera brukar beskrivas som ett mellanting mellan ett samlingsstyre och parlamentarism. Vilka är för- och nackdelarna med vårt system? Vad innebär trenden med fler blocköverskridande styren i kommunerna? Hur ser läget ut bland kommunerna och regionernas styren så här i slutet av mandatperioden? Kommunallagen har sin utgångspunkt i starka majoriteter. Vad innebär det för de minoritetsstyren som ökat under de senaste mandatperioderna? Vi ser utmaningar för styren att hantera förekomsten av så kallade politiska vildar. Vad är deras betydelse och vad innebär det?

Ledande förtroendevald från kommun, Johan Wänström, universitetslektor Linköpings universitet, Helena Linde, förbundsjurist, Björn Kullander, handläggare och Martin Lidhamn, handläggare, SKR.

Björn Kullander
Martin Lidhamn

Driver jämförelser och ranking utveckling?

Jämförelser och ranking av resultat har renderat i en omfattande kvalitetsmätning och kvalitetsstyrning i svenska kommuner de senaste decennierna. Insamlarna av data är många och mycket resurser läggs ned på att leverera informationen. Men leder det till utveckling? Träffa två forskare från Handelshögskolan som fördjupat sig i frågan rent generellt men också på Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK, som tagit ett lite annorlunda grepp på samverkan, mätande, analys och koppling till utveckling.

Johan Graaf och Kalle Kraus, professorer från Handelshögskolan Stockholm och Wai Fong Chua, professor och forskare från Australien.
Moderator: Leif Eldås projektledare SKR
Seminariespråk: Engelska, delvis

Fördelar och risker med tillitsbaserad styrning

Begreppet tillitsbaserad styrning har växt fram som en stark motkraft mot New Public Management (NPM) som enligt kritikernas beskrivningar inte bara handlar om stark styrning, utan också om onödig styrning. Tillitsbaserad styrning innebär bland annat en stor tilltro till den kunskap och idéer som finns hos dem som arbetar i verksamheten. Samtidigt finns de som menar att argumentationen för tillitsbaserad styrning i stor utsträckning vilar på bristande empirisk underbyggnad och missförstånd vad gäller grundläggande begrepp. Kommundirektören diskuterar med professorn. En förespråkare för tillitsbaserad styrning möter en ser som riskerna.

Malin Aronsson, kommundirektör Kungsbacka, Årets offentliga ledare 2018 och Björn Brorström, Professor emeritus, ordförande Kommunforskning i Västsverige.
Seminariearrangör: KEF

Malin Aronsson

Likvärdighet i skolan

En elevs möjlighet att lyckas i skolan skall inte bero på elevens familjebakgrund, var i landet eleven bor eller vid vilken skola eleven går. Trots detta har likvärdigheten minskat. Skolsegregationen har gjort att spridningen i skolornas kunskapsresultat har ökat kraftigt. Vilka åtgärder krävs för att skapa en likvärdighet och rättvisa i skolan?

Sara Wettergren (L), kommunalråd för skola och utbildning Malmö stad, Monica Sonde, avdelningschef Uttbildning och arbetsmarknad SKR och Linnea Lindquist, rektor Hammarkulleskolan Göteborg.

Monica Sonde

Hälsodata en förutsättning för god och jämlik hälsa

För att möta framtidens utmaningar och för att ställa om Sverige mot en mer datadriven hälso- och sjukvård krävs tydlighet gällande hälsodata. Det finns en ökad efterfråga och förväntan på att få tillgång till den egna hälsodata. Att dela hälsodata är en förutsättning för god och jämlik hälsa, men idag råder både oklarheter kring tolkning av lagstiftning och hinder för att kunna göra det. Varför är hälsodata så viktig inom framtidens hälso- och sjukvård? Vad går vi miste om i Sverige om vi inte får till att dela hälsodata i en snar framtid?

Håkan Gustafsson, verksamhetschef Region Östergötland, Johanna Seppänen, PhD, direktör
Social and Health Data Permit Authority Findata och Hans van den Brink, digital strateg VGR.

Lyssna på mig!

Familjer med barn som har särskilda behov upplever ofta stress och ångest på grund av att det är svårt att få den service och de tjänster som de behöver få hjälp med. Samtidigt är fungerande tjänstesystem centrala för att se till att barnen och deras familjer kan fungera och ha en tillfredställande situation. I en studie med föräldrar från Finland och Irland berättar de hur deras liv påverkas av olika tjänstesystem och hur de upplever interaktioner med myndigheter kopplat till offentliga tjänster.

Johanna Gummerus, biträdande professor i marknadsföring vid Hanken Svenska handelshögskolan i Helsingfors and Ander Visiting Professor vid Karlstad universitet.
Seminariespråk: Engelska.

Att skapa ett framgångsrikt team

Som ledare har du till uppgift att skapa förutsättningar för andra att bli bättre och att få dem att prestera på sitt jobb. Det handlar också om att få ihop alla medarbetare till ett team där man tillsammans bidrar till framgång. Man kan tycka att det är extra tydligt i skidsportens värld där ett gäng individualister ska bidra till varandras framgång tillsammans med vallare, tränare och andra som faktiskt är en del av laget. Men alla ledare står inför utmaningen att skapa fungerande team, och väldigt få chefer får välja sina medarbetare, utan man får jobba med dem man har. Vad bör man tänka på för att få alla att dra åt samma håll, vad är uppdraget som ledare och vilket ansvar har medarbetarna? Hur skapar man gemensamt en arbetsmiljö där man når sin uppsatta mål?

Rikard Grip, generalsekreterare Skidskytteförbundet, f d landslagschef svenska längdlandslaget och årets idrottsledare 2015.

Rikard Grip

Att leda för hållbar framgång – från abstraktion till arbetssätt

Region Jönköpings län berättar hur de arbetar med fem ledningsstrategier, inspirerade av SIQ:s framgångsfaktorer, och hur detta bidrar till ökad helhetssyn, starkare kvalitetskultur och förbättrade resultat till lägre kostnad. De delger arbetssätt för att involvera alla medarbetare i förbättringar av helheten.

Miriam Markusson Berg, direktör verksamhetsstöd och service, Region Jönköpings län
Anna Fabisch, utvecklingsledare Region Jönköpings län och doktorand vid Jönköping University
Moderator: Anne-Charlotte Holmgren, SIQ Akademi och Rådgivning
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Anne-Charlotte Holmgren

Möt Sveriges DigitaliseringsKommun 2021

Samtidigt som det senaste året präglats av en rusande pandemi med stora prövningar för
välfärdsverksamheter, näringsliv, invånare och civilsamhälle, har svensk offentlig sektor
tagit ett betydande digitalt utvecklingssprång. Många kommuner har genomfört en digital
omställning i en takt vi tidigare inte varit i närheten av och på kort tid infört nya smarta
arbetssätt och ökad användning av data för ledning och styrning inom socialtjänst, skola
och hälso- och sjukvård. Möt den kommun som är bäst på att använda digitaliseringens möjligheter för att göra det enklare, öppnare och effektivare.

Moderator: Patrik Sundström, Chief Digital Officer Sveriges Kommuner och Regioner.

Patrik Sundström

Hur påverkas den politiska styrningen vid införande av tillitsbaserad styrning?

Allt fler kommuner och regioner utvecklar sina styrmodeller med inslag av tillitsbaserad styrning. En av grundbultarna i tillitsbaserad styrning handlar om ökat handlingsutrymme i verksamheten, att den högsta politiska ledningen ska fokusera på de strategiska frågorna och inte detaljstyra verksamheten med en massa mål. Detta har i många fall inneburit att nämnd/verksamhet fått definiera verksamheten och beskriva hur den ska kvalitetssäkras genom att sätta upp mål och till dessa koppla nyckeltal. Men vad händer med den övergripande politiska styrningen? Hur har den påverkats vid införandet av tillitsbaserad styrning?

Rolf Solli, professor Högskolan i Borås och Christine Feuk, SKR.

Christine Feuk

Medarbetarengagemang främjar serviceinnovation i offentliga tjänster

Att chefer har en viktig roll i innovationsarbetet är känt sedan tidigare. Men hur skapar man förutsättningar så att medarbetarna blir en bidragande del i innovationsarbetet? Ledningen bör betona olika roller som anställda kan spela i innovationsprocesser när det gäller utvecklingen av offentliga tjänster. En modell belyser så kallad balanserad innovation, där medarbetarna har befogenhet att delta i intraprenörskap och innovationsaktiviteter. Ta del av forskningen på området där tre fallexempel presenteras och illustreras.

Lars Fuglsang, professor vid institutionen för samhällsvetenskap och näringsliv vid Roskilde universitet.

Vi måste öka effektiviteten!

Att öka den offentliga sektorns effektivitet är en av de stora utmaningarna som både kommuner och regioner står inför. Det demografiska trycket och förändrade förväntningar på service kommer att öka pressen på att tänka nytt när det gäller både vad resurserna används till samt vilket värde vi skapar för våra medborgare. Hur kan vi mäta effektivitet och hur gör vi för att skattekronorna ska generera en så god välfärd dom möjligt för medborgarna?

Annika, Wallenskog, chefekonom SKR, Gunnar Gidenstam, projektledare SKR, Maria Price, kanslichef RKA, Pia Alhäll, kommundirektör, Magnus Fleischer, ekonomidirektör Falköpings kommun, Göran Arnell, kommundirektör, Martin Svaleryd, ekonomidirektör Gävle kommun

Annika Wallenskog
Gunnar Gidenstam
Maria Price

Ta kontroll över bidragen!

Statskontorets rapporter visar att statens styrning av kommunsektorn ökat och blivit mer komplex bl.a. genom ökat antal riktade bidrag. De riktade statsbidragen har ökat med 60% och antalet är nu över 200 st. Staten betalar ut nästan 50 miljarder i riktade bidrag och kostnadsersättningar till kommuner.
Hur ska kommuner få överblick och kontroll över bidragsfloran? Serkon har tagit fram ett kombinerat bevakning-/processverktyg som hjälper kommuner med riktade statsbidrag och kompletterande finansiering av verksamheten.
 
Joakim Grimsland, konsultchef och Blagoj Kociski, vd, Serkon.
Seminariearrangör: Serkon

Blagoj Kociski
Joakim Grimsland

Vad kan skolan göra för att bryta skolsegregationen?

Allt fler elever går i klasser eller skolor som är segregerade. Skolsegregationen får konsekvenser på minskad likvärdighet och sjunkande kunskapsresultat. Ingen enskild åtgärd har ännu visat sig framgångsrik för att bryta skolsegregationen. Vid seminariet delar vi insikter från arbetet med att förändra elevsammansättningen mellan och inom skolor.

Fahrudin Zejnic, utbildningschef grundskoleförvaltningen Malmö stad, Sonja Sävås fd rektor och projektledare skolorganisation Gislaveds kommun, Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef barn- och ungdomsförvaltningen Halmstads kommun, Hanna Glans, tillväxtstrateg social hållbarhet Halmstads kommun, Monica Sonde, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad SKR, Anders Trumberg, forskare Örebro universitet, och Jonas Lundberg, Lumell.
Seminariearrangör: Lumell Associates.

Fahrudin Zejnic
Pauline Broholm-Lindberg
Sonja Sävås
Hanna Glans
Monica Sonde
Anders Trumberg
Jonas Lundberg

Livslångt lärande för framtidens arbetsmarknad

Den tekniska utvecklingen med digitalisering och robotisering förändrar den svenska arbetsmarknaden, något som påskyndats ytterligare av covid-19-pandemin. Det här innebär att vissa jobb försvinner medan nya jobb skapas, nya jobb som i regel kräver andra kunskaper. Förändringstakten inom det här området kommer sannolikt inte minska vilket innebär att vi hela tiden måste jobba med kompetensförsörjningen och skapa förutsättningar för livslångt lärande. Det är inte bara utbildningssystemet som måste anpassas. Även LAS-reformen är en del av att skapa den strukturförändring som behövs för att stärka näringslivets konkurrenskraft och kvaliteten inom välfärden. Hur får vi ihop allt detta som av arbetsmarknadsministern har beskrivits som den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid.

Carl Heath, utbildningsdirektör RISE och Therese Svanström, ordförande TCO.

Vad kan vi lära av Dag Hammarskjölds ledarskap?

Dag Hammarskjöld innehade ett av världens främsta ledaruppdrag som generalsekreterare för FN. Vad gäller hans intellektuella kapacitet, arbetskapacitet och språkkunskaper är det inte många som kan jämföra sig med honom. Men det var inte dessa egenskaper som gjorde honom till en förebild för oss ledare. Istället var det hans förmåga att kommunicera en vision med moralisk resning, äkthet och integritet. Det ledarskap som Hammarskjöld utövade går att lära sig – inte över en natt men med tålamod, intresse och god vilja. Inte i första hand för att du och jag behöver bli bättre ledare – vilket kan vara nog så sant – utan i första hand för att vår tid behöver grundade ledare och chefer som kan skapa trygghet, stabilitet och framtidstro; på alla nivåer och i alla sammanhang.

Per Starke, författare till boken Generalsekreteraren och Micael Bydén, överbefälhavare Försvarsmakten.

Chefens utmaningar i det nya arbetslivet

Coronapandemin har ställt höga krav på chefen. Några chefer har brottats med nya typer av arbetsmiljöfrågor, när exempelvis medarbetare jobbat hemifrån. Inom vård och omsorg har chefer upplevt ett högt tryck med många medarbetare, hög smittorisk, många arbetstimmar på plats i verksamheten. I Sveriges chefsorganisation verkar Ledarna för bättre förutsättningar för chefer att vara chefer och ledare. Vi diskuterar vilka erfarenheter pandemin gett oss och gör en nulägesanalys. Vilket ansvar har chefen och får hen rätt förutsättningar? Vad har förändrats och hur har digitala lösningar hjälpt? Ledarnas förhandlare Anna Holwaster samtalar med en chef om hur ett gott ledarskap kan göra skillnad i verksamheten och bidra till resultatet.

Anna Holwaster, förhandlare och Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna. 
Seminariearrangör: Ledarna

Andreas Miller

Digital transformation med hjälp av AI och robotar

När färre skall försörja fler och vi har brist på kompetens och personal måste vi börja göra saker på nya sätt. Digital teknik är en av lösningarna där repetitiva arbeten kan automatiseras och AI-assistent kan integreras för att få mer ut av timmarna. Lunds kommun bestämde sig för att bygga en Robotfabrik för att kunna identifiera och automatisera manuella moment i olika system. I Helsingborg gick innovatörer och pedagoger samman för att utveckla AI-assistenten Laiban som svarar på barnens återkommande frågor. Men hur skalar man upp den digitala transformationen och får full effekt i hela verksamheten? Hur får man med både kunder och anställda på resan?

Andreas Thuröe, objektsförvaltare Automation, Integration, Data & Analys, Lunds kommun och Simon Melin, förskolärare och IKT-pedagog, Råå Förskola, Skol- och Fritidsförvaltningen Helsingborgs Stad

Simon Melin

Ny standard för räkenskapsrevision – vad innebär det för kommunerna?

SKR har i samverkan med revisionsaktörerna Skyrev och FAR arbetat för att ta fram en ny standard för kommunal räkenskapsrevision. Syftet har varit skapa en likartad revision i landet samt att säkra kvaliteten i granskningen. Vilka effekter kan detta ha för revisionen, men även för kommuner och regioner?

Annika Wallenskog, chefsekonom SKR, Anneli Lagebro, ordförande Skyrev, Karin Apelman, generalsekreterare FAR samt Anna Eklöf, handläggare och Lotta Ricklander, handläggare, SKR.

Annika Wallenskog
Lotta Ricklander

Hur utformar man offentliga tjänster för den digitala tidsåldern?

Världen förändras runt omkring oss. Tjänster som Uber, Amazon och andra har förändrat hur kundernas förväntningar på bra service ska se ut. Så hur kan den offentliga sektorn utnyttja den mentaliteten och utveckla ett tillvägagångssätt som uppfyller de förväntningar som medborgarna är vana vid? Det är lättare för de privata företagen för de behöver inte ta hänsyn till alla medborgare. När vi utformar offentliga tjänster idag måste vi se till att de fungerar online såväl som offline. Att använda nya arbetssätt ger mer glädje i din vardag och ökar framför allt kvaliteten på tjänsterna för medborgarna.

Simone Carrier, servicedesigner och innovationskonsult fokuserade på offentliga organisationer i Tyskland.
Seminariespråk: Engelska

Möt Sveriges KvalitetsKommun 2021

Att vinna utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun är en bekräftelse på att kommunen bedriver ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Ett arbete där man har lyckats bäst med att utveckla och förbättra demokrati, service, arbetsgivarrollen och samhällsbyggande. Möt ett föredöme som delar med sig av sina erfarenheter från sitt kvalitetsarbete.

Moderator: Staffan Isling, VD, Sveriges kommuner och regioner.

Staffan Isling

Skarp skolstyrning sparar miljoner – och ger kvalitet

Har vi lärarbrist inom svensk skolsektor? Saknas verkligen medel för att förbättra kvalitet och möta kraven på en likvärdig skola? Välkommen att ta del av hur du med hjälp av smarta produkter kan förbättra lagefterlevnaden, identifiera resurserna du tidigare inte sett och skapa en budget i balans!  Ett systematiskt arbetssätt där transparens, kommunikation och kvalitet står i fokus för all skolstyrning.

Ulrika Munkby, Product Growth Manager- Resursplanering och Johan Ekman, Senior Project Manager- Skola och Utbildning Stratsys.
Seminariearrangör: Stratsys

Ulrika Munkby
Johan Ekman

Att leda skolutveckling – från teori till praktik

Kunskapen om vad som krävs för skolutveckling är idag bred och väl grundad i såväl svensk som internationell forskning. Det finns inga ”quick fixes” – framgång kräver långsiktighet, helhetsperspektiv och fokus på skolans inre arbete. Hur når vi dit? Och hur kan huvudmannens ledning och styrning göra skillnad?

Monica Sonde, avdelningschef, SKR. Fler medverkande tillkommer.

Sveriges bästa innovationsidé för eHälsa

Målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att utveckla framtidens vård och omsorg. Då behövs innovationer. Utan innovationer har det svenska samhället inte långsiktigt råd med en vård och omsorg med god standard för alla. Vi behöver ta tillvara på alla smarta idéer som bidrar till effektivitet och kvalitet inom vård och omsorg. SveaPriset instiftades 2007 och delas ut till den verksamhet som varit mest framgångsrikt i att förnya och förbättra svensk vård och omsorg. Möt vinnaren av SveaPriset 2021 och ta del av bästa innovationsidé för eHälsa.

Inledare och moderator: Maja Fjaestad, statssekreterare Socialdepartementet.

Ansvarsfördelning mellan stat, region och kommun – reflektioner från pandemin

Pandemin har blottlagt både styrkor och svagheter i den svenska förvaltningsmodellen. Vissa menar att sjukvården måste förstatligas för att Sverige ska få en god och jämlik vård. Andra menar att äldreomsorgen behöver flyttas till regionerna eller primärvården till kommunerna. Det har även uppstått en debatt om Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Hur ska vi tänka om ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun i framtiden?

Maja Fjaestad, statssekreterare till socialminister Lena Hallengren, Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande Socialutskottet och Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet.

Louise Bringselius

Mer värde för skattekronan

Skillnaderna i hur väl kommuner och regioner lyckas med kvalitet och effektivitet i sitt välfärdsuppdrag är fortsatt stora. Trots att det finns en bred enighet om att demografin kräver bättre resursanvändning går förändringsarbetet långsamt. Hur kommer det sig att vissa kommuner och regioner lyckas mycket bättre än andra – och varför är det så svårt att vara bra på allt? Och är det så att coronastödet har minskat viljan att effektivisera?

Lena Micko, civilminister, Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig Svenskt Näringsliv och Annika Wallenskog, chefsekonom SKR. Fler medverkande tillkommer.
Seminariearrangör: Svenskt Näringsliv

Annika Wallenskog

Innovationer i världsklass genom en Förnyelsedag!

Förnyelsepriset på Region Gotland stimulerar utvecklingsarbete och uppmärksammar goda förebilder som förbättrar service och kvalitet för dem vi finns till för – varför är det viktigt och hur går det till? Genom åren har drygt 150 bidrag lämnats in, vilka beskriver förbättringsområdet, hur man gått till väga för att lösa uppgiften samt vilket resultat som uppnåtts. Flera goda förbättringar presenteras med filmer från olika verksamheter inom kommunen och regionen.

Eva Nypelius, regionstyrelsens ordförande, Lisa Lindell, strateg kvalitet och utveckling Region Gotland
Moderator: Anne-Charlotte Holmgren, akademi och rådgivning SIQ
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Anne-Charlotte Holmgren

Från projekt till arbetssätt – så skapar du en systematisk medborgadialog

För att uppnå ett engagemang och ett större ansvarstagande för den lokala samhällsutvecklingen hos medborgarna visar erfarenheter att kommuner och regioner behöver utveckla system där medborgardialogen blir en del i styrningen av organisationen och utgöra ett underlag för beslut. Det handlar dels om att på ett bättre sätt ta vara på medborgarnas erfarenheter och sakkunskaper, dels att fördjupa kunskapen om vårt demokratiska system och det samhällsuppdrag som kommuner och regioner har, dels att öka förutsättningarna för att minska spänning i samhället och därmed skapa mer socialt hållbara samhällen. Här får du en introduktion till de viktigaste lärdomarna och exempel på hur ett systematiskt arbete med medborgardialog skapas för att kunna gå från projekt till arbetssätt.

Anders Nordh och Nils Munthe, SKR samt kommunexempel.

Nils Munthe

Danmarks första och enda kvinnliga statsminister

Efter 10 år i opposition enade hon ett till viss del splittrat parti och ledde Socialdemokraterna till seger i det danska valet 2011. Danmark stod då fortfarande inför en svår situation efter finanskrisen. En situation som krävde ett tydligt ledarskap där en rad svåra beslut skulle fattas. Beslut som både regering och samarbetspartier stod bakom, och som skulle kommuniceras till medborgarna. Att vara ett lands högsta ledare innebär att man får vara beredd på kritik. Men ibland får man kritik för helt oväsentliga saker, t o m kritik enbart för att man är kvinna. Då behöver man tro på sig själv, sitt ledarskap och fortsätta framåt för att nå resultat. Vad krävs av en person som ska leda en regering, ett parti och ett land?

Helle Thorning-Schmidt, f d statsminister i Danmark.

Designad för att tjäna: Sociala robotar i välfärden

Introduktionen av sociala robotar inom äldreomsorgen väcker många frågor relaterade till bland annat integritet, säkerhet, autonomi, självständighet och välbefinnande. Vilken typ av framtid kan robotframsteg ge människor - en dystopisk eller utopisk framtid? Vad hoppas äldre vuxna på när det gäller digital vård och vilken typ av roller ska robotar ha i äldreomsorgen? Det finns även etiska problem som måste beaktas när man designar, utvecklar och introducerar sociala robotar för äldre vuxna. Ta del av resultat från studier som genomförts i Nederländerna, Portugal och Kroatien.

Martina Caic, Dr vid Aalto-universitetet i Finland.
Seminariespråk: Engelska.

Martina Caic

Samverkan för att hantera komplexa samhällsutmaningar – att gå från planering till förändring!

Flertalet av kommunernas och regionernas utmaningar idag präglas av komplexitet och kräver flera aktörers delaktighet för att nå full effekt. Agenda 2030, ökade klyftor och inte minst regional utveckling är frågor där samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer är en av de viktigaste förutsättningarna för att lösa utmaningarna. Det handlar om komplexa samhällsutmaningar där flertalet nyckelaktörer samlas kring utmaningen och bidrar med sin kunskap och kompetens för att nå gemensamma mål. Hur får man till samverkan där man skapar resultat och tar steg framåt tillsammans? Lyssna på en studie av Linköpings universitet som beskriver hur några kommunala och regionala företrädare upplever samarbetet i de olika strategiska råd som finns för regional utveckling.  Företrädare från Region Västernorrland och Sundsvalls kommun ger oss en blick i hur de resonerar kring samverkan för att gemensamt arbeta för den regionala utvecklingen i Västernorrland. 

Lisbet Mellgren, handläggare SKR, Johan Wänström, statsvetare och forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) Linköpings universitet, Märta Molin, regional utvecklingsdirektör Region Västernorrland samt Jonas Walker, kommundirektör Sundsvalls kommun
Moderator: Linda Nordberg, handläggare SKR

Lisbet Mellgren

Tillitsbaserad och effektiv styrning i offentlig sektor

Många i offentlig sektor arbetar med att åstadkomma en mer tillitsbaserad ledning och styrning. Utifrån forskning vet vi att tillit bidrar till effektivitet, men hur visar det sig i praktiken? I seminariet får du höra om hur vi kan forma tillitsbaserade och effektiva styr- och ledningsprocesser när vi arbetar med målstyrning, resursallokering, prognostisering och uppföljning av verksamheten. Arrangören Hypergene inleder och avslutar med korta reflektioner.
 
Malin Wennebro, affärsområdeschef Ekan Management och Robin Askelöf, CMO Hypergene
Seminariearrangör: Hypergene

God och nära vård i praktiken – erfarenheter från modellområde Södra Lappland

Modellområde södra Lappland är pilotområde för hela Sverige när det gäller att utveckla vård på distans. Målet är att skapa bättre samhällsservice för invånare i glesbygd men även distanslösningar för jämlik vård över hela landet. Projektet Tique – undersöker möjligheten att inom begreppet God och nära vård flytta från slutenvård till primärvård och slutligen vård i hemmet. Projektet är ett internationellt samprojekt mellan Västerbotten, Barcelona och Avellino-provinsen i Italien. Ta del av hur man får patienter att ta större ansvar för sin egen hälsa, nyttja egenmonitorering och i nära samarbete invånare, region, kommun skapar bra distanslösningar.

Sara Lewerentz, digitaliserings- och teknikdirektör Region Västerbotten och Niclas Forsling, projektledare, Glesbygdsmedicinskt Centrum, Region Västerbotten.

Sara Lewerentz

Rekrytera talanger lokalt!

Dagens samhälle kräver i regel utbildning utöver den obligatoriska för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. För dem som har annat modersmål tillkommer problemet med att många jobb fordrar att man har förmågan att hantera det svenska språket. Flera initiativ har tagits för att skapa en förändring för att få fler ut på arbetsmarknaden. Hejsvenska är ett projekt på Komvux Malmö sfi som skapat en plattform för att tidigt börja träna på det svenska språket. TalangAkademin har skapat en plattform i samarbete med de lokala fastighetsbolagen för att få de boende i praktik och vidare jobb. Arbetsmarknadsprojektet Rekrytera i Helsingborg jobbar med personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Behövs lokala initiativ för att skapa en förändring på arbetsmarknaden?

Stig-Arne "Stigge" Bäckman, grundare och idéskapare, TalangAkademin, Martin Olsson, projektledare, Helsingborgs stad och Annika Hansen, förstelärare sfi samt projektledare Hejsvenska, Komvux Malmö Sfi

Välfärdsbrottslighet – ett dubbelt hot mot samhället

Välfärdsbrottslighet är ett stort problem för de offentliga verksamheterna och för Sverige som land. Beräkningar visar att bidragsfusk från välfärdsystemet kostar samhället allt från 11 till 27 miljarder kronor, årligen. Förutom att det är pengar som skulle kunna användas för en bättre välfärd skadar det också medborgarnas tillit till samhället. Detta är ingen nyhet för någon. Men hur kommer samhället tillrätta med problemet? Hösten 2021 presenterade regeringen ett antal förslag i arbetet mot välfärdsbrottsligheten. Räcker de förslagen eller behövs det andra lösningar som gör att våra offentliga medel används till rätt saker?

Staffan Isling, vd Sveriges Kommuner och Regioner, Stefan Hollmark, stadsdirektör Södertälje kommun, Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid Noa, polisens nationella operativa avdelning och Amir Rostami, docent i kriminologi och regeringens särskilda utredare för att bekämpa bidragsbrott mot välfärdssystemen.

Staffan Isling
Amir Rostami

Efter tillitsutredningen – del 1. Tillitsbaserad styrning.

Mängder av forskare varnar för att medarbetare och medborgare får alldeles för litet handlingsutrymme idag, när byråkratin växer i offentlig sektor. Det riskerar att leda till ineffektivitet, dålig arbetsmiljö och sämre tjänster. Men hur ska utvecklingen vändas? Idag arbetar allt fler offentliga verksamheter med tillitsbaserad styrning och ledning. Detta är också något regeringen uppmuntrat i sin tillitsreform och Tillitsdelegationens arbete är en viktig utgångspunkt för många. Här berättar två kommuner om sitt arbete med styrningen, under ledning av Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius.

Mio Saba, kommundirektör Mölndals kommun och Patric Åberg, kommunstyrelsens ordförande i Östra Göinge kommun.
Inledare och moderator: Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet och forskningsledare i Tillitsdelegationen 2017-2019.

Louise Bringselius

IT-system under attack

Att cyberhot har växt fram till ett omfattande globalt samhällsproblem råder det inget tvivel om. IT-systemen inom den offentliga sektorn behandlar känsliga uppgifter både om rikets säkerhet och personuppgifter. Systemen är uppkopplade mot nätet för att tillhandahålla och styra samhällsviktiga tekniska infrastruktur så som elförsörjning och samhällstjänster i stort. Kravet på att informationen skyddas är mycket hög. Systemen är ständigt utsatta för IT-attacker och det finns stora brister, både vad gäller IT-säkerhet generellt, och att det inte finns ordentlig struktur kring informationssäkerheten. Hur skyddar vi oss från cyberhot och IT-attacker?

Fredrik Börjesson, säkerhetsstrateg Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Per-Johan Gelotte, IT-arkitekt Lidingö stad

Vikten av självstyre

Den kommunala självstyrelsen förväntas stärka demokratin genom att frågor avgörs nära de medborgare som berörs och av politiska församlingar som de själva valt. Den statliga styrningen av kommuner och regioner har dock ökat i omfång, men även i komplexitet och detaljeringsgrad under de senaste decennierna. Parallellt med den tilltagande styrningen förespråkar allt fler en ökad centralisering och ibland även krav på ett statligt huvudmannaskap för verksamheter som hälso- och sjukvård, äldreomsorg och skola. Ett samtal om motiven för vår decentraliserade samhällsorganisation samt hur förhållandet mellan stat och kommun fungerar idag och bör utvecklas framöver.

David Karlsson, professor Göteborgs universitet och Lena Langlet, sektionschef Demokratisektionen SKR.

Lena Langlet

Tjänstedesign i traditionella organisationer

Offentlig sektor beskrivs ofta som gammalmodig där historiska och traditionella strukturer lever kvar och är svåra att rubba. Fördelarna med att jobba med tjänstedesign gör det möjligt att tillhandahålla kvalitet genom service inom tjänstesektorn men är även en viktig drivkraft för att skapa institutionella förändringar. Att jobba med tjänstedesign på strategisk nivå gör det möjligt att utveckla rätt tjänst för rätt målgrupp och därigenom stärka organisationens innovationskraft trots att man bär ett historiskt arv av strukturer oavsett om det är inom hälso- och sjukvården eller förvaltningsinstitutioner. Ta del av erfarenheter från Australien.

Ingo Karpen, professor i företagsekonomi och design Karlstads universitet.
Seminariespråk: Engelska.

Nya sätt att upphandla krävs för cirkularitet

I Sverige upphandlar kommuner, regioner och statliga myndigheter för 782 miljarder kronor årligen. Att samla denna köpkraft genom att öppna upp för och ställa krav på cirkulära flöden möjliggör omställning till cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi identifierar hinder och förslag på åtgärder. Hur ska vi t.ex. kunna skilja på återvunnen och jungfrulig plast? Hur kan organisationen minska resursförbrukning genom delningslösningar, längre livslängd och återbruk? Hur går det till i praktiken.

Åsa Domeij, ordförande i regeringens delegation för cirkulär ekonomi, Robin Hörqvist, upphandlare Malmö stad, André Zandelin, VD Accus och Caroline Tottie, kategoriansvarig Adda
Moderator: Karin Peedu, upphandlingsstrateg SKR

Karin Peedu

Digitalt ledarskap efter pandemin – framgång i blandade arbetsmiljöer

När organisationer ska anpassa sig till en verklighet efter pandemin så kommer en ny typ av utmaning för ledarskapet. Hur leder man en kvalitetsorienterad och effektiv organisation där medarbetare både befinner sig på det fysiska och det digitala kontoret. Vilka krav ställer det på ledarskapet både det formella och det personliga? Seminariet belyser några aspekter och lärdomar kring det samt ger tips på hur man kan jobba med styrning och ledning i komplexa organisationer.

Krister Högne, VD och Helena Sjöholm, Public Partner.
Seminariearrangör: Public Partner

Hon kallades hemmasittare : om skolan, tårarna och kampen i hallen

Långvarig frånvaro innebär att rätten till utbildning inte blir tillgodosedd. För det enskilda barnet men även för samhället kan en omfattande frånvaro från den obligatoriska skolan leda till stora svårigheter och kostnader. En ofullständig grundskoleutbildning ger små möjligheter på arbetsmarknaden och kan innebära utanförskap och lidande. Vilka insatser krävs för att förhindra men även hjälpa de barn som blir hemmasittare? Ta del av Nadja Yllner, författaren av boken ”Hemmasittare” om sin resa med dottern som var hemmasittare.

Nadja Yllner, författare av boken "Hon kallades hemmasittare : om skolan, tårarna och kampen i hallen"

Få avkastning på din hälsa genom Hälsoobligationer

Sjukvården står inför många utmaningar med en åldrande befolkning, kraftiga ökningar av livsstilssjukdomar och ökade kostnader för läkemedel. Majoriteten av vårdens resurser går till att vårda de som redan är sjuka. Endast en liten del läggs på preventiva insatser för att minska inflödet av nya insjuknade. Genom att införa Hälsoobligation där återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik den preventiva insatsen blir förbättrar man hälsan, minskar lidandet samt sänka kostnaderna. Region Stockholm är först i världen med att ta fram Hälsoobligation med avkastning efter resultat av den preventiva vården.

Fredrik Persson, tf. VD SLL Internfinans AB och Lars-Göran Orrevall, kapitalförvaltningschef Skandia

Efter tillitsutredningen – del 2. Tillitsbaserat ledarskap.

För att stärka medarbetare och medborgare behövs en ny typ av ledarskap – ett ledarskap som riktar blicken mer till behoven i kärnuppdraget och arbetar med både relationer och strukturer. Vad innebär det här ledarskapet i praktiken? Louise Bringselius ger en introduktion, utifrån sin nya bok i tillitsbaserat ledarskap. Hör även två enhetschefer som arbetar i organisationer med tillitsbaserad styrning och ledning som verksamhetsfilosofi berätta om sina tankar och erfarenheter.

Sara Dunér, verksamhetschef vård och omsorg Mölndal Stad och Marie Holmström, enhetschef äldreomsorg Östra Göinge kommun.
Moderator: Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet och forskningsledare i Tillitsdelegationen 2017-2019.

Louise Bringselius

Informationssäkerhet för fortsatt digitalisering

Systematiskt informationssäkerhetsarbete är viktigt för all fortsatt digitalisering. En väl utvecklad och integrerad informationssäkerhet bidrar till att skapa förtroende både internt och externt samt att det bidrar till fortsatt digitaliseringssatsningar. Utöver detta bygger det ett skydd mot it-attacker och läckage av personuppgifter. Ett lyckat informationssäkerhetsarbete hänger ofta samman med ledningens aktiva engagemang. Hur etablerar man arbetssätt för att hantera informationssäkerhetsincidenter och hur säkerställer man medarbetarnas informationssäkerhetsmedvetande?

Daniel Broman, stadsdirektör Lidingö stad och Pål Jonson, Riksdagsledamot (M) samt Ordförande för Försvarsutskottet.

Daniel Broman

Förändra hela vårdsystemet, inte bara tjänsterna

Hälso- och omsorgsinteraktioner styrs av allmänt delade och djupt förankrade normer, regler, roller, värderingar och tro. Långsiktiga förändringar i vården kräver att dessa sociala strukturer omsorgsfullt omformas. Detta är dock utmanande att göra eftersom dessa strukturer ofta är osynliga och tas för givet. Ofta fokuserar man på hur tjänsterna ska ändras för att patienten ska få en bättre upplevelse. Men vill man få till verklig förändring måste allt sättas i ett större perspektiv där hela systemet behöver ändras eller ses över. Ett exempel på detta kan vara när vårdpersonal hjälper patienter i deras hem istället för att patienten kommer till en vårdcentral. Vårdpersonalen behöver då ha en annan inställning och inte endast se vårdtagaren som en patient.

Josina Vink, docent i servicedesign vid Oslo School of Architecture and Design (AHO) i Oslo.
Seminariespråk: Engelska.

En tjänstemannaroll i gungning?

Inom lokal och regional nivå handläggs ärenden och utförs uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor. Att verka inom den offentliga sektorn medför därför en särskild roll och ett särskilt ansvar. Under de senaste åren så har dock ett antal förändringar gjort rollen som tjänsteman mer komplex. Några sådana exempel på förändringar är en ökad rörlighet mellan privat och offentlig sektor, den ökade individualiseringen i samhället, förtroendeutmaningar hos delar av befolkningen, otillåten påverkan och organiserad brottslighet riktad mot välfärdssektorn. Ta del av ett spännande samtal om hur tjänstemannarollen ser ut idag och hur man kan stärka och utveckla den särskilda roll som följer av att arbeta i inom offentlig förvaltning.

Staffan Isling VD SKR, Annelie Roswall Ljunggren, generaldirektör alt. företrädare från Statskontoret, Hayaat Ibrahim, generalsekreterare Institutet Mot Mutor (IMM) och Britta Lejon, ordförande ST
Moderatorer: Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist och Cecilia Berglin, projektledare SKR

Cecilia Berglin
Staffan Isling
Annelie Roswall Ljunggren
Britta Lejon

Hur lyckas man leverera bra undervisning under pandemin?

Pandemin har verkligen utmanat Sveriges skolor i deras arbetet att uppnå målet att möjliggöra att alla elever ska få de bästa förutsättningarna att inhämta och utveckla kunskaper.
På det här seminariet får ni träffa skolor som har lyckats med detta och höra om hur de tog itu med de utmaningar de stod inför. Google kommer även utifrån sitt perspektiv berätta om hur de som organisation kunnat stötta skolorna under den här mycket utmanande tiden.

Lotta Holm, Säffle kommun, Sara Bruun, Höörs kommun, Emil Andersson, Google, Daniel Johansson, Online Partner
Seminariearrangör: Online Partner

Informationsdriven vård – vad innebär det och hur genomför man det?

Möjligheten att med utgångspunkt i modern datatillgång och databearbetning utveckla sjukvården snabbare och smartare än tidigare ökar hela tiden. Med tillgång till data kan frågor hanteras med utgångspunkt i fakta från den egna verksamheten och leda till konkret och bestående förändring. Hur kan man exempelvis med hjälp av data minska antalet vårdplatser och samtidigt minska beläggningen utan att riskera att försämra kvaliteten?

Carolina Samuelsson, sjukhuschef och förvaltningschef för Hallands sjukhus, Markus Lingman, utvecklingsstrateg Hallands Sjukhus, Årets AI-svensk 2021 och Anders Ekholm, analysdirektör IVO.
Moderator: Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Halland.

Martin Engström
Anders Ekholm

Förstå dina drivkrafter genom att förstå dig själv, en personlig resa med Tareq Taylor

Definitionen av identitet förklaras ofta som att identifiera sig med en viss kultur, nation eller etnisk tillhörighet. Det blir dessa parametrar som lyfter fram medvetenheten om den egna självbilden som en unik individ. I vilken kontext en person befinner sig i påverkar också den egna identiteten. Är man född i Sverige men har utländska föräldrar ser ofta identiteten annorlunda ut. Man har kopplingar till sina föräldrars hemland samtidigt som man är svensk. Samhället måste ha strukturer och en förståelse som gör att man känner sig trygg i detta. Hör Tareq Taylor berätta om sin identitetsresa där maten har varit den fasta kärnan. Hur viktigt är det med att bekräfta och acceptera den egna identiteten för att kunna ta kliv framåt?

Tareq Taylor, krögare och entreprenör

Hur kan man komma till rätta med korruption?

En majoritet av jordens befolkning lever i länder med svårt korrupta offentliga institutioner vilket har mycket negativa effekter på deras livssituation. Länge var detta ett problem som ignorerades, men sedan slutet på 1990-talet har många länder och biståndsorganisationer försökt komma till rätta med korruptionsproblemet. Många så kallade ”good governance” program har startats men dessvärre visar studier att effekterna av dem är små eller obefintliga. Föreläsningen, som bygger på en nyss utkommen bok i ämnet, visar på varför man i så stor utsträckning misslyckats med att motverka systemisk korruption. Kort uttryckts handlar detta om brister vad gäller att lokalisera och definiera problemet samt att området kommit att domineras av en teori som bygger på ett missförstånd om korruptionsproblemets grundläggande natur.

Bo Rothstein, professor emeritus i statsvetenskap och en av grundarna till ”The Quality of Government Institute” vid Göteborgs universitet.

Bo Rothstein

Kommundirektörsrollen i förändring – eller inte? Tendenser hos toppchefer under 25 år i svenska kommuner

Förhållandet mellan politik och administration i kommuner har varit under diskussion i många decennier. Rollerna för de aktörer som främst arbetar i gränslandet mellan politik och förvaltning kan förväntas ha förändrats. På vilka sätt har rollen som kommundirektör förändrats under de senaste 25 åren? Undersökningarna av svenska kommundirektörer påbörjades 1995. Förändringar i rollens innehåll och utförande kan sammanfattas som att allt mer fokus läggs på att hantera linjeförhållanden, ekonomiska frågor, organisatoriska processer samt samhällets utveckling – och gärna tillsammans med kommunstyrelsens ordförande. I stort är mycket sig likt – men inte allt.

Anna Cregård, docent Högskolan i Borås och Rolf Solli, professor emeritus Högskolan i Borås och Förvaltningshögskolan i Göteborg

Världen, Sverige, regioner och kommuner efter pandemin

Pandemin har fungerat som en tidsmaskin och leder till en rad förändringar. Arbetslivet blir mer flexibelt vilket ställer nya krav på ledarskap och organisation. Globaliseringen utmanas och våra städer är i förändring. Träder en ny Sverigekarta fram? Och på vilket sätt kommer nya beteendemönster och digitalisering att påverka våra samhällen. Hur hanterar vi utmaningar och tar vara på möjligheter?

Per Schlingmann, kommunikationsexpert och Micco Grönholm, tidigare Head of Future Helsingborgs stad.
Samtalsledare: Kristin Kaspersen, TV-profil, föreläsare och författare.

Per Schlingmann
Micco Grönholm

Digitala tvillingar för stadsutveckling

Städer är de största och mest komplexa system som människan skapar, och även de mest resurskrävande. I den digitala tvillingen av staden går det att simulera och visualisera senarier i realtid. Det hjälper till att fatta informerade beslut, sänka kostnader och minimera för fel i den verkliga världen. Genom att använda den här tekniken finns det potentital för att ta itu med några av de mest urbana utmaningarna. Så som segregation, översämning, föroreningar, trafikstockningar men även spridning av sjukdomar. Hur långt har vi kommit i utveckling för att verkligen dra nytta av tekniken?

Anders Logg, föreståndare för Digital Twin Cities Centre Chalmers Tekniska Högskolan, Eric Jeansson, geodatastrateg Göteborgs Stad samt Michael Persson, GIS-samordnare Höganäs kommun.

Eric Jeansson

Mina sidor eller våra sidor?

Digitalisering ger nya möjligheter att utveckla verksamheter och erbjuda nya tjänster. Men vi riskerar också att utestänga medborgare från tjänsterna genom att bygga upp digitala hinder. Vi lyfter fram viktiga motiv för att inkludera fler och ge bra förutsättningar att delta i det digitala samhället. VI ger också konkreta exempel på vad man kan göra och vad man bör undvika, och hur vi kan arbeta tillsammans för att bidra till förändringar som är hållbara, inkluderande och demokratiska.

Elin Wihlborg, professor Linköpings universitet och Anders Nordh, SKR samt företrädare från Västra Götalandsregionen.

Du sitter i en Silo

Du arbetar i en del av er organisation, men ser inte hela verksamheten från ditt håll. Världen blir mer och mer digitaliserad och vi förlitar oss på regler och riktlinjer i kombination med dessa digitala hjälpmedel. Du har lagar och förordningar att ta hänsyn till och ditt ansvarsområde kantas av olika interna, men framför allt externa, utmaningar. Allt måste fungera med leverantörer, kollegor, kunder, brukare och de vi ska vara till för. Adderat på det finns det annan yttre påverkan, t ex en pandemi. Lars Fyhr berättar om sina erfarenheter och ger lite tips och frågeställningar som förhoppningsvis kan ge er vägledning när det gäller er verksamhets mål, utmaningar och risker.

Lars Fyhr, grundare av Refero, Prifero och Verifiero
Seminariearrangör: Refero

Vad krävs av ett visselblåsarsystem?

Från och med 2022 är det en skyldighet för samtliga kommuner och regioner att ha ett visselblåsarsystem på plats. Under seminariet ges information om utredningen SOU 2020:38 Ökad trygghet för visselblåsare och de lagförslag som presenteras där. Särskilt kommer arbetsgivarens skyldigheter att belysas. Erfarenheter från en kommun och en region som redan har ett visselblåsarsystem på plats kommer att presenteras såväl som möjligheter till erfarenheter och samtal mellan deltagarna.

Birgitta Holmström, förhandlingschef Skellefteå kommun och Mats Bunse, HR-strateg Region Halland.
Moderatorer: Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist och Cecilia Berglin, projektledare SKR

Cecilia Berglin

Distansarbete – vägen mot nya höjder eller en fallgrop?

När pandemin slog till skickades många medarbetare hem och distansarbete blev det nya normala. Men vad händer när den spontana interaktionen som sker på ett kontor försvinner? Det finns inte längre en plats där de anställda kan mötas och i oplanerade samtal skapa företagets kultur. Man vet också att mycket arbete sker i möten mellan arbetsuppgifter. Hämmas organisationers utveckling och innovationskraft av distansarbete eller är det obefogad oroskänsla? Är det t o m så att medarbetarna blir effektivare när det digitala arbetssättet får full genomslagskraft?

Leif Denti, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST och Carl Piva, vd Internetstiftelsen.

Britta Lejon
Carl Piva

Möjligheternas samhälle – öka inlärning genom nya arbetssätt

Genom nya arbetssätt skapas förutsättningar för att nå bättre resultat. En av nycklarna till skolframgång är läsning, Mellersta Förstadsskolan delar med sig av sitt lässtrategiprojekt som förutom goda resultat tilldelades Quality Innovation Award 2020. Nationella matematikcentrum delar med sig av goda exempel hur man genom nytt arbetssätt kan öka inlärning och därmed nå bättre matematikresultat.

Nina Svensson, rektor och Ulrika Wirgin, bitr. rektor, Mellersta Förstadsskolan, Malmö stad, Peter Nyström, universitetslektor och Ola Helenius, professor Göteborgs Universitet
Moderator: Annette Björnson, SIQ
Seminariearrangör: SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Innovativa digitala tjänster som ger bättre hälsa

En av välfärdens stora utmaningar är att den arbetsföra delen av befolkningen inte ökar i samma takt som de som behöver försörjas. För att klara det behöver vi arbeta på nya sätt och nyttja digitaliseringens möjligheter för att klara välfärdsuppdraget. Även om mycket behöver göras finns det goda exempel där man har kommit en bit på väg. VGR har skapat Hälsocoach online för att förbättra individers levnadsvanor och hälsa genom individuell coachning. I Region Stockholm finns en digital lösning för att behandla äldre patienters ångest och depression. Båda lösningarna bygger på en ökad tillgänglighet för att få hjälp, något som inte är möjligt på samma sätt i traditionell vård och omsorg.

Moa Kuitunen, Hälsopedagog, Västra Götalandsregionen och Maria Nordmark, projektledare, Dagnå UX

Ett psykologiskt försvar mot Fake News och informationspåverkan

Hur skall man kunna identifiera, analysera, möta och förebygga otillbörlig informationspåverkan eller annan vilseledande information mot Sverige? Går det att försvara sig mot informationspåverkanskampanjer? Det psykologiska försvaret är tänkt att stärka befolkningens förmåga att upptäcka och motstå påverkanskampanjer samt desinformation. Därmed bidrar det psykologiska försvaret till att skapa motståndskraft och försvarsvilja hos befolkningen och i samhället.

Mikael Tofvesson, avdelningschef Myndigheten för psykologiskt försvar, Marie Demker, professor i statsvetenska Göteborgs universitet och Åsa M Wikforss, professor Stockholms universitet

Samverkan för stadsutveckling och verklig trygghet

Långsiktighet, samordning och tydliga mål är framgångsfaktorer i det arbete som Göteborgs stad bedrivit i Nordstan genom ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med ett antal aktörer, i syfte att öka tryggheten. Även i Skärholmen utanför Stockholm har stadsdelsförvaltningen inlett ett långsiktigt arbete för att ta vara på områdets potential genom samverkan mot gemensamma mål, med nya typer av arbetssätt och aktiviteter. Går det att skapa en långsiktighet i IOP-samarbeten? På vilket sätt kan innovation och mod vara faktorer i arbetet mot stadsutveckling och ökad trygghet?

Lotta Rosander, enhetschef, socialförvaltningen centrum Göteborgs Stad, Patrik Åhnberg, förvaltningschef Skärholmens stadsdelsförvaltning och Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen.

Fem frågor om toppchefsjobbet i kommuner

Som den högsta kommunala chefen är risken för att få sparken stor. Arbetstiden är oreglerad och för det mesta långt mer än 40 timmar i veckan. Arbetet innebär ständiga utmaningar på många plan och ger väldigt lite lugn och ro. Vad är det som gör att man vill bli toppchef i en kommun? Hur gör man för att bli det? Hur ser man till att få stanna kvar på posten så länge man själv vill – och vad är det som gör att man inte längre vill vara kommunens högste tjänsteman? Vilka är de stora utmaningarna i arbetet som kommunal toppchef? Vad karakteriserar den ideala arbetsfördelningen mellan toppchefer och toppolitiker? Lyssna på erfarna kommundirektörer presentera problem, utmaningar och glädjeämnen i rollen som kommunens högste tjänsteman.

Vesna Jovic, kommundirektör Järfälla, Camilla Bruno Dunsæd, kommunedirektör Kristiansand samt kommundirektörer från Finland och Danmark
Moderatorer: Anna Cregård, docent Högskolan i Borås och Rolf Solli, professor emeritus, Högskolan i Borås och Förvaltningshögskolan i Göteborg

Framtidens hybrida ledarskap

Pandemin har i grunden förändrat arbetslivet med ökat distansarbete och arbetsformer som är båda digitala och fysiska. Hur förändrar det ledarskapet och medarbetarskapet? Hur hanterar vi en situation där vissa kan ges möjlighet att arbeta på distans, men inte alla. Vilken typ av organisationskultur behöver vi utveckla och hur lockar vi framtidens talanger? 
 
TV-profilen Kristin Kaspersen och kommunikationsexperten Per Schlingmann samtalar med Anna Wikland, vd Google Sverige.

Per Schlingmann

Bäst i världen på AI

Flera länder har satt som mål att vara ledande när det gäller användningen av AI. Och ska man fortsätta vara en framgångsrik välfärdsnation så krävs att man snabbt lär sig ny teknik och börjar använda den. Två länder som både satsar på AI och har kommit lång när det gäller utvecklingen är Estland och Finland. I de flesta fall är det privata företag som är ledande i utvecklingen, men i Estland har man identifierat att det är offentlig sektor som är drivande i AI-utvecklingen. Finlands kompetens inom området har bl a bidragit till att man ansvarar för en AI-utbildning för hela EU. Vad gör man i de länderna som Sverige kan lära av?

Ott Velsberg, Estonian Government CDO och Jarkko Levasma, Finlands Government CIO.
Seminariespråk: Engelska.

Ska kommunen anställa läkare?

Hur samverkar vi kring vår gemensamma patient i den kommunala hälso- och sjukvården? Finns behov av kommunalt anställda läkare? Hur samarbetar vi när patienten behöver specialiserad vård och primärvård samtidigt där hemma? Vilken kompetens behövs i kommunen?

Ledande förtroendevalda och tjänstepersoner i kommuner och regioner samt Maj Rom och Greger Bengtsson, SKR.

Maj Rom
Greger Bengtsson

Från kunden i fokus till kundens fokus – att lyckas i kundens tidsålder

Oavsett vad man internt anser eller kallar dem – din verksamhet har kunder. De är välinformerade, har höga förväntningar, bedömer utbyte och upplevelse, sprider sina omdömen och har svag lojalitet – även då de är nöjda. Kunder har aldrig haft större makt. Verksamheter behöver komma närmre kunderna för att förstå behoven. Nästa tjänst eller lösning måste innoveras utifrån behov och möjligheter, inte reaktivt utifrån krav. Allt är möjligt, frågan är vad som också behövs. Verksamheter måste gå från att ha kunden i fokus till att ha kundens fokus. Presentationen ger motiv, förhållningssätt och en del verktyg för att lyckas.

Anders Ljungberg, Tekn Dr, VD Trivector LogiQ
Seminariearrangör: KEF

Innovationsförmåga i kommuner

Hur ska en kommun klara av att erbjuda service och tjänster med hög kvalitet, trots begränsade resurser? En del av svaret handlar om att tänka och göra nytt, om att möta behov och skapa värde för medborgare på nya sätt. Men måste vi uppfinna hjulet 290 gånger? Hur kan vi bli bättre på att lära av varandra, kapa ledtider och samarbeta kring gemensamma utmaningar?

Lisa Olsson, innovationschef Helsingborgs stad, Eva-Marie Blusi Tyberg, innovationsstrateg Sundsvalls kommun, Carola Samuelsson, projektledare Borås stad och Jakob Hellman, enhetschef, Vinnova
Moderator: Klas Danerlöv, handläggare SKR

Klas Danerlöv
Jakob Hellman

Digitaliserad elevhälsa

Digitaliseringen av elevhälsan släpar efter. Gemensamma lösningar saknas och skolor tvingas uppfinna hjulet på egen hand. I och med pandemin uppstod en oro för elevernas psykiska hälsa. Fokus riktades på att eleverna skulle kunna kontakta elevhälsan utan krångel. Genom ett intensivt arbete lyckades Norrtälje kommun utveckla en digital tjänst för att tillhandahålla elevhälsan digitalt. I elevhälsan online kan eleverna ta kontakt med till exempel skolsköterska eller kurator. Behövs nationella riktlinjer för att skapa en enhetlig och fungerande digital elevhälsa?

Malin Hagström, samordnare Norrtälje kommun och Carl Heath, forskare och designer RISE

En hållbar migrationspolitik efter corona

Pandemin har påverkat personers möjlighet att flytta mellan länder, och invandringen under 2020 var den lägsta sedan 2005. Men vad händer efter pandemin? Hur restriktiv invandringspolitiken ska vara i framtiden har blivit en fråga som debatterats flitigt de senaste åren. Det går en skarp skiljelinje mellan olika partier. Det framtida flyktingmottagandet påverkar alla delar av kommunernas verksamhet. Och mycket hänger så klart på hur det går i valet 2022. Så frågan är vilken situation Sveriges kommuner förbereda sig för?

Morgan Johansson, migrationsminister och Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson (MP) m fl.

Rasmus Ling

Ingen ska behöva vara hemlös i Sverige 2022

Äldre personer som riskerar vräkning eller lever i hemlöshet ökar. De utsatta tillhör en målgrupp som ofta lever isolerat och har svaga nätverk. För de som drabbas finns det ändå hjälp att få i form av en sovplats för natten. Men det är ingen långsiktig lösning. Bolots är ett nytt arbetssätt i Stockholm som bygger på att insatser i ett tidigt skede ska se till att det inte går så långt att man helt plötsligt befinner sig på gatan. Men det behövs även hjälp för personer i hemlöshet där målet så klart är att hitta tillbaka till ett ordnat liv med egen bostad. Vilka är orsakerna till den nya hemlösheten? Vad görs för att förändra situationen för en person i hemlöshet?

Kristina Gustafsson, enhetschef Äldreadelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning, Marika Markovits domprost i Storkyrkan, tidigare chef för Stockholms stadsmission och Moa Hallmyr, utvecklingsledare Göteborg stadsmission.

Kristina Gustafsson

Modernt ledarskap – att leda utifrån fakta

Genom att arbeta med ansvar för effekter och resultat istället för ansvar för genomförande av förutbestämda uppdrag skapas en kreativ och motiverande miljö där ett ansvarstagande ledarskap kan utvecklas och premieras. Tillitsbaserat ledarskap har ofta diskuterats, men hur kan det tillämpas i praktiken? I seminariet diskuteras och beskrivs hur man genom att förändra sin syn på uppdrag och ledarskap kan förändra en organisation och dess resultat.

Jörgen Preuss, regiondirektör, Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör och Carolina Samuelsson, sjukhuschef och förvaltningschef för Hallands Sjukhus, Region Halland samt Hans Winberg, generalsekreterare Leading Healthcare.

Martin Engström

Framtidens kommunikation och medborgardialog

Kommunikationslandskapet är i stor förändring där traditionell masskommunikation ersätts av sociala medier och digitala kanaler. Detta nya landskap ger nya möjligheter, men också utmaningar. Vilka är framgångsfaktorerna och hur kan organisationer utveckla sitt kommunikationsarbete för att bättre nå ut till sina målgrupper? Och hur kan medborgardialogen utvecklas? Möt en av Sveriges mest framträdande influencer på sociala medier och en av våra mest meriterade kommunikationsdirektörer.
 
TV-profilen Kristin Kaspersen och kommunikationsexperten Per Schlingmann samtalar med Marica Nordwall, kommunikationsdirektör, Skatteverket och en influencer.

Per Schlingmann

Mänskliga rättigheter för rättssäkerhet och hög kvalitet vid myndighetsutövning

En stor del av kommuner och regioners verksamheter handlar om mänskliga rättigheter. Människors tillgång till bästa möjliga hälsa, deltagande i samhällslivet och demokratisk delaktighet är exempel på rättighetsområden där den lokala nivån har stor påverkan på individens liv. Men det handlar inte bara om att tillhandahålla välfärdstjänster, utan också om hur vi utformar dessa för ett så jämlikt utfall som möjligt. Mänskliga rättigheter omfattar spärrar och säkerhetsventiler som ska säkerställa kvalitet och rättssäkerhet. I svensk lag finns flera sådana regler som finns till för att skydda individen och säkerställa en god kvalitet.

Patrik Bremdal, universitetslektor Uppsala universitet samt Cecilia Ramqvist, handläggare och Cecilia Berglin, handläggare, SKR.

Cecilia Berglin

Ändrad lagstiftning ger ökad medborgarservice genom automatiserade beslut?

Idag är det inte förenligt med kommunallagen att fatta automatiserade beslut i kommuner och regioner. I mars 2021 blev en utredning klar som föreslog en ändring i kommunallagen där merparten av de beslut som fattas i kommuner och regioner skulle kunna automatiseras fullt ut. Lagändringen planeras träda i kraft under sommaren 2022. Under detta seminariepass får vi ta del av vad utredningen kommit fram till och vi kommer föra ett resonemang kring hur kommuner och regioner kan utveckla sin verksamhet till förmån för en ökad medborgarservice genom automatiserade beslut.

Ola Johnsson, rådgivare offentlig sektor PwC.
Seminariearrangör: PwC.

Ola Johnsson

Varför kan inte en kommun eller region styras som ett företag! – en diskussion om den kommunala särarten

Företagsekonomiska styr- och uppföljningsmodeller har sedan många år tillbaka införts i olika former i den kommunala sektorn med varierande resultat. På detta föredrag jämförs en kommun /region med ett företag för att visa på varför kommuner och regioner bör vara försiktiga med att införa företagsekonomiska styrmodeller rakt av i kommunsektorn. En jämförelse görs mellan kommuner och företag utifrån vad som driver effektiviteten i dessa två organisationer.
 
Hans Petersson, föreläsare och forskare på Kommunalekonomiernas förening och Förvaltningshögskolan.
Seminariearrangör: KEF

Ta din organisation in i framtiden genom att öka dess digitala mognad!

För att klara välfärdens utmaningar måste vi ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Förutsättningar för detta skapas genom att bland annat öka organisationens digitala mognad. Men hur gör vi det?
I detta seminarium får du ta del av hur projektet Digital mognad, som drivs i samverkan mellan SKR, Adda och Svenska ESF-rådet, bidrar till att möta de olika utmaningar som kommuner och regioner tampas med i sin strävan att öka sin digitala förmåga och göra upp med sitt digitala arv.
Med utgångspunkt i DiMiOS-modellen (Digital Mognad i Offentlig Sektor), som utvecklats av Göteborgs universitet på uppdrag av Regeringskansliet, tittar vi också närmare på svårigheten med att gå från ord till handling.

Julia Larsson, projektledare ADDA. Frida Evertsson, utvecklingsstrateg Kumla kommun, Niklas Hörling, CDO Kalmar kommun och Fredrik Carlsson, digitaliseringsstrateg SKR.
Moderator: Fredrik Carlsson, digitaliseringsstrateg SKR.

Sveriges ekonomi – hur ser framtiden ut?

Sverige är på väg att starta upp igen efter pandemin som blev mer långvarig än många trott. För svenska kommuner har den inneburit att statliga insatser sänkte kostnaderna. Men nu är det läge att blicka framåt och ge ekonomin stimulanser där de gör mest nytta. Eller finns det en risk att politikerna nu när vi står inför ett val blir mer frikostiga med att lova allt till alla? Vilket stöd kommer kommuner och regioner behöva kommande år? Det är dags att ta ut färdriktningen inför framtiden.

Annika Wallenskog, chefsekonom SKR, Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet och Annika Winsth, chefekonom Nordea

Annika Wallenskog
Annika Winsth

Efterdyningarna av pandemin, vad har man missat i inlärning?

Det är för tidigt att dra slutsatser om coronapandemins långsiktiga konsekvenser, men den övergripande slutsatsen är att pandemin påverkar många barn och unga negativt. Särskilt drabbade är barn och unga från redan utsatta miljöer, med svag socioekonomisk bakgrund och svagare socialt skyddsnät. Elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen påverkas mycket när undervisningen sker på distans. Hur skall man ta igen den undervisning man missat? Behöver man införa sommarlovsskolor för de drabbade eleverna?

Monica Sonde, Direktör/avdelningschef Avd för utbildning och arbetsmarknad SKR, Josefine Fälth, ordförande Sveriges elevorganisation, Helén Ängmo, gd Statens Skolinspektion och Åsa Fahlén, styrelseordförande Lärarnas riksförbund

Monica Sonde

Involvera patienten så blir vården bättre

Digitaliseringen av vården ökar för varje dag. Det skapar nya möjligheter till allt snabbare vård för patienten, ökad nöjdhet, ökad patientsäkerhet och minskat dubbelarbete, om man gör på rätt sätt. Ett sätt är att involvera patienten i vårdprocessen där man har en tydlig process som styrs av systemet, vilket innebär att även sjuksköterskestudenter, nyanställda och tillfällig personal ser till att rätt information registreras i journalen. Ett annat sätt är att som på Oskarshamns sjukhus se till att specialister är digitalt tillgängliga redan vid första mötet mellan patient och allmänläkare.

Linda Vogt, systemförvaltare och impelmenteringsansvarig STELPA, E-hälsa, Leg sjuksköterska, Aleris Närsjukvård AB och Anthony Mohlin, specialist i ortopedisk kirurgi, överläkara och verksamhetschef Ortopedkliniken Oskarshamn, Region Kalmar län.

Tänk nytt och ställ om till framtidens gröna samhälle

I en värld som står inför en period med stora omdaningar orsakade av klimatförändringar och resursbrist har såväl näringslivet som den offentliga sektorn en viktig roll att spela. I takt med en ökad efterfrågan på hållbara och högkvalitativa produkter för att ställa om till framtidens gröna samhälle har Sveriges näringsliv möjligheten att flytta fram sina positioner. Miljöteknik och innovationer, globala samarbeten,forskning och utveckling och engagemang är alla viktiga i strävan efter en hållbar utveckling och därmed hållbarhet på sikt. För att potentialen till den gröna omställningen ska realiseras krävs dock politiska förändringar och satsningar från branschen. Vad krävs för att skapa dessa förändringar?

Christina Lampe Önnerud, VD Cadenza Innovation

Hitta rätt balans i ledarskapet

Som ledare ska man skapa en miljö där medarbetarna ska kunna ges förutsättningar att prestera och utföra sina uppgifter på bästa sätt. Både ledare och medarbetare ska kunna ställa krav och ha förväntningar på varandra. Ibland blir resultaten och även insatsen inte det förväntade, hur hanterar man det när man dessutom ska ha en i många fall långsiktig relation och bra arbetsmiljö. För Ulrika Knape Lindberg och hennes dotter Anna Lindberg sattes detta på sin spets där Ulrika var förbundskapten och tränare i simhopp och Anna en i laget. Hur hittade balansen i sin relation på sin ”arbetsplats”? Ett samtal utifrån deras erfarenheter och lärdomar om att hitta balansen som tränare och mamma respektive idrottsutövare och dotter.

Ulrika Knape Lindberg, förbundskapten simhopp och Anna Lindberg, f d simhoppare.

Vad skapar framgång?

Vi lever i en tid av stora förändringar med teknologisk utveckling, globalisering och växande städer. Till detta kommer de förändringar som följer av pandemin med ett nytt arbetsliv, nya krav på ledarskap, ännu starkare fokus på hållbarhet och ökad polarisering. Hur kan man som människa förhålla sig till detta? Och vilken roll spelar hälsan för att prestera i en tid av stora förändringar. Varmt välkommen till ett samtal om människan bakom ledaren.
  
Per Schlingmann samtalar med TV-profilen, föreläsaren och författaren Kristin Kaspersen. Ytterligare gäster tillkommer.

Per Schlingmann

En god kommunal hushållning – vad innebär det för kommunen eller regionen?

Under 2020 fick en särskild utredare i uppdrag att bedöma om nuvarande regelverk för ekonomisk förvaltning i kommunallagen utgör en bra grund för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Syftet med utredningen var att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta framtida utmaningar genom att föreslå ett sammanhållet regelverk för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Förslaget är förnärvarande under beredning på finansdepartementet. Vi får lyssna på Hans Petersson från Förvaltningshögskolan och KEF som redovisar och diskuterar utredningens förslag. Vad innebär förslaget för kommuner och regioner om det blir verklighet?
 
Hans Petersson, föreläsare och forskare på Kommunalekonomiernas förening och Förvaltningshögskolan
Seminariearrangör: KEF

Nå ut med ditt budskap – visualisering av statistik

I kommuner och regioner hanterar vi mängder med statistik, nyckeltal och dess resultat. Vi har goda underlag för analys, men finns risken att vi går vilse bland alla siffror? Här fyller visualisering av statistik en viktig roll, att våga prioritera i vad som ska visas, tydliggöra slutsatserna på bästa sätt och framgångsrikt nå målgruppen för budskapet. Seminariet ger tips och idéer kring visualisering av statistik och resultat som väcker intresse hos mottagaren. Vi får också möta några kommuner/regioner som länge arbetat strukturerat med de här frågorna och som har kommit långt med sin egna visualiseringar. De deltar även i ett arbete med att möjliggöra ett utökat utbyte mellan kommuner och regioner kring arbetssätt och gemensamma lösningar.

Peter Möller, samhällsanalytiker Region Dalarna och Magnus Forslund, Sveriges Kommuner och Regioner.
Moderator: Alexandra Kopf Axelman, sektionschef Data och analys SKR

Riv hindren för vårdens bästa

Komplexa samhällsutmaningar kräver nya, innovativa lösningar. Ofta handlar det om att utnyttja ny teknik för att utveckla välfärden. Det som ofta försvårar den utvecklingen är att dagens regelverk inte hänger med i utvecklingen. Hur ska man förhålla sig till regelverk som hindrar implementering av ny teknik? Men det finns också goda exempel på att man kan lyckas även med dagens regler. Projektet CRANE i Västerbotten samverkar med regioner i Spanien och Norge och undersöker möjligheter till ett nytt system där vi medborgare betraktas som producenten av hälsodata och kan genom samtycke dela data mellan olika vård och omsorgsgivare.

Patrik Sundström, Chief Digital Officer SKR, Manólis Nymark, jurist IT-rättsliga frågor och Niclas Forsling, projektledare, Region Västerbotten.

Patrik Sundström

Labba fram ett bättre samhälle

Hur förstår vi komplexa problem och hur de påverkar invånare? Och vilka är med och beskriver problembilden? För att slippa stuprörstänk behöver man samla aktörer som är berörda av samma problematik och tillsammans skapa kunskap om de utmaningar man står inför. Då kan man utmana de rådande tankemodellerna och hitta andra lösningar än de förväntade. så minskar vi också risken att fortsätta reproducera problematiken som vi står i. 2019 deltog Länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med flera kommuner i ett framtidslabb för att skapa ett drömscenario med förenklade plan- och byggprocesser. Resultatet har blivit en digital plattform för samverkan som kan bli en rejäl skjuts åt regeringens storsatsning på en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess.

Inledare och moderator: Pia McAleenan, projektledare Stiftelsen Svensk industridesign och Erik Gedeck, chef samhällsbyggnadsenheten, Länsstyrelsen Västra Götaland

0